Allt värre i Afghanistan – ekonomin i fritt fall medan kvinnor oroar sig för sin framtid och hungersnöd hotar i vinter

Nyheterna från Afghanistan har ständigt förvärrats efter att talibanerna tog över makten i augusti. Ekonomin är i fritt fall medan landet lider av den värsta torkan på årtionden. Skolor och universitet har inlett läsåret, men tonårsflickor och unga kvinnor måste stanna hemma. Män förbjuds att raka sig igen och risken för ett nytt inbördeskrig är överhängande.

Afghanistans ekonomi har i praktiken lamslagits efter talibanernas snabba maktövertagande i augusti. Landets tillgångar har frysts utomlands och livsviktiga utländska biståndsmedel har stoppats tills vidare. Världsbanken och Internationella valutafonden IMF har också stängt av penningkranarna.

Utländskt bistånd täckte tidigare 75 procent av de offentliga utgifterna, men dessa medel har alltså uteblivit vilket innebär att offentligt anställda inte längre kan få sina löner.

Röda Korset slår larm om att penningbristen omedelbart drabbade hälsovården i Afghanistan, då över 2 500 hälsokliniker och vårdinrättningar måste stängas på grund av bristen på pengar, medicin och el.

Det innebär att mellan 85 och 90 procent av alla kliniker har tvingats stänga sedan talibanerna tog makten för drygt en och en halv månad sedan.

Nu är vi på väg mot vintern och risken är att vi inom en eller två månader har en svältkatastrof.

Klas Bjurström, Svenska Afghanistankommittén

Över 20 000 hälsovårdare vars löner har uteblivit, har antingen lämnat sina jobb eller arbetar utan ersättning. Över 7 000 av dem var kvinnor.

– Folk kan gå med på att arbeta ett par veckor till utan lön. Men när medicinerna tar slut och du inte kan tända lamporna längre, så måste dörrarna slås igen om du inte kan erbjuda hjälp åt dem som kommer till din klinik, klagade Röda Korsets regionchef Alexander Matheou.

– Vi behöver en lösning för att pengar ska kunna flöda till Afghanistan så att åtminstone lönerna kan betalas ut och för att man ska kunna leverera nödvändiga tjänster, såsom vatten och el.

Stängningen av kliniker påverkar bland annat vaccineringsprogram; endast en procent av afghanerna har vaccinerats mot corona, trots att det finns över en miljon doser som inte har använts än.

Hungerkris på kommande

– Det finns ett tjugotal offentliga program som staten betalade för förr. Det gällde till exempel utbildning, hälsovård, offentliga arbeten som vägbyggen och jordbruk. Allt detta tvärstannade då talibanerna tog makten, säger Klas Bjurström, Svenska Afghanistankommitténs (SAK) strategiska rådgivare och talesperson.

Ingen vet exakt, men det finns omkring en miljon offentligt anställda - till exempel 200 000 lärare - som inte har fått någon lön sedan juli. Ingen av dem har några pengar men däremot nog ett försörjningsansvar för många människor. Det innebär en hungerkris inom loppet av några veckor, och det är det vi börjar se nu, varnar Bjurström.

– Med ett fruktansvärt dåligt utgångsläge så har läget blivit katastrofalt mycket värre.

– Nu är vi på väg mot vintern och risken är att vi inom en eller två månader har en svältkatastrof, säger Klas Bjurström som varnar för massflykt när läget förvärras.

– Det finns upp till 40 miljoner afghaner [35-40 miljoner, red.anm.] och en stor del av dem kommer inte att kunna röra på sig, men många kommer att få fötter under sig för att komma undan den värsta krisen.

Enligt FN behöver 18 miljoner - eventuellt över hälften av afghanerna - akut bistånd, medan en tredjedel av befolkningen hotas av hungersnöd.

Principfasta talibaner

Svenska Afghanistankommittén har i årtionden arbetat inom hälsovård och utbildning i Afghanistan. Biståndsorganisationen har omkring 6 000 afghanska anställda, främst på landsbygden och inte i stora städer. 100 000 barn går i skolor som drivs av SAK på landsbygden.

SAK har därför konkret vetskap om och insyn i hur det humanitära läget urartar och hur det är att samarbeta med de nya makthavarna, talibanerna.

– Frågan är om talibanerna kan styra ett land i fritt fall om två månader. Troligen ser de vikten av att man behöver upprätthålla de offentliga strukturerna, samtidigt som de håller fast vid sina religiösa principer.

Flickor i gymnasieåldern och kvinnliga studenter har beordrats att hålla sig hemma.

– Om omvärlden ska ha en chans att göra någonting, så är det de strukturer som finns som måste upprätthållas. Det räcker inte enbart med humanitära insatser i ett så stort och svårtillgängligt land som Afghanistan, betonar Klas Bjurström.

Han tillägger att SAK:s verksamhet inte ännu har påverkats av talibanledare i provinserna, som har låtit biståndsorganisationer att tyst fortsätta sitt arbete.

Kvinnorättigheter hotade

Omvärlden är fortfarande splittrad i sin inställning till talibanerna, som redan har gett illavarslande tecken på att det kommer att hålla fast vid de stränga "islamiska" principer som gällde förra gången som de styrde Afghanistan.

Den nya regeringen består enbart av gamla talibanledare, och varken kvinnor eller politiska rivaler har tagits in trots omvärldens vädjanden. Dystra nyheter från olika håll i landet vittnar också om hur ett strängt talibanstyre kan försvåra givarländernas biståndsvilja.

Män i den sydliga provinsen Helmand har fått order om att inte raka sig, medan talibaner i grannprovinsen Kandahar har hängt misstänkta brottslingar från lyftkranar. Från andra provinser kommer vittnesmål om människorättsbrott som tortyr och avrättningar av före detta soldater och politiska motståndare.

Det största problemet för givarländer är givetvis hur talibanerna kommer att behandla flickor och kvinnor, som under de senaste 20 åren har fått rätten att gå i skola, att studera vid universitet och att söka sig ut i arbetslivet, enligt sin utbildning och förmåga. Men nu är allt detta hotat.

Skolåret inleddes redan för några veckor sedan men i början fick flickor inte gå i skola så som pojkar gjorde. Talibanerna har sedan dess gett efter trycket och tillåtit yngre flickor att gå i skola, medan flickor i gymnasieåldern och kvinnliga studenter vid universitet har beordrats att hålla sig hemma.

Kvinnor har också demonstrerat för sina rättigheter över hela landet. I början fick de hållas men talibanernas tålamod verkar tryta och de har på sistone tytt sig till allt brutalare metoder för att stoppa protesterna mot sitt styre.

Den här veckan sköt talibaner skrämskott i luften för att stoppa en demonstration i Kabul, och många befarar att de till slut kommer att skjuta skarpt mot demonstranter om protesterna fortsätter.

Risk för nytt inbördeskrig och väpnad konflikt med Tadzjikistan

Afghanistan har lidit av blodiga krig och konflikter ända sedan 1970-talet, men ännu är inget slut i sikte.

Talibanerna krossade visserligen etniska tadzjiker som in i det sista bjöd på motstånd i provinsen Panjshir, norr om Kabul. Motståndsmännen som leds av den legendariska mujaheddinledaren Ahmad Shah Massouds son Ahmad Massoud, har ingalunda gett upp.

Ahmad Massouds och vicepresidenten Amrullah Salehs män flydde över till grannlandet Tadzjikistan där de nu överväger att bilda en regering i exil som ska leda den väpnade kampen mot talibanerna.

Oppositionspolitiker samt tidigare soldater och officerare har anslutit sig till dem, redo att förena sina krafter mot den gemensamma fienden.

De är väl medvetna om att talibanerna är ytterst impopulära i stora delar av landet och att missnöjet kommer att växa i takt med att det ekonomiska och humanitära läget förvärras.

Deras militära möjligheter begränsas tills vidare av att inget större land har varit redo att stödja dem, med undantag av Tadzjikistan, som redan har hamnat i konflikt med talibanerna.

Ryssland som har baser i Tadzjikistan, varnade nyligen för risken av ett regelrätt krig mellan Afghanistan och Tadzjikistan, som vägrar att erkänna det nya styret i sitt södra grannland.

Etniska tadzjiker utgör omkring en fjärdedel av Afghanistans befolkning och de har haft en stark ställning ända sedan den framgångsrika kampen mot Sovjetunionen på 1980-talet.

Tiotusentals talibaner har förflyttats till provinsen Takhar vid gränsen till Tadzjikistan samtidigt som president Emomali Rakhmanov har förstärkt de tadzjikiska styrkorna vid gränsen mot Afghanistan.

– Vi har med oro noterat den ökande spänningen mellan Tadzjikistan och Afghanistan och de skarpa uttalanden som ledarna i bägge länder har gjort, konstaterade det Ryssland den här veckan.