Återvinning är framtiden för Koverhar hamn - Hangö hamns vd: ”Jag tror det ökar explosionsartat”

Hangö hamns vd Anders Ahlvik har ingen kristallkula, men han säger ändå att återvinning är framtidens melodi för Koverhar hamn. I dagen läge oroar sig en del för att miljön i hamnens närhet tar skada av verksamheten, men i framtiden kommer där inte att finnas till exempel antracit, säger Ahlvik.

Sommaren 2012 meddelade FN-steel att stålindustrins era i Koverhar är över. Fabriken i Koverhar hade gått i konkurs och i juli stängdes portarna vilket betydde att 200 miste sina jobb. 

Hangö stad köpte mark i Koverhar av konkursboet och Hangö hamn arrenderar det område man behöver i Koverhar hamn. Där hanteras nu bland annat antracit, cement, flis, och skrot. 

Dagens verksamhet har ibland väckt funderingar: dammar antraciten som lagras på området eller inte, varifrån kommer skräpet i vattnet och kommer någons paradis i Lappvik att bli förstört av skräp och damm? 

"Återvinning får allt större betydelse"

Koverhar hamn är här för att stanna, några andra lösningar finns inte, säger Hangö hamns vd Anders Ahlvik. 

Då Anders Ahlvik ser på framtiden så säger han att Koverhar hamn kan anpassa sig till nya lösningar och produkter. 

– Jag har ingen kristallkula, men återvinningsindustrin kommer att få större betydelse. 

Det betyder bland annat skrot, som redan hanteras i hamnen. 

– Jag tror att verksamheten kring återbruk kommer att öka explosionsartat i framtiden, och vi har möjlighet att hantera återanvända produkter i högre grad än vi gör i dag. 

Väggar runt skrotet

Men om vi återgår till nutid så har Hangö stad och Närings-, trafik- och miljöcentralen fått ta emot kring tio klagomål om verksamheten i hamnen i Koverhar. Det handlar om klagomål över muddringen som planeras, samt skräp och damm. 

I våras hände ett missöde och skräp hamnade i vattnet i hamnbassängen. Hangö hamns vd Anders Ahlvik berättar att operatören meddelade att en del av lasten föll i vattnet mellan kajkanten och fartyget under lastningen. 

– Det ledde till att operatören satte upp väggar kring skrotet i somras och försäkrade sig på det sättet att väder och vind inte kan föra delar av plåten i sjön. 

Antracit dammar i värmen

Det finns också högar av antracit i Koverhar hamn. Det är kol som transporteras med tåg från Ryssland till Koverhar där kolet mellanlagras innan det skeppas ut i Europa. 

Antraciten dammar då det är torrt, säger Anders Ahlvik. 

– Det dammar speciellt då man kör med tunga fordon över materialet och det mals sönder. Vi märkte att det i synnerhet dammar i sommarvärmen, men antraciten vattnas så det inte ska damma. 

Anders Ahlvik anser ändå inte att det dammar och är skräpigt i Koverhar hamn där man hanterar bulkvaror. Det är frågan om varor så som antracit, flis, rundvirke, skrot och cement. 

Här kan du höra hela intervjun med Anders Ahlvik. Artikeln fortsätter efter inslaget.

Varorna i Koverhar hamn kommer att ändra i framtiden - återvinning är framtidens melodi

14:39

Nytt miljölov behandlas i förvaltningsdomstol

Hangö hamn ansökte om nytt miljölov för Koverhar hamn, och Regionförvaltningsverket godkände det tidigare i år.

Enligt miljölovet ska man se till att naturen skyddas även om hanteringen av varor ökar i framtiden. Hangö hamn bör inte förvara eller lasta finfördelade bulkvaror i Koverhar, lovet ger alltså inte tillstånd till varor som dammar, som kan spridas för vinden eller hamna i havet.  

Det nya miljölovet ledde till att Hangö hamn överklagade det till Vasa förvaltningsdomstol. Hamnbolaget vill veta vad som menas med finfördelade bulkvaror. Det gamla miljölovet gäller alltså ännu. 

Anders Ahlvik konstaterar att man skulle kunna fortsätta med det nuvarande miljölovet i Koverhar hamn, men han ser en enorm potential i hamnen och vill utvidga verksamheten, och då behövs ett nytt miljölov. 

– Men det är oklart vad finfördelat material är. Är det dammaktigt material, 20 millimeter eller 10 millimeter stort? Nedskräpning sysslar vi inte med, vi vill inte påverka miljön negativt. 

Vad händer om Hangö hamns besvär inte godkänns av Vasa förvaltningsdomstol? 

– Varor kommer och går om vi ser på längre sikt. Antracit, fossila bränslen och många produkter som vi hanterar i dag finns inte i framtiden, men hamnen finns kvar trots att produkterna förändras. Vårt uppdrag är att utveckla hamnen och tro på hamnens framtid. Vi tänker 50-60 år framåt då vi investerar, och då finns inte antraciten här. 

Ahlvik ser det inte som möjligt att bygga tak så varorna kan hanteras inomhus. 

– Området är elva hektar, och det skulle inte fungera med tak som är 25-30 meter upp i luften. De varor vi hanterar här, hanteras på samma sätt i andra hamnar i Finland. 

Muddrade hamnen 2017-2018

Muddring av farleden har också väckt diskussion, men den har Hangö hamn inte något med att göra eftersom den görs av Trafikledsverket. Men Hangö hamn lät muddra stora delar av hamnbassängen och inloppet till Koverhar hamn vintern 2017-2018.

– Då vi kom hit 2015 så inledde vi med att planera renoveringen av hamnen som var i dåligt skick. Muddringen gick utan problem, jag tror inte att någon här i omgivningen märkte att vi gjorde det. 

Kan det finnas föroreningar i farleden? 

– Jag är ingen expert, men det har gjorts undersökningar av botten och vad man ska göra med massorna. Min uppfattning är att om det funnits föroreningar så har de funnits i hamnbassängen på grund av stålindustrin, men de är borta nu eftersom vi muddrade där. 

Ahlvik: Inget alternativ att vi slutar i Koverhar

Anders Ahlvik förstår att det finns Hangöbor som oroar sig för naturen på grund av hamnens verksamhet. 

– Hela mänskligheten står inför otroligt stora utmaningar med global uppvärmning. Det måste alla företag beakta i sin verksamhet. Jag ser ändå inte att det är ett alternativ att vi slutar i Koverhar, det för inte samhället framåt på något sätt. Vi måste bara göra det här på rätt sätt.