Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

"Mossigt" att Larsmo röstade ner deklaration om jämställdhet: "Om det medför mera jobb, så gör det jobbet"

Uppdaterad 28.09.2021 22:20.
En skulptur föreställande en fisk
Bildtext Larsmo röstade ner deklarationen om jämställdhet. Beslutet har väckt starka reaktioner.

Både Kommunförbundet och Jämställdhetsgruppen vid Österbottens förbund har uppmanat kommunerna att skriva under den europeiska deklarationen om jämställdhet. Att kommunstyrelsen i Larsmo inte skrev under får svidande kritik.

Kommunstyrelsen i Larsmo valde i går att igen rösta ner den europeiska deklarationen om jämställdhet. Det var den Kristdemokratiska gruppen som avgjorde omröstningen. De andra ledamöterna röstade för deklarationen.

- Jag var lika chockad då som jag är nu, säger Ulf Stenman, som är Larsmobo och direktör på Kommunförbundet.

Både Kommunförbundet och Jämställdhetsgruppen vid Österbottens förbund har förordat ett undertecknanade, det gjorde också Larsmos kommundirektör Gun Kapténs i sin beredning.

- Jag blev rätt chockerad om jag ska vara ärlig. Det här känns som ett väldigt gammaldags resonemang, säger Ann-Sofi Backgren som är ordförande för Jämställdhetsgruppen.

Jämlikhet är inte en åsiktsfråga

Förra gången Larsmo röstade ner deklarationen, för sju år sen, var det Ulf Stenman (SFP) som ledde kommunstyrelsen. Stenman säger att han togs på säng den gången.

- Jag trodde att det var ett ärende som man tar upp, behandlar och konstaterar att visst är vi för och vill jobba för detta, och klubbar av ett beslut.

Så var inte fallet, varken då eller på måndagens styrelsemöte.

Stenman säger att jämlikhet, jämställdhet och likabehandling inte är en åsiktsfråga. Det är en naturlig och demokratiskt rättighet att alla behandlas lika.

- Kommunförbundet har uppmanat kommunerna att underteckna deklarationen, här sammanfaller min privata åsikt med den yrkesmässiga, säger Stenman.

Kommunstyrelsens ordförande Robin Sundelin säger att deklarationen skulle orsaka mera byråkrati. Anser du också det?

- Nej, och om den skulle göra det, då är det så. Det är en så viktig sak att om det medför mera jobb så gör man det jobbet då, säger Stenman.

Man lutar sig mot ett fönster och ler mot kameran.
Bildtext Ulf Stenman köper inte KD:s argument om mera byråkrati.

Samhället utvecklas och man blir inte klar

Sundelins uttalande om att Larsmo redan är en jämställd kommun är inget argument som går hem hos Ulf Stenman.

- Jag godtar inte den typen av argument. Det faller på sin orimlighet att Larsmo skulle vara en fullärd kommun, i någon fråga. Livet går vidare, samhällen utvecklas, tiderna förändras, vi blir aldrig färdiga.

Backgren är inne på samma linje.

- Sådana argument har vi hört förr. Men när det gäller jämställdhet och allt övrigt i samhället så går ingenting framåt om man resonerar så.

FN har slagit fast att jämställdhet är ett av de 17 stora, globala målen. Ann-Sofi Backgren säger att det inte räcker med att man som kommun säger att kommundirektören är kvinna, då har man inte fattat poängen, eller att det räcker att man följer lagstiftningen.

- Ska man hoppa där staketet är som lägst? Ska man inte har högre ambitioner och försöka vara i framkanten och vara en attraktiv kommun?, säger Backgren.

Jämställdhetsarbete börjar lokalt

Backgren säger att allt jämställdhetsarbete börjar lokalt. Jämställdhet är en viktigt fråga både globalt och lokalt. Det är också en viktig fråga för att hela landskapet ska ha livskraft och en framtid.

- Jag kan inte tro att Larsmo är färdigt när det gäller jämställdhet. Inte byggdes heller Rom på en dag. Deklarationen är ett stöd och betyder att man påbörjar det här arbetet som man gör med andra strategier, säger Backgren.

Menar du att kommunerna kan tjäna på jämställdhetsarbete rent konkret?

- Jag tror att det här är en viktig imagefråga. Därför har hela landskapet trappat upp arbetet. Vi ser hur viktigt arbetet är för hela landskapets överlevnad, säger Backgren.

Genom rundabordsdiskussioner utmynnade arbetet i ett större seminarium, Allas arbete. Där en expert från Statistikcentralen slog fast att Österbotten har en segregerad arbetsmarknad.

- Det här ledde till att även näringslivet insåg att det här är viktiga frågor. Sköter man inte detta så påverkar det hela det framtida näringslivet och detta utmynnade i tävlingen årets jämställdhetsföretag.

Där var Österbotten först i Finland och tävlingen väckte stort intresse.

- Näringslivet har insett hur viktigt jämställdhetsarbetet är. Om man inte sköter detta så rullar inte businessen, Vi har näringslivet med oss, säger Backgren.

En kvinna iklädd gul jacka och halsduk.
Bildtext Ann-Sofi Backgren anser att jämställdhetsarbete är en framgångsfaktor för hela Österbotten.

Summa summarum anser Backgren att Larsmos beslut ter sig chockerande.

- Risken är att man fastnar i sin egen lilla bubbla och inte inser att världen runtomkring förändras, säger Backgren.

Ambitionen är att Österbotten ska vara det första landskapet i Finland där alla kommuner förbundit sig till den europeiska deklarationen om jämställdhet. Ännu fattas tre, Larsmo, Laihela och Kaskö.

- Vi ser det som en stor konkurrensfördel. Om man är en strateg och tänker framåt så måste man börja rannsaka sig. Det här beslutet och de här argumenten känns mossiga, säger Backgren.

Det här beslutet väcker reaktioner och diskussioner. Tror du att detta påverkar bilden av Larsmo utåt?

- Det gör det och inte på ett positivt sätt. Det här är åtminstone inte mitt sätt att tänka på jämlikhet och jämställdhet. Definitivt inte, säger Ulf Stenman.

- Vi vill vara ett framgångslandskap som inkluderar och lyckas, hit vill man komma tillbaka efter avslutade studier och känna att man kan förverkliga sig själv och kunna andas, säger Backgren.

Och allt det arbetet börjar lokalt.

- Det här är inte bra pr, det här sitter verkligen illa, säger Ann-Sofi Backgren,

Diskussion om artikeln