Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Dragkamp om USA:s ekonomi: Landets myndigheter slipper stänga ned – men det är dödläge kring president Bidens biljonsatsningar

Från 2021
Uppdaterad 01.10.2021 06:19.
Nancy Pelosi och James Clyburn poserar i kongressen.
Bildtext Demokraternas ledare Nancy Pelosi försöker medla mellan partiets falanger, hittills utan resultat. I bakgrunden partikamraten James Clyburn.
Bild: AFP / Lehtikuva

Det som i USA beskrivits som president Joe Bidens inrikespolitiska ödesvecka kulminerade på torsdagen, då två parallella frågor behandlades i kongressen.

Den första frågan gällde hotet om en nedstängning av vissa federala myndigheter. Frågan har aktualiserats eftersom USA överskridit det så kallade skuldtaket, det vill säga summan som staten kan lyfta i lån under ett budgetår. 

Men på torsdagen röstade representanthuset för ett lagförslag om att fortsätta finansiera statens utgifter fram till den 3 december, för att undvika en nedstängning. 

Strax efteråt undertecknade president Joe Biden lagen som senaten redan tidigare godkänt.

Vanligen brukar höjningen av skuldtaket handla om en formalitet, eftersom USA liksom många andra redan länge haft underskott i sin statsbudget och finansierat en stor del av utgifterna med lån.

Frågan om en höjning av skuldtaket är ändå fortfarande olöst och torde tas upp på nytt innan tidsfristen på två månader upphör.

Ingen omröstning om infrastrukturpaketet - intern dragkamp inom demokraterna fortsätter

Parallellt riktades blickarna mot det så kallade infrastrukturpaket på drygt 1000 miljarder dollar, som utgör en central del av Joe Bidens inrikespolitiska agenda.

Paketet innehåller omfattande satsningar på bland annat vägar, broar, järnvägar och bredband.

Representanthusets talman, demokraten Nancy Pelosi hade siktat på en omröstning om paketet i det demokratledda representanthuset på torsdagen, men trots långa förhandlingar under dagen sammankallades ledamöterna inte till en omröstning.

Orsaken är att paketen blivit en spelpjäs i demokraternas interna dragkamp mellan en stor grupp vänsterdemokrater och en liten grupp moderata demokrater.

Senator Joe Manchin intervjuas av journalister.
Bildtext Senatorn Joe Manchin hör till de demokrater som anser att president Bidens välfärdssatsningar blir för dyra.
Bild: AFP / Lehtikuva

Vänsterfalangen anser att infrastrukturpaketet i sig är otillräckligt och vägrar rösta för infrastrukturpaketet om inte partiet också förbinder sig att driva igenom ett större välfärdspaket värt 3 500 miljarder dollar i senaten.

Medling har inte gett resultat

Välfärdspaketet omfattar president Joe Bidens så kallade Build Back Better-plan och innehåller storsatsningar på klimatåtgärder, familjepolitik och utvidgad hälsovård.

En grupp moderata demokrater, med West Virginia-senatorn Joe Manchin och Arizonasenatorn Kyrsten Sinema i spetsen, anser i sin tur att välfärdspaketets prislapp är alldeles för hög, vilket förargat vänsterfalangen.

Senatorerna Sinema och Manchin har en nyckelroll, eftersom demokraterna inte har råd att förlora en enda röst i senaten där man har en hårfin majoritet tack vare vicepresidenten Kamala Harris utslagsröst.

Manchin upprepade på torsdagen sin ståndpunkt där ha sade att han kan tänka sig att ställa upp på ett nedbantat välfärdspaket som maximalt uppgår till 1500 miljarder dollar.

De två sidorna har i veckor varit oense om hur partiet borde gå vidare och torsdagen verkar inte ha medfört en förändring i dödläget trots försök från Pelosi och president Joe Biden att medla mellan falangerna.

Förhandlingarna kring jättepaketen fortsätter på fredag tidigast klockan 9.30 lokal tid, meddelade Steny demokraternas majoritetsledare i representanthuset, Steny Hoyer, sent på torsdag kväll.

Artikeln uppdaterad kl 06.03 med mer information.