Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Polisens samarbetsförhandlingar: Färre poliser i Östnyland skulle leda till mindre trafikövervakning och göra det svårare att få hjälp

Uppdaterad 28.09.2021 21:08.
Polis i uniform.
Bildtext Polisen förbereder samarbetsförhandlingar.

Polisens samarbetsförhandlingar påverkar också Östra Nylands polisinrättning.

Polisen meddelade på måndagen att man kommer att behöva inleda samarbetsförhandlingar om inte polisens anslag i statsbudgeten för nästa år höjs.

Polisen föreslås få 807,9 miljoner euro, vilket är över 30 miljoner euro mindre än vad polisverksamheten kostade i år.

Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen bedömer att man kommer att behöva minska på polispersonalen med mellan 200 och 250 personår samt skära ner antalet startplatser inom polisutbildningen.

Vad betyder det här då för Östra Nylands polisinrättning?

Enligt polischef Ilkka Koskimäki är det för tidigt att bedöma hur personalantalet och verksamheten påverkas.

"Men det är klart att våra verksamhetsförutsättningar försvagas i ett redan mycket svårt resursläge", skriver Koskimäki per e-post.

Han berättar att man kanske redan i slutet av veckan kommer att få en planeringsorder av Polisstyrelsen, som innehåller grundprinciperna för samarbetsförhandlingarna och en preliminär finansieringsram.

I oktober ska man förhandla med personalen och på basis av det görs ett förslag som ska vara hos Polisstyrelsen innan slutet av månaden.

Borgå polishus
Bildtext Polisstationen i Borgå.

Enligt Koskimies går processen ganska snabbt framåt, men så har man också gjort förberedelser sedan i sommar. Det betyder att polisen redan har en bra helhetsbild både av hur resurserna används och av det operativa behovet.

Koskimäki tror sparbehovet för polisinrättningen i Östra Nyland är omkring 2 miljoner euro.

På frågan om det kommer att bli uppsägningar svarar Koskimäki att utgångspunkten är att man gör besparingar på andra sätt, men som sagt väntar man ännu på mer information av Polisstyrelsen.

"Det är ändå klart att det inte är möjligt att förlänga visstidsanställningar om det inte kommer tilläggsfinansiering", skriver Koskimäki.

Färre poliser på landet, mindre trafikövervakning

Polisinrättningen i Östra Nyland har ett stort verksamhetsområde som innefattar 15 kommuner, från Nurmijärvi till Lovisa. Huvudpolisstationen finns i Vanda.

Enligt Koskimäki måste man rikta resurserna till de ställena där det finns mest uppgifter.

"Då är det oundvikligt att det syns färre poliser i polisinrättningens utkant. Vi strävar förstås efter att trygga hela vårt område så bra som möjligt", skriver Koskimäki.

Polis utför ett blårstest för bilist som sitter i sin blåa bil.
Bildtext Polisen kommer förmodligen ha färre resurser att sätta på trafikövervakningen. På bilden utförs ett blåstest.

Polisöverdirektör Seppo Kolehmainen konstaterade i polisens pressmeddelande att polisen prioriterar brådskande uppgifter och brottsbekämpning, men att man förmodligen kommer vara tvungna att skära ner på övervakningsuppgifter, som trafikövervakningen.

Yle Östnyland frågar Koskimäki hur det här påverkar trafiksäkerheten i regionen, och om det blir fler trafikövervakningskameror istället för poliser.

"Det har inte varit tal om trafikövervakningskameror. Jag ser kameror som kompletterande till polisverksamheten och trafiksäkerheten, inte som ersättande. Redan nu har vi poängterat att polisens trafikövervakning måste vara trovärdig. Tyvärr måste vi redan nu styra trafikövervakningens resurser till larmuppdrag och till exempel till publikevenemang som demonstrationer", säger Koskimäki.

Personalen van med osäkerhet, men samarbetsförhandlingar är nytt

Laura Tervo är ordförande i Borgå Nejdens Polisförening. Hon säger att samarbetsförhandlingarna kom som en mycket upprörande nyhet med tanke på hur grundläggande service för samhället polisen är.

- Att vi är i en sådan situation att polisen måste överväga att ta till samarbetsförhandlingar är en stark signal, säger Tervo.

Hon berättar att det bland kollegerna är svårt att förhålla sig till vad det här kan betyda.

- Polisens anslag har alltid gått i vågor, det har aldrig varit någon långsiktig finansiering. Det har också tidigare varit situationer där det har funnits behov av att minska på antalet poliser, men det har aldrig hänt att man talat om samarbetsförhandlingar under mina dryga 13 år som polis, säger Tervo.

Nu den senaste tiden har vi redan haft så små resurser att det inte finns något ställe att minska ifrån

― Laura Tervo, polis i Borgå

På sätt och vis är Tervo och hennes kollegor vana vid en viss ovetskap i slutet av året, och det här är inte första gången man väntar på eventuella tilläggsanslag som kan hjälpa upp situationen.

- Jag vet inte om de flesta ännu orkar lita på att det nog fixar sig den här gången också, för det är inte första gången vi väntar på pengarna, säger Tervo.

Kommer att synas radikalt

Tervo tror att både ledningen och personalen är av samma åsikt om att det inte finns några åtgärder man kan göra på ett vettigt sätt utan att det påverkar hela samhällets säkerhet.

Själv jobbar Tervo i Borgåtrakten, och hon tror ett minskat antal poliser kommer att synas på ett radikalt sätt för medborgarna.

- Nu den senaste tiden har vi redan haft så små resurser att det inte finns något ställe att minska ifrån. Vi måste säkert lämna alarmuppdrag okörda och brottsutredningstiderna som redan är långa kommer säkert att växa ytterligare om personalen minskar, säger Tervo.

Om antalet poliser blir färre så påverkar det också arbetssäkerheten då det blir svårare att kalla in ytterligare patruller i svåra situationer.

- Områdena är stora och om det finns ännu mindre personal än nu så kan det vara att det inte finns hjälp att få för polisen heller, säger Tervo.

En polis kör en polisbil.
Bildtext Polispatrullerna rör sig på ett stort område. Om kollegorna blir färre så är det också svårare för polisen att få assistans då det behövs.

Enligt Tervo har det blivit vanligare med riktade trakasserier (så kallad maalittaminen på finska) och våld mot poliser.

Det tillsammans med osäker finansiering, minskade resurser och försämrad arbetssäkerhet kan inverka negativt på hur lockande polisarbetet ter sig för unga.

Att finansieringen och det tilltänkta antalet poliser ändrar från år till år syns med fördröjning i polisutbildningen.

Det kan därför vara svårt för en polisstuderande att veta om det kommer att finnas gott om arbetsmöjligheter eller om det finns en stor risk för att bli arbetslös då man är färdigutbildad efter tre år.

Tervo efterlyser en mer långsiktig finansiering som skulle sträcka sig över valperioder och göra det möjligt att planera långsiktigare än för ett år i taget. Det behövs helt enkelt en långsiktigare budget och plan för hur verksamheten ska skötas.

- Inte leder något stort företag heller sin verksamhet med tanken att vi går ett år framåt och så kanske vi kan fixa situationen med lite tilläggspengar i slutet av året. Det behövs en långsiktig budget och plan för verksamheten, säger Tervo.