Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Kolumn: Hur länge räddar Ronaldo ett famlande Man United? Tre år har snart gått och det finns inga bevis för att Solskjær är rätt man för tränarjobbet

Cristiano Ronaldo firar mål.
Bildtext Cristiano Ronaldo klev fram och satte Manchester Uniteds segermål mot Villarreal tidigare i veckan.

Har ni följt Manchester Uniteds jakt i höst? Den ursinniga jakten på Cristiano Ronaldo-supportrar. Frågan är hur länge som portugisen dessutom kan rädda Ole Gunnar Solskjærs skinn?

Hur ser måttstocken ut för en lyckad värvning i Fotbollseuropa?

Tanken har slagit en den senaste månaden i takt med att Manchester Uniteds Instagram-konto har blivit en hejaklacksverksamhet. Det har minsann märkts att "Den förlorade sonen" är "hemma" igen.

Samtidigt som Cristiano Ronaldo kränger av sig tröjan och visar sin 36-åringskropp jublas det nog på alla fronter i klubbkansliet. Efter Ronaldos ankomst har det snart tickat in sju miljoner nya följare på Instagram, tröjförsäljningen blomstrar och gamla, goda vibbar blåser över Old Trafford.

Ronaldo är en garanti för kommersiellt intresse och ett ansikte utåt för svunna stortider. "Fergie Time"-avgörandet djupt in på stopptid i första Europamatchen på hemmaplan var bara en sista bock i det häftet.

"95:e minuten – klart att det var han som gjorde det", skrev IG-United och kastade in en emoji-get.

Goat?

Brände tröjor

Cristiano Ronaldos övergång till United var en känslostorm för alla supportrar i månadsskiftet augusti–september. De brände tröjor när portugisen uppgavs vara klar för lokalrivalen Manchester City, de flockades runt Old Trafford för "konungens återkomst" när vinden vände.

Det kändes nästan som att managern Ole Gunnar Solskjær skulle kissa på sig av iver när han beskrev Ronaldo som "en makalös spelare och människa" – ett uttalande som rimmar illa med Der Spiegel-granskningarna mot Ronaldo och den påstådda våldtäkten eller hans skattefiffel i Spanien.

Moral är inte världsfotbollens bästa gren och Manchester United är sannerligen inget undantag, men supporterskap bygger på magkänsla och i en månad har fansen fått se Ronaldo spela, avgöra och vara den x-faktor som varje fotbollslag behöver.

"Viva Ronaldo", som Uniteds IG-nissar skulle ha skrivit.

Värvningen av Ronaldo kittlar en hel fotbollsvärld under fötterna och i jakten på nya anhängare fungerar portugisen som ett förträffligt bete. Snart spränger United vallen på femtio miljoner följare på Instagram.

Inget bevismaterial för Solskjærs storhet

Rågången mellan succé och fiasko ska ändå mätas med andra parametrar än följare på Instagram för en klubb som Manchester United. De har lastat på sig den näst dyraste spelartruppen i hela världen (City slår United på den här punkten), men ingen frisk människa placerar United som Europas näst bästa klubblag.

Topp fyra i England? Möjligen.

Den värderingen handlar lite om Cristiano Ronaldo och mycket mer om hans omgivning.

Cristiano Ronaldo och Ole Gunnar Solskjær efter match.
Bildtext Ole Gunnar Solskjær kan tacka Cristiano Ronaldo för flera segrar redan.

Vid jul för knappt tre år sen fick Man Uniteds klubbledning nog och sparkade José Mourinho. Sen föll valet på Ole Gunnar Solskjær – ett nostalgiskt och romantiskt val.

Speciellt lyckat har det däremot inte varit.

Norrmannen har fått gott om tid på sig för att bena ut problemen och ännu mer pengar för att peka och köpa, men hittills finns inget bevismaterial för att han är tränaren som får resurser och förväntningar att gå ihop.

Den röda tråden i spelet saknas, man tvingas luta sig mot individuell briljans snarare än något genomtänkt och uppställningen blir ofta framtung när offensiven väller över av talang medan de defensiva mittfältsalternativen heter Scott McTominay, Fred och Nemanja Matic.

Tufft spelprogram

Under första delen av säsongen har United åkt ur ligacupen, haft klara problem i flera ligamatcher och skattat sig lyckligt över att Champions League inte har startat med två raka förluster.

Trycket på Ole Gunnar Solskjær är konstant – och nu väntar två månader med matcher som kommer att definiera en hel säsong. United ska upp mot alla de andra i det ursprungliga "Big Six" i ligaspelet och möta Gasperinis galopperande Atalanta i två möten i Europa.

Det är givet att det bubblar av förväntan, det har det gjort ända sen Cristiano Ronaldos återkomst. Det är tydligt att prestigeköpet satte en ny typ av press på Solskjær.

Det räcker inte med att säkra Champions League-spel, räkna hem miljonerna och hitta nya marknadsandelar i andra världsdelar. Cristiano Ronaldo är en fläkt från det förflutna och då vann United ligatitlar.

Nu?

Ett pärlband av matcher som riskerar att blottlägga Uniteds fortsatta kräftgång. Manchester City, Chelsea och Liverpool har det som saknas på Old Trafford: Linjer och knivskarpa idéer för vad man sysslar med på gräsmattan – det som ändå får betraktas som kärnverksamheten för en fotbollsklubb.

Manchester Uniteds program fram till december

Premier League:
2 oktober: Everton (h)
16 oktober: Leicester (b)
24 oktober: Liverpool (h)
30 oktober: Tottenham (b)
6 november: Manchester City (h)
20 november: Watford (b)
28 november: Chelsea (b)
30 november: Arsenal (h)

Champions League:
20 oktober: Atalanta (h)
2 november: Atalanta (b)
23 november: Villarreal (b)