Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

“Polisens anslag borde granskas på riktigt”, säger tidigare minister - ute på fältet samlas utredningarna på hög och utryckningstiderna kan bli långa

poliiseja mielenosoituksessa
Bildtext Polisen har varit i blåsväder. Budgetanslaget för nästa år motsvarade inte ens detta års utgifter. Finansministern föreslår nu i vanlig ordning 30 miljoner till i årets fjärde tilläggsbudget.
Bild: Marja Väänänen / Yle

Polisens anslag har ökat stadigt, men ute på fältet känner sig poliserna ändå pressade. Vi har frågat experterna var felet sitter.

Den omedelbara krisen inom polisen verkar nu vara avvärjd. Finansminister Annika Saarikko (C) ska i den fjärde tilläggsbudgeten skjuta till 30 miljoner euro.

Samlingspartiet hann redan hota med förtroendeomröstning och polisledningen med att upp till 250 årverken skulle sparas in.

Nu ska Inrikesministeriet och polisen granska hur polisen anslag används och hur framtiden ser ut, lovar finansministern.

Äldre kriminalkonstapel Kaj Nyman i Jakobstad
Bildtext Kaj Nyman, som är ordförande för Jakobstadsnejdens Polismannaförening, säger att polisens tröskel för att utreda är låg, men att verkligheten kommer emot.
Bild: Yle/Sanna Rönn

“Det finns gränser för vad en människa klarar av under en dag”

Ute på fältet klagar poliserna på att utredningarna samlas på hög och att utryckningstiderna är för långa.

Kaj Nyman, som är ordförande för Jakobstadsnejdens Polismannaförening, säger att det lätt blir stopp i rören.

– Allting blir jobbigare och allting tar längre tid, berättar Kaj Nyman. Vanliga ärenden som små stölder och snatterier kan bli outredda på grund av att det inte finns resurser.

Nyman säger att polisens tröskel för att utreda är låg, men verkligheten kommer emot.

– Om en utredare har 150 öppna ärenden på bordet och det hela tiden kommer flera så kommer gränsen för vad en människa klarar av under en dag emot.

Maria Ohisalon ja Annika Saarikon kuvat vierekkäin.
Bildtext Inrikesminister Maria Ohisalo (Gröna) konstaterar att budgetramarna är för strama – och finansminister Annika Saarikko (C) fixar 30 miljoner till i fjärde tilläggsbudgeten.
Bild: Lehtikuva, kuvankäsittely: Hilma Toivonen / Yle

Inrikesministern: “Strama budgetramar är ett gjutfel i systemet”

Den stora utgiftsposten för polisen är personalen och sedan kommer fastigheterna. Kostnaderna för dem båda växer hela tiden.

Regeringens budgetdisciplin bygger på de så kallade budgetramarna som slås fast i början av mandatperioden. Både tidigare inrikesministrar och den sittande inrikesministern, De Grönas Maria Ohisalo, anser att de är för strama.

– Det finns inget utrymme för att förnya bilar och ICT-system. Det är alltid är brist på pengar, säger Ohisalo.

Det finns helt enkelt ett gjutfel i systemet, konstaterar Maria Ohisalo. Det här är någonting som borde fixas till redan i regeringsprogrammet.

Slutresultatet är att polisen varje år får så kallade julklappspengar på 30 - 40 miljoner.

Kansanedustaja Mikko Kärnä täysistunnossa 11.9.2019
Bildtext Riksdagsledamoten Mikko Kärnä (C) sitter i delegationen för polisärenden och vill granska hur polisen leds. På bilden i samspråk med Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo som har hotat med förtroendeomröstning.
Bild: Pekka Tynell / Yle

Tidigare minister: “Går inte att skära i medlen så länge man inte vet var eurona går” 

En tidigare minister säger till Svenska Yle att polisen vet hur en slipsten ska dras.

– Någon borde på riktigt granska hur eurona används. Fram till dess är det alldeles onödigt att försöka skära i medlen, kommenterar hen.

Polisen i Finland sysselsätter runt 10 tusen personer. Av dem är ungefär tre fjärdedelar poliser och en fjärdedel övrig personal. Polisen har fått kritik för att administrationen blir allt större.

Bildtext I förslaget till statsbudget för nästa år har 807,9 miljoner anslagits för polisen. Det är betydligt mindre än de 838 miljoner euro som polisverksamheten kommer att kosta det här året.

Riksdagsledamoten Mikko Kärnä (C) sitter i delegationen för polisärenden och han vill granska hur polisen leds och han riktar blickarna mot polisstyrelsen. Polisen anslag i statsbudgeten på över 800 miljoner borde räcka till, anser Kärna.

– Polisstyrelsens storlek har fördubblats på sex år och det är viktigt att vi nu får veta varför. Vi måste utreda det tillsammans med polisstyrelsen varför den är så stor, anser han.

Polisstyrelsen är det organ som leder och övervakar polisverksamheten i landet. 

Kjell Nylund från Polisyrkeshögskolan.
Bildtext Kjell Nylund basar för den svenskspråkiga polisutbildningen. Vad som är viktigt varierar beroende på vem man frågar, konstaterar han.
Bild: Yle / Hanna Othman

“Vad som är viktigt varierar beroende på vem man frågar – vi gör det som lagstiftaren säger”

Kjell Nylund är chef för den svenskspråkiga polisutbildningen vid polisyrkeshögskolan. Han anser inte att polisens administration är tilltagen i överkant med tanke på organisationens storlek.

Han konstaterar att det är lagstiftaren som bestämmer vad polisen ska göra.

– Vi följer lagar och reglementen, säger Nylund.

En prioriteringsdiskussion pågår inom poliskåren, om hur mycket ska satsas på traditionellt polisarbete och hur mycket ska satsas på nya arbetsuppgifter som mobbning och trakasserier på nätet.

– Vad som är viktigt varierar beroende på vem man frågar, konstaterar Nylund. Den som ansvarar för ett visst område tycker att det som den gör är väldigt viktigt och så är det säkert också. Och någon som gör något annat tycker också att det är väldigt viktigt, filosoferar han.

Om polisen gör fel saker så är det på grund av att lagstiftaren har gett polisen fel uppgifter, betonar Nylund. Lagstiftaren kan också ändra på uppdraget.

Kaj Nyman, ordförande för Jakobstadsnejdens Polismannaförening, tar inte ställning till hur polisen leds och vad som kunde göras annorlunda.

– Hur polisen är organiserad ligger inte på mitt bord – det som jag känner till är det verkliga livet. Jag kan alarm och utredningar, vilka system polisstyrelsen har och hur mycket personal som vi har som kunde göra fiffigare saker kan jag inte ta ställning till.