Raseborgarna både belåtna och besvikna med sin hemstad

De allra flesta Raseborgare är nöjda med sin stad, även om det samtidigt finns en stark emotionell tudelning. Det visar den empatiundersökning som staden låtit göra. Resultatet skall hjälpa staden att bli en bättre plats att bo på och besöka.

- Vi vill göra en marknadsföring som tar av avstamp i hur vi är på riktigt, för att få den här ärliga bilden. 

Det säger Raseborgs marknadsförings- och kommunikationskoordinator Julia Ingo om undersökningen.

Undersökningen kommer att fungera som ett redskap för att stärka varumärket Raseborgs, slipa marknadsföringen samt i stadens strategiarbete.

- Då är det väldigt viktigt att veta vad folk faktiskt tycker om sin stad eller sin stadsdel. Förståelsen hjälper oss i allt utvecklings- och kommunikationsarbete. 

Positiva och negativa känslor eller ren och skär likgiltighet

Undersökningen är gjord för att få en större förståelse för stadens invånare, vad som gör dem stolta och glada med sin hemort och vad som gör dem ledsna och besvikna.

Den baserar sig på en modell som utvecklats i Genèves universitet, ett så kallat känslohjul. 

Deltagarna har fått välja mellan tio positiva och tio negativa emotioner som de förknippar med sin egen stad eller stadsdel. I Raseborgs fall räknas de gamla städerna och byarna numera som stadsdelar, till exempel Karis, Snappertuna, Pojo kyrkby, Ekenäs och så vidare. 

Av 717 tillfrågade personer upplever 60 procent positiva känslor inför sin hemstad eller sin stadsdel, som belåtenhet eller välbehag.

Det fanns också ett alternativ som var ”inga känslor alls”. De här känslorna har sedan analyserats så att de också berättar om invånarnas aktivitet kontra passivitet i närsamhället. 

Glädjande nog visade det sig att endast två procent kan räknas som direkta motståndare till staden i och med att de är negativt engagerade.

Känslorna berättar om eget förhållningssätt och hur andra ser oss

På ett konkret plan kan undersökningen till exempel berätta hur folk prioriterar de olika delarna av staden - är ens identitet starkt bunden till hemkvarteret eller omfattar den hela Raseborg?

Det här är saker som man sedan kan beakta i marknadsföringen. 

Fiskars var till exempel en stadsdel som både invånarna och personer som inte bodde där var stolta över.

Däremot väckte Pojo som helhet medlidande bland andra än de egna invånarna, som gillade sin stadsdel.

Det här kan enligt Julia Ingo ändå vara en positiv sak.

- Medkänsla är i sig en positiv känsla, man vill den andra väl. Ur den synvinkeln kan man tänka att det här är något att ta vara på för att tillsammans bli starkare. 

Trots att merparten av Raseborgarna förhåller sig positivt till staden, så sade 28 procent att de bär på en besvikelse gentemot staden. 

Det här tolkar Ingo att kan bero på att Raseborg är resultatet av en kommunsammanslagning och att alla inte har anpassat sig till den nya kommunen. 

- Det tar tid att växa in i en tanke om en ny stad med ett nytt namn. 

Framtida mätinstrument

Undersökningen kan hjälpa stadens ledning och beslutsfattare att få en bättre situationsbild, så att de kan rangordna och prioritera vad som ska lyftas i marknadsföringen av Raseborg.

- Det här kan också bli en mätare för oss i framtiden, om vi gör undersökningen på nytt så ser vi hur utvecklingen skett, säger Julia Ingo.

Här kan du läsa mera om rapporten och se vad de som svarat tycker om Raseborg.