Analys av budgetdebatten: Alla talar om skuld, men vilken skuld är värst – statsskulden, ungdomar utan utbildning eller klimatkrisen?

Alla i riksdagen oroar sig för den räkning som barnen ska betala när de är vuxna. Den räkningen kan handla om en ökad statsskuld, ungdomar som inte har utbildning eller ogjort arbete då det gäller klimatkrisen. Så vad är värst?

Svaret på frågan beror på vem man frågar i den finländska politiken just nu, och det blev sällsynt tydligt när riksdagen inledde debatten om förslaget till nästa års statsbudget, skriver Svenska Yles politiska kommentator Ingemo Lindroos.

Oppositionen sågar skuldsättningen i regeringens budgetförslag – Orpo: "Vi kan inte lova allt till alla om inte pengar finns"

Mycket kritik mot polisens minskade resurser.

Högerns synsätt: Statsskulden är den värsta skulden

Slående många talare vurmade för de kommande generationerna. Sari Sarkomaa (Saml) ifrågasatte att man låter bli att göra flera sysselsättningsåtgärder, samtidigt som Finland lyfter ytterligare lån.

– Ni lägger skulden på ett fult sätt på barnens konto. Som mamma till tre unga så förstår jag inte, att ni inte gör de åtgärder som kunde vara till hjälp när barnen i sin tur ska betala tillbaka den här skulden, sade Sarkomaa.

Samlingspartiet vill se åtgärder för att komma åt vissa flitfällor, för att det alltid ska vara mer lönsamt att ta emot arbete än leva på bidrag. Partiet oroar sig för att det inte görs skattesänkningar för att sätta fart på sysselsättningen, som i sin tur kunde leda till större skatteintäkter.

Samlingspartisterna har riktat hård kritik mot den ökade skuldsättningen, och varnat för att skulden som framtida generationer ska betala tillbaka är alldeles för stor.

I riksdagsdebatten fick partiet i sin tur kritik för att vilja presentera nedskärningslistor som alternativ till ökad skuldsättning.

De Grönas synsätt: Klimatskulden är den största skulden

Emma Kari, gruppordförande för De Gröna, svarade med att tala om den räkning som barnen ska betala ur ett annat perspektiv.

– Det är helt rätt att vi bryr oss om skulden. Som mamma till tre, så är jag förbluffad över hur lite oppositionen verkar bry sig om den största skulden. Den handlar om att vi hela tiden lever på en skuld i förhållande till naturen och klimatskulden växer, sade Kari.

Hon hänvisade till att de länder som vidtar klimatåtgärder också är de som kommer att klara sig bättre ekonomiskt sett. Det är dags att gömma undan ett synsätt som går ut på att klimatpolitiken och den ekonomiska politiken är olika saker, ansåg Kari.

Vänsterns synsätt: Ungdomar utan utbildning kunde ha blivit den värsta skulden

Regeringen motiverar den stora skuldsättningen bland annat med satsningar på ungdomar och barnfamiljer.

Synsättet går ut på det inte ska uppstå en motsvarande skuld som efter nedskärningarna under lågkonjunkturen på 1990-talet, som många barn och unga har lidit av under flera decennier.

Vänsterpartiernas synsätt går ut på att framtidens vuxna ska ha utbildning för att lättare sysselsättas, för att i sin tur bidra med skattepengar. Då ger det möjlighet att till exempel avkorta statsskulden. Ett exempel på det här är den förlängda läroplikten som innebär gratis läromedel för alla nya studerande på andra stadiet.

Om man inte vidtar de här åtgärderna så kommer unga att sysselsättas sämre och en större andel kommer att må sämre, och leva på bidrag. Det blir en annan slags skuld för samhället, lyder resonemanget.

Det här sättet att se på skuld, eller snarare undvika att sätta en skuld på kommande generationer, syntes i gruppordförande Antti Lindtmans (SDP) kommentar i riskdagen.

– Om vi struntar i den skuld som har uppstått under pandemin i förhållande till vården, välfärden och lärandet, så kommer den skulden, ärade högerpolitiker, att betalas precis då tillväxten beräknas avta också i övrigt", sade Lindtman.

Finlands tillväxt beräknas bli långsammare redan nästa år och kan ligga nere på 1,4 procent år 2023, enligt Finansministeriet.

Centerns synsätt: Föds det fler barn så är det lättare att minska på skulden

Finansminister Annika Saarikko (C) kom ytterligare med en synpunkt då det handlar om skulden till kommande generationer.

– Jag är själv mamma till två, och man ska komma ihåg att göra politik med tanke på kommande generationer. Men man ska också minnas att göra politik så att dagens unga vuxna vågar skaffa familj, sade Saarikko.

Om fler vågar skaffa barn så påverkar det i sin tur det omdiskuterade hållbarhetsgapet. Det handlar om hur många i arbetsför ålder som försörjer samhället, i förhållande till antalet äldre i framtiden. Och det påverkar i sin tur hur sund Finlands ekonomi är i förhållande till landets skulder.