Årets Right Livelihood-priser går till förkämpar för miljön och barnens rättigheter

Årets Right Livelihood-pris uppmärksammar barnens rättigheter, miljökamp och ursprungsfolkens rättigheter. De fyra pristagarna presenterades på onsdagsmorgonen. Right Livelihood delas årligen ut till modiga personer som kämpar för att lösa globala problem. Priset har ibland kallats för det alternativa Nobelpriset.

Årets pristagare kommer från Kamerun, Ryssland, Kanada och Indien.

– Årets Right Livelihood-pristagare visar att hållbar förändring bygger på att människor går samman. I kampen mot en allt värre klimatkris, mäktiga företagsintressen samt terrorism tydliggör de att solidaritet och engagemang är nyckeln till en bättre framtid för oss alla, säger Ole von Uexkull, vd för Right Livelihood.

Martha Mandou kvinnorätts- och fredsaktivist från Kamerun

Juristen Mandou belönas för sitt arbete för barns och speciellt flickors rättigheter. Hon har enligt juryns motiveringar skapat en modell för skydda barnens rättigheter som bygger på det lokala samhällets delaktighet.

Mandou har sedan 1990-talet arbetat för att bekämpa sexuellt våld mot barn. Hittills har hennes organisation ALDEPA gett stöd till fler än 50 000 flickor. Arbetet har bidragit till att minska antalet barnäktenskap och förbättra barns möjligheter att gå i skola.

– Wandou verkar i en kontext som präglas av extremistiskt våld och en del skadliga traditioner. Trots det har hon klivit fram som en modig ledare som bekämpar sexuellt våld och stärker flickors och kvinnors rättigheter i Kamerun och området runt Tchadsjön, skriver Right Livelihood i ett pressmeddelande.

Vladimir Slivjak, miljöaktivist från Ryssland

Vladimir Slivjak har under årtionden deltagit i en rad framgångsrika gräsrotskampanjer mot miljöförstöring. Han har varit med och fällt projekt relaterade till utvinning av fossila bränslen, utbyggning av kol- och kärnkraft och import av radioaktivt avfall.

Right Livelihood konstaterar att Slivjak som medgrundare och en av två ordförande för miljöorganisationen Ecodefense gjort omfattande insatser för att minska klimatutsläpp och lyfta fram förnybar energi i Ryssland.

Han har fortsatt sin kamp för miljön tillsammans med unga ryska aktivister trots ökande påtryckningar och förföljelser från de ryska myndigheterna.

– Hans framgångar visar att även i auktoritära länder som Ryssland kan gräsrotsaktivism effektivt motverka storskaliga projekt som har regeringens stöd, skriver Right Livelihood.

Freda Huson, urfolksledare från Kanada

Freda Huson är kvinnlig ledare för urfolket Wet’suwet’en. Hon kämpar för urfolkens rätt att få tillbaka kontrollen över sina landområden.

Huson flyttade 2010 in i en timmerstuga på sitt folks land i Talbeetsskwa vid floden Morice i British Columbia. Sedan dess har hon varit koordinator för ett läger för folk som vill återskapa kontakten till sitt land och läka från det koloniala traumat.

Huson och människorna i lägret har spelat en viktig roll i kampen mot byggandet av rörledningen Coastal Gaslink genom Wet’suwet’en territorium.

Husons arbete har försenat byggandet av gasledningen med flera år, men byggprojektet fortsätter. I fjol genomförde myndigheterna en våldsam attack mot en vägkontroll utanför lägret. Angreppet ledde till omfattande protester.

– Husons holistiska arbete med att stärka urfolks kultur och kräva tillbaka deras landområden och rättigheter står i skarp kontrast mot de fruktansvärda brott som begåtts mot urfolk i Kanada, vilka nu synliggörs allt mer. Huson har hjälpt till att återuppliva människors kulturella identitet genom att stärka bandet mellan dem och deras landområden, skriver Right Livelihood.

Legal Initiative for Forest and Environment (LIFE), miljörörelse från Indien

LIFE är en miljöorganisation i Indien som arbetar genom juridik och rättsprocesser. Organisationen erbjuder juridiskt stöd till utsatta grupper i kampen mot mäktiga intressen.

LIFE grundades 2005 av juristerna Ritwick Dutta och Rahul Choudhary för att motverka bristen på rättsliga prövningar av miljötvister. Organisationen har hjälp bybor, fiskare och bönder att påverka beslut som gäller deras närmiljö.

En av organisationens tidiga framgångar var processen mot det brittiska gruvbolaget Vedenta i delstaten Orisha. Indiens högsta domstol slog fast att Vedentas gruvplaner i området inte får miljötillstånd utan det lokala samhällets samtycke. Domen blev ett prejudikat i liknande tvister.

Sedan dess har LIFE fortsatt att protestera mot mäktiga intressen som skadar naturen och hotar människors hälsa. De arbetar oförtrutet med att säkra bättre miljöskydd och bättre levnadsvillkor för lokala samhällen runt om Indien, skriver Right Livelihood.