Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

Allt fler misstänker att de lider av järnbrist – överraskande många har rätt

Från 2021
Uppdaterad 03.10.2021 12:29.
En laborant håller i två provrör med blod
Bildtext Man kan komma anemin på spåren med ett vanligt blodprov, men det kan också vara värt att reda ut järnvärden med en ferritinmätning.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Den vanligaste gruppen personer som vill låta mäta sina ferritinvärden är unga kvinnor. Med ferritinmätning får man en bild av kroppens järndepåer. Var femte kvinna lider någon gång av anemi, vilket kan bero på järnbrist.

Anemi och järnbrist har diskuterats allt oftare de senaste åren. Bland annat utmattning eller sämre fysisk prestationsförmåga kan vara symptom på anemi. Många som har symptomen har insett att det kan vara på sin plats att låta testa sig.

Jaakko Halonen, specialistläkare inom allmänmedicin vid vårdföretaget Terveystalo, säger att det har blivit betydligt vanligare att låta mäta sina ferritinvärden.

– Det kommer allt fler patienter som misstänker att deras symptom beror på järnbrist. Klart flest av dem är unga kvinnor, de är alltså sannolikt mer intresserade av ämnet än andra och många av dem har i själva verket snuddat vid en korrekt diagnos.

Halonen tillägger att järnbrist är vanligt bland kvinnor i fertil ålder, vilket har en koppling till mens och graviditet.

Upp till var femte kvinna kan lida av anemi

En patient kan ha anemisymptom utan att man verkligen kan fastställa att det handlar om anemi i fall där kroppens järndepåer inte är tillräckligt fyllda.

Då järndepåerna töms börjar ferritinvärdena sjunka. När hela lagret är tömt kan kroppen inte längre producera hemoglobin och röda blodkroppar.

När det uppstår hemoglobin- och blodbrist börjar det vara fråga om anemi.

Högst tio procent av finländarna har anemi, förklarar Jaakko Halonen. Men det är vanligare bland kvinnor än bland män. Upp till var femte kvinna kan lida av anemi någon gång under livet.

Inre blödningar kan leda till anemi

Till anemisymptom hör trötthet, sämre fysisk prestationsförmåga, yrsel, huvudvärk, andnöd och höjd puls.

– Man ska komma ihåg att till exempel trötthet kan också bero på andra problem i kroppen, det kan utredas med laboratorieprov. Det kan även hända att orsaken är psykisk, påpekar Halonen.

Anemi på grund av järnbrist kan också orsakas av riklig mens eller brist på folsyra, vilket i sin tur kan bero på graviditet, obehandlad celiaki eller för ensidig vegetarisk kost.

Men det är bara kring hälften av alla anemifall som beror på järnbrist. En stor del av fallen har kopplingar till långvariga blödningar orsakade av till exempel magsår eller cancer i tarmen, säger Ari Rosenvall, specialist inom allmänmedicin vid vårdföretaget Mehiläinen.

Enligt Rosenvall är det oftast äldre personer och personer med långvariga sjukdomar som får diagnosen anemi. Kroniska inflammationer kan leda till att kroppens resurser – inklusive järndepåerna – förbrukas.

Åldersstrukturen leder till fler anemifall

Många anemifall ger inte ens tydliga symptom.

– Om anemin utvecklas långsamt så är symptomen ofta milda eller så finns det inga symptom alls, vilket kan leda till att sjukdomen förvärras utan att patienten märker något. Anemi upptäcks ofta av en slump, eller när man uttryckligen letar efter det med laboratorieprover, säger Rosenvall.

En orsak till att vi har fler fall av anemi är precis samma som med många andra sjukdomar – åldersstrukturen utvecklas uppåt i Finland.

När det finns fler äldre personer, så blir också olika sjukdomar vanligare. Det leder till att det görs fler laboratorieprover, varpå man oftare också råkar stöta på anemi, förklarar Rosenvall.

Vanliga blodprover kan vanligtvis avslöja anemi, men man kan rota i orsakerna med hjälp av noggrannare järnprover.

Ibland är det ingen mening med att behandla anemi

Man ska alltid utreda orsaken till anemi eftersom det kan finnas någon annan sjukdom i bakgrunden och den kan kräva vård. Om man inte åtgärdar sin anemi kan den vara farlig för hälsan, och för att kunna åtgärda den krävs att man känner till orsaken, påpekar Rosenvall.

– Det händer fortsättningsvis alldeles för ofta att anemi får skulden för olika symptom utan att man reder ut vad som orsakar anemin. Det samma gäller till exempel om ferritinvärdet är i nedre kanten av referensvärdet, då borde man alltid försöka utreda varför järndepåerna är tomma.

Rosenvall illustrerar situationen med ett exempel: Om anemin beror på järnbrist, vilket i sin tur beror på magsår, då ska man först behandla magsåret. Efter det kan man få fason på järndepåerna, ofta räcker det med en tre månaders järnkur. Anemisymptomen kan ge vika betydligt fortare än så.

Det finns också anemifall som inte behöver behandling, eller ens kan behandlas, säger Rosenvall. Till exempel lindrig och symptomfri anemi som beror på hög ålder eller en kronisk inflammationssjukdom kan inte åtgärdas, eftersom behandlingen inte ger några bestående resultat – i de fallen klarar kroppen helt enkelt inte av att producera tillräckligt med röda blodkroppar.