Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Allt värre i Afghanistan – ekonomin i fritt fall medan kvinnor oroar sig för sin framtid och hungersnöd hotar i vinter

Uppdaterad 04.10.2021 11:29.
Allt fler afghaner tvingas sälja personliga ägodelar för att kunna försörja sig och sina familjer.
Bildtext Allt fler afghaner, så som denna man i Kabul, tvingas sälja personliga ägodelar för att kunna försörja sig och sin familj.

Nyheterna från Afghanistan har ständigt förvärrats efter att talibanerna tog över makten i augusti. Ekonomin är i fritt fall medan landet lider av den värsta torkan på årtionden. Skolor och universitet har inlett läsåret, men tonårsflickor och unga kvinnor måste stanna hemma. Män förbjuds att raka sig igen och risken för ett nytt inbördeskrig är överhängande.

Afghanistans ekonomi har i praktiken lamslagits efter talibanernas snabba maktövertagande i augusti. Landets tillgångar har frysts utomlands och livsviktiga utländska biståndsmedel har stoppats tills vidare. Världsbanken och Internationella valutafonden IMF har också stängt av penningkranarna.

Utländskt bistånd täckte tidigare 75 procent av de offentliga utgifterna, men dessa medel har alltså uteblivit vilket innebär att offentligt anställda inte längre kan få sina löner.

Över 2 500 hälsokliniker har stängts på grund av penningbrist sedan talibanerna tog över Afghanistan. Röda halvmånen har därför upprättat mobila enheter bland annat för att distribuera medicin.
Bildtext Över 2 500 hälsokliniker har stängts på grund av penningbrist sedan talibanerna tog över Afghanistan. Röda halvmånen har därför upprättat mobila enheter bland annat för att distribuera medicin.

Röda Korset slår larm om att penningbristen omedelbart drabbade hälsovården i Afghanistan, då över 2 500 hälsokliniker och vårdinrättningar måste stängas på grund av bristen på pengar, medicin och el.

Det innebär att mellan 85 och 90 procent av alla kliniker har tvingats stänga sedan talibanerna tog makten för drygt en och en halv månad sedan.

Nu är vi på väg mot vintern och risken är att vi inom en eller två månader har en svältkatastrof.

― Klas Bjurström, Svenska Afghanistankommittén

Över 20 000 hälsovårdare vars löner har uteblivit, har antingen lämnat sina jobb eller arbetar utan ersättning. Över 7 000 av dem var kvinnor.

– Folk kan gå med på att arbeta ett par veckor till utan lön. Men när medicinerna tar slut och du inte kan tända lamporna längre, så måste dörrarna slås igen om du inte kan erbjuda hjälp åt dem som kommer till din klinik, klagade Röda Korsets regionchef Alexander Matheou.

– Vi behöver en lösning för att pengar ska kunna flöda till Afghanistan så att åtminstone lönerna kan betalas ut och för att man ska kunna leverera nödvändiga tjänster, såsom vatten och el.

Stängningen av kliniker påverkar bland annat vaccineringsprogram; endast en procent av afghanerna har vaccinerats mot corona, trots att det finns över en miljon doser som inte har använts än.

Kvinna k burqa besöker tillfälligt hälsocenter för flyktingar i Kabul.
Bildtext En kvinna i burqa besöker ett tillfälligt hälsocenter som har upprättats för flyktingar i Kabul.

Hungerkris på kommande

– Det finns ett tjugotal offentliga program som staten betalade för förr. Det gällde till exempel utbildning, hälsovård, offentliga arbeten som vägbyggen och jordbruk. Allt detta tvärstannade då talibanerna tog makten, säger Klas Bjurström, Svenska Afghanistankommitténs (SAK) strategiska rådgivare och talesperson.

Ingen vet exakt, men det finns omkring en miljon offentligt anställda - till exempel 200 000 lärare - som inte har fått någon lön sedan juli. Ingen av dem har några pengar men däremot nog ett försörjningsansvar för många människor. Det innebär en hungerkris inom loppet av några veckor, och det är det vi börjar se nu, varnar Bjurström.

– Med ett fruktansvärt dåligt utgångsläge så har läget blivit katastrofalt mycket värre.

Klas Bjurström, strategisk rådgivare vid Svenska Afghanistankommittén.
Bildtext Risken är stor att vi inom en eller två månader har en svältkatastrof, varnar Klas Bjurström vid Svenska Afghanistankommittén SAK.

– Nu är vi på väg mot vintern och risken är att vi inom en eller två månader har en svältkatastrof, säger Klas Bjurström som varnar för massflykt när läget förvärras.

– Det finns upp till 40 miljoner afghaner [35-40 miljoner, red.anm.] och en stor del av dem kommer inte att kunna röra på sig, men många kommer att få fötter under sig för att komma undan den värsta krisen.

Enligt FN behöver 18 miljoner - eventuellt över hälften av afghanerna - akut bistånd, medan en tredjedel av befolkningen hotas av hungersnöd.

Taliban-joukkio auton lavalla Kabulissa 23. syyskuuta.
Bildtext Talibaner på lokalnivå är mer pragmatiska och samarbetsvilliga än de högsta ledarna, säger Klas Bjurström vid SAK.

Principfasta talibaner

Svenska Afghanistankommittén har i årtionden arbetat inom hälsovård och utbildning i Afghanistan. Biståndsorganisationen har omkring 6 000 afghanska anställda, främst på landsbygden och inte i stora städer. 100 000 barn går i skolor som drivs av SAK på landsbygden.

SAK har därför konkret vetskap om och insyn i hur det humanitära läget urartar och hur det är att samarbeta med de nya makthavarna, talibanerna.

– Frågan är om talibanerna kan styra ett land i fritt fall om två månader. Troligen ser de vikten av att man behöver upprätthålla de offentliga strukturerna, samtidigt som de håller fast vid sina religiösa principer.

Flickor i gymnasieåldern och kvinnliga studenter har beordrats att hålla sig hemma.

– Om omvärlden ska ha en chans att göra någonting, så är det de strukturer som finns som måste upprätthållas. Det räcker inte enbart med humanitära insatser i ett så stort och svårtillgängligt land som Afghanistan, betonar Klas Bjurström.

Han tillägger att SAK:s verksamhet inte ännu har påverkats av talibanledare i provinserna, som har låtit biståndsorganisationer att tyst fortsätta sitt arbete.

Många flickskolor lider av tomma klassrum eftersom talibanerna inte tillåter flickor i gymnasieålder att gå i skola.
Bildtext Många flickskolor lider av tomma klassrum eftersom talibanerna inte tillåter flickor i gymnasieålder att gå i skola.

Kvinnorättigheter hotade

Omvärlden är fortfarande splittrad i sin inställning till talibanerna, som redan har gett illavarslande tecken på att det kommer att hålla fast vid de stränga "islamiska" principer som gällde förra gången som de styrde Afghanistan.

Den nya regeringen består enbart av gamla talibanledare, och varken kvinnor eller politiska rivaler har tagits in trots omvärldens vädjanden. Dystra nyheter från olika håll i landet vittnar också om hur ett strängt talibanstyre kan försvåra givarländernas biståndsvilja.

Män i den sydliga provinsen Helmand har fått order om att inte raka sig, medan talibaner i grannprovinsen Kandahar har hängt misstänkta brottslingar från lyftkranar. Från andra provinser kommer vittnesmål om människorättsbrott som tortyr och avrättningar av före detta soldater och politiska motståndare.

Unga flickor i Kabul på väg hem från skolan.
Bildtext Yngre flickor så som dessa i Kabul, har fått tillstånd att gå i skolan men äldre flickor och kvinnliga studenter har beordrats att hålla sig hemma.

Det största problemet för givarländer är givetvis hur talibanerna kommer att behandla flickor och kvinnor, som under de senaste 20 åren har fått rätten att gå i skola, att studera vid universitet och att söka sig ut i arbetslivet, enligt sin utbildning och förmåga. Men nu är allt detta hotat.

Skolåret inleddes redan för några veckor sedan men i början fick flickor inte gå i skola så som pojkar gjorde. Talibanerna har sedan dess gett efter trycket och tillåtit yngre flickor att gå i skola, medan flickor i gymnasieåldern och kvinnliga studenter vid universitet har beordrats att hålla sig hemma.

Ihmisiä mielenosoittamassa Kabulissa 7. syyskuuta.
Bildtext Afghanska kvinnor demonstrerade för sina rättigheter i Kabul den 7 september.

Kvinnor har också demonstrerat för sina rättigheter över hela landet. I början fick de hållas men talibanernas tålamod verkar tryta och de har på sistone tytt sig till allt brutalare metoder för att stoppa protesterna mot sitt styre.

Den här veckan sköt talibaner skrämskott i luften för att stoppa en demonstration i Kabul, och många befarar att de till slut kommer att skjuta skarpt mot demonstranter om protesterna fortsätter.

Kvinnliga demonstranter stoppas av beväpnade talibaner i Kabul.
Bildtext Talibanerna har tytt sig till allt brutalare metoder för att stoppa kvinnoprotester som förekommer över hela landet.

Risk för nytt inbördeskrig och väpnad konflikt med Tadzjikistan

Afghanistan har lidit av blodiga krig och konflikter ända sedan 1970-talet, men ännu är inget slut i sikte.

Talibanerna krossade visserligen etniska tadzjiker som in i det sista bjöd på motstånd i provinsen Panjshir, norr om Kabul. Motståndsmännen som leds av den legendariska mujaheddinledaren Ahmad Shah Massouds son Ahmad Massoud, har ingalunda gett upp.

Ahmad Massouds och vicepresidenten Amrullah Salehs män flydde över till grannlandet Tadzjikistan där de nu överväger att bilda en regering i exil som ska leda den väpnade kampen mot talibanerna.

Ahmad Massoud puhuu puistossa puhujanpöntön takana, päässään perinteinen päähine, Vieressä on maalaus hänen isästään.
Bildtext Den tadzjikiska ledaren Ahmad Massoud och andra motståndsmän har flytt utomlands där de planerar att fortsätta sin väpnade kamp mot talibanerna.

Oppositionspolitiker samt tidigare soldater och officerare har anslutit sig till dem, redo att förena sina krafter mot den gemensamma fienden.

De är väl medvetna om att talibanerna är ytterst impopulära i stora delar av landet och att missnöjet kommer att växa i takt med att det ekonomiska och humanitära läget förvärras.

Deras militära möjligheter begränsas tills vidare av att inget större land har varit redo att stödja dem, med undantag av Tadzjikistan, som redan har hamnat i konflikt med talibanerna.

Ryssland som har baser i Tadzjikistan, varnade nyligen för risken av ett regelrätt krig mellan Afghanistan och Tadzjikistan, som vägrar att erkänna det nya styret i sitt södra grannland.

Tusentals tadzjiker har flytt utomlands där de tänker fortsätta sitt väpnade motstånd mot talibanerna. Bilden är från en protest i London den 12 september.
Bildtext Tusentals tadzjiker har flytt utomlands där de tänker fortsätta sitt väpnade motstånd mot talibanerna. Bilden är från en protest i London den 12 september.

Etniska tadzjiker utgör omkring en fjärdedel av Afghanistans befolkning och de har haft en stark ställning ända sedan den framgångsrika kampen mot Sovjetunionen på 1980-talet.

Tiotusentals talibaner har förflyttats till provinsen Takhar vid gränsen till Tadzjikistan samtidigt som president Emomali Rakhmanov har förstärkt de tadzjikiska styrkorna vid gränsen mot Afghanistan.

– Vi har med oro noterat den ökande spänningen mellan Tadzjikistan och Afghanistan och de skarpa uttalanden som ledarna i bägge länder har gjort, konstaterade det Ryssland den här veckan.

Diskussion om artikeln