Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Helsingfors ska vara klimatneutralt 2030 – borgmästarna presenterade ny strategi för de kommande fyra åren

Från 2021
Uppdaterad 29.09.2021 11:27.
En man med grått hår och glasögon är svängd åt sidan och tittar uppåt mot himlen.
Bildtext Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen och biträdande borgmästarna presentera den nya strategin under en presskonferens på onsdagen.
Bild: Sini Järnström / Yle

Under en presskonferens presenterade Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen med flankstöd av alla biträdande borgmästare den strategi som staden ska jobba enligt den kommande perioden.

Alla fem borgmästare lyfte fram den goda andan och att de var överens om största delen av innehållet i strategin. Störst fokus läggs på befolkningstillväxten, klimatfrågor och på barns och ungas välmående.

– Helsingfors ska vara en internationell stad som är glad och trevlig att bo i, säger borgmästare Juhana Vartiainen (Saml).

Anni Sinnemäki (Gröna), biträdande borgmästare med ansvar för stadsmiljösektorn, lyfter fram att Helsingfors vill vara med och lösa globala frågor, som exempelvis klimatkrisen.

Helsingfors ska vara klimatneutralt år 2030, det vill säga fem år innan det tidigare målet. Dessutom ska staden ha nollutsläpp år 2040 och sluta investera i nya bioenergianläggningar.

– Vi kan lyfta vår ambitionsnivå i frågor som gäller klimatåtgärder, säger Sinnemäki.

Också stadskärnan ska ses över. Enligt strategin ska stadskärnan bli en oas där arbetsplatser, evenemang och promenader samsas.

– Vi vill vara en stad som förebygger segregering och det ska synas i stadsplaneringen, säger hon.

Barn och unga i fokus

Nasima Razmyar (SDP), biträdande borgmästare med ansvar för fostrans- och utbildningssektorn, berättar att strategin prioriterar jämställdhet i utbildningsfrågor. Staden ska förverkliga principen om närdagis, det vill säga att daghemmet ska vara nära det egna hemmet.

– Det finns ännu regionala skillnader som vi ska se över den här perioden, säger hon.

En av de stora frågorna inom småbarnsfostran i Helsingfors har varit brist på behöriga småbarnspedagoger. Det är en av de frågor som ska ges särskild uppmärksamhet, berättar Razmyar.

– Vi måste ha kunnig daghemspersonal i vår stad. Jag försäkrar att vi ska göra vårt bästa för att vi ska ha den kunnigaste personalen i världen.

Paavo Arhinmäki (VF), biträdande borgmästare med ansvar för kultur- och fritidssektorn, pratade under presskonferensen om hur Helsingfors ska återhämta sig efter coronapandemin. Också här lyftes barn och unga fram i rampljuset och staden ska inrätta ett stödpaket för att minska klyftorna i välmåendet hos barn och unga de kommande åren.

Daniel Sazonov (Saml), biträdande borgmästare med ansvar för social- och hälsovårdssektorn, lyfter också fram barn och unga i frågor om vården. Strategin ser i synnerhet till barn som far illa och målsättningen är att barnskyddsbehovet ska minska och tjänster för unga missbrukare ska ges större uppmärksamhet.

Vårdreformen påverkar

Sazonov lyfter också fram vårdreformen och hur pengarna ska fördelas och räcka till då staten finansierar hälsovården i Finland i framtiden. Strategin ska se till att pengarna räcker till i Helsingfors, menar Sazonov.

– Vi behöver ändå inte slösa energi på att göra upp en ny organisation, utan kan koncentrera oss på att erbjuda bra vård åt våra invånare, säger han.

En utmaning är att Helsingfors växer och kommer att växa i framtiden, vilket ökar behovet av arbetskraft. Arbetskraften börjar redan nu sina, och det här är något som strategin ska se över.

Målsättningen är att förbättra arbetstagarnas hälsa och trivsel och att vara en lockande stad att arbeta eller idka näring i. En trygg och rättvis stad för både invånare och besökare, lyfts det fram i strategin.

Strategin ska godkännas av stadsstyrelsen och därefter behandlas i och godkännas av fullmäktige.

Artikeln uppdaterades 29.9.2021 klockan 11.27 med stycket om arbetstagarnas hälsa och trivsel.

Diskussion om artikeln