Hoppa till huvudinnehåll

Klimat

Vem vinner och vem lider då Finland övergår till elektrisk energi? Klimatpanelen listar sex punkter som hotar rättvisan

Vindkraftverk i solnedgång vid ett fält och en liten sandväg.
Bildtext Vindkraftverk lär bli mer synliga i framtiden. Vindkraft räknas som "ren energi".

Övergången till elektrifierad energi från fossil energi kan orsaka energifattigdom och ojämlikhet mellan olika människor och regioner, konstaterar Klimatpanelen i en ny rapport. Panelen presenterar några sätt hur man kan förebygga det här.

De fossila bränslena ska minimeras och "ren" energi ska ta över för att minska på koldioxidutsläppen i exempelvis trafiken, industrin, uppvärmningen och energianvändningen. Det konstaterar Finlands klimatpanel.

Elektrifieringen av energin kommer ändå med några sidoeffekter i och med att alla grupper och regioner inte påverkas på samma sätt.

Klimatpanelen listar sex punkter där man presenterar för- och nackdelarna med energirevolutionen för samhället. Forskarprofessor Paula Kivimaa, som är en av rapportens författare, konstaterar att det är viktigt att ta itu med problemen nu så att de kan förebyggas.

– Tanken är att så många som möjligt ska involveras i energirevolutionen och att ingen ska lida orimligt mycket, säger Kivimaa till Yle Uutiset.

1. Energifattigdom: När elpriset delar befolkningen

Elpriserna varierar i samhället och så kallad energifattigdom blir ett hot, alltså en situation där hushåll inte har råd med den energi som krävs på grund av exempelvis låg inkomst eller höga elpriser på boendeorten.

De som gagnas av det här är de kommuner som genererar enorma skatteintäkter på förnybar energi, det vill säga främst från vindkraftverk. Också de som bor i egnahemshus kan vinna på att installera jordvärmepumpar eller laddningsstation för elbilen. Det här lyckas inte alltid i höghus.

Det blir en större prislapp för dem som bor på glesbygden och inte har ett lika brett elnät som de som bor i städer. De kundspecifika kostnaderna för överföringsavgifter och elunderhåll är klart dyrare på glesbygden.

Klimatpanelen föreslår ytterligare investeringar i elnät på glesbygden som lösning på problemet samt systematisk övervakning av energifattigdomen och identifiering av utsatta grupper. Panelen föreslår att energisubventioner bör riktas mer effektivt till dessa.

– Elektrifieringen skrider framåt allt snabbare och det är viktigt att identifiera vem som i allmänhet kan drabbas av den här förändringen och vem som behöver mer hjälp, säger Kivimaa.

2. Övergivningen av fossila bränslen hotar försörjningen – men för också med sig nya möjligheter

Övergången till elektrifierad el minskar de arbetsmöjligheter och den försörjning som fossila bränslen för med sig.

Klimatpanelen föreslår investeringar i omskolningar och att de som jobbar med fossila bränslen riktas till nya, växande energisektorer – exempelvis vindkraft.

Också på den här punkten konstaterar Kivimaa att det är viktigt att i god tid identifiera exakt vem som hotar mista sitt jobb.

Ett oljeraffinaderi. Rök kommer ut ur en skorsten.
Bildtext De som jobbar med fossila bränslen påverkas av förändringarna.

Det är inte bara arbetsmarknaden som drabbas på den här punkten. Också hushåll som använder oljeuppvärmning och de som kör bilar med förbränningsmotor påverkas. Klimatpanelen fastslår att dessa måste stödjas och få mer rådgivning, särskilt i fråga om energisubventioner.

För dem som bor i höghus och i hyresbostäder konstaterar Klimatpanelen att det blir lättare att ladda elbilar och ta i bruk jordvärme.

3. För få är involverade i energipolitiskt beslutsfattande

Klimatpanelen kräver mer "energidemokrati", alltså fler påverkningsmöjligheter i energipolitiken för medborgare.

Enligt Kivimaa har man under de senaste åren utökat möjligheterna genom exempelvis medborgarenkäter. Tidigare har energipolitiken främst fokuserat på industrin.

Problemet är att många inte har tillräcklig kunskap om energipolitik. Klimatpanelen vill lösa det här genom att utöka och bättra informationen och kommunikationen inom området.

– Jag skulle börja med att ta bättre hänsyn till olika grupper, regionala aspekter och exempelvis hyresgäster, säger Kivimaa.

Tre vindmöllor vid en väg.
Bildtext Vindkraftverk finns bland annat längs med vägen som leder till Hangö.

4. Vem kan producera egen energi?

I samband med förnyelserna är fler än tidigare såväl energianvändare som energitillverkare.

– Det uppstår ständigt nya möjligheter för privatpersoner att producera sin egen energi, främst med solpaneler, och fatta beslut om vilken typs energi man vill använda, säger Kivimaa.

Men här är ändå frågan vem som har möjlighet att producera sin egen energi, genom exempelvis solpaneler eller jordvärme.

– Här inverkar exempelvis var och hur man bor, exempelvis på hyra eller i egen bostad, och hur förmögen man är, säger Kivimaa.

Enligt henne är det viktigt att utreda hur man kan göra det lättare att införa nya energilösningar i höghus – exempelvis genom lagen om bostadsaktiebolag. Drygt hälften av finländarna bor i bostadsaktiebolag.

Det är till fördel att bo i egnahemshus, men Klimatpanelen poängterar också att det hela tiden kommer fler möjligheter för de som bor i höghus. Vissa elföretag erbjuder bland annat solpaneler som finns någon annanstans än i hemmet.

5. Smartteknik minskar energiförbrukningen – om du kan använda det

Digitaliseringen och smartteknik gör det möjligt att optimera energianvändningen eller till och med den lokala energilagringen. Med smarta lösningar kan man exempelvis ställa in uppvärmningen och hushållsapparater med klockan så att de fungerar en viss tid på dygnet. Också lamporna kan ställas in så att de släcks när man lämnar hemmet, vilket leder till minskad energiförbrukning.

De smarta lösningarna kommer däremot inte alltid billigt. De är vanligare i nya hem och annars krävs antingen kunskap om smartteknik eller en tjock plånbok.

– Utmaningen här är hur en person som inte är intresserad av teknik kan få tillgång till energisparande smartteknik, säger Kivimaa.

Enligt Kivimaa borde kommuner testa ny teknik i sina fastigheter. Det skulle öka efterfrågan och utbudet på den här typen av energitjänster och samtidigt minska behovet av tekniskt kunnande.

En person sätter in ett nyckelkort i en apparat på väggen i ett hotellrum.
Bildtext På hotell stängs lamporna ofta automatiskt då man lämnar rummet. Ett nyckelkort sätter i gång belysningen.

6. Barn gräver efter kobolt till smarttelefoner i utvecklingsländer

På internationell nivå påverkas de gruvländer som producerar mineraler och metaller för förnybar energiteknik, elbilar, datorer och smarttelefoner mest av energirevolutionen.

Utvecklingsländer utanför Europa känner av de största problemen.

– Ta till exempel Kongo, varifrån största delen av världens kobolt kommer. Där förekommer dåliga anställningsförhållanden, barnarbete och lokala miljöskador, säger Kivimaa.

Enligt Kivimaa behövs internationell reglering för att dämpa de brott som sker mot de mänskliga rättigheterna i gruvorna.

Samma sak gäller också oljeproduktionen där man haft liknande problem.

– Nu skulle det vara viktigt att de här problemen inte överförs till system baserade på förnybar energi, säger Kivimaa.

Utöver reglering rekommenderar Klimatpanelen innovationssubventioner för att uppmuntra utvecklingen av alternativ till de mineraler och metaller som tekniken kräver. Innovationer kan också förbättra mineralåtervinningen.

Klimatpanelens rapport bygger på internationell forskningslitteratur och utvärderingar av en finländsk arbetsgrupp. I rapporten behandlades inte elektrifieringen av trafiken, det utreds i en senare rapport. Du hittar rapporten i sin helhet här.

Den här artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Kuka kärsii ja kuka hyötyy, kun Suomi siirtyy puhtaaseen sähköön? – Ilmastopaneeli listasi 6 seikkaa, jotka uhkaavat oikeudenmukaisuutta skriven av Petteri Lindholm. Översättning och bearbetning: Märta Nummenmaa.