Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Vem eller vad belönas med Nobels fredspris – Belarus, klimat, reportrar eller kanske mördarrobotar?

Den svenska klimataktivisten Greta Thunberg hör till förhandsfavoriterna i år. Om hon vinner skulle hon bli den näst yngste vinnaren av Nobels fredspris efter Malala Yousafzai från Pakistan som belönades år 2012.
Bildtext Den svenska klimataktivisten Greta Thunberg hör till förhandsfavoriterna även i år. Om hon belönas skulle hon bli den näst yngste fredspristagaren efter Malala Yousafzai från Pakistan som belönades år 2012 då hon var 17 år gammal.
Bild: /All Over Press

329 personer och 95 organisationer har nominerats till Nobels fredspris år 2021. Förslagen skulle lämnas in före slutet av februari, vilket innebär att personer och teman som dominerade år 2020, anses ha största chansen att vinna det prestigefyllda priset. Black Lives Matter, klimataktivister som Greta Thunberg samt demokratikämpar som Svetlana Tichanovskaja och Aleksej Navalnyj, betraktas därför som förhandsfavoriter.

Vem som har nominerats till Nobels fredspris i år förblir hemligt i 50 år men vi vet ändå en hel del om årets kandidater, eftersom en del av dem har tillkännagivits av dem som föreslog en person eller organisation. Således vet vi att Svetlana Tichanovskaja har nominerats av Litauens president Gitanas Nauseda och att det norska Stortingets ledamot Petter Eide föreslog Black Lives Matter.

– När jag letade i bakhuvet efter det viktigaste som har hänt under året som gått när det gäller fred och konflikt, så tänkte jag på Black Lives Matter. Det är en enormt viktigt global rörelse som jag har blivit väldigt tagen av, konstaterade Eide.

Jag tror att det är ganska sannolikt att vi får ett medie- eller journalistpris i år.

― Henrik Urdal, Fredsforskningsinstitutet i Oslo, PRIO

De fem ledamöterna i Norska Nobelkommittén som utses av Stortinget, brukar vanligtvis överraska världen med sina beslut. I fjol gick priset något överraskande till FN:s livsmedelsprogram WFP, som delvis fick priset för sina insatser under coronapandemin.

Året innan belönades Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed för sina insatser då ärkefienderna Etiopien och Eritrea slöt fred. Bägge länder har sedan dess varit djupt invecklade i det blodiga kriget i den etiopiska provinsen Tigray, som en del betraktar som ett folkmord.

Svetlana Tichanovskaja i Vilnius i april 2021.
Bildtext Oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja från Belarus är en av förhandsfavoriterna år 2021.
Bild: Gustaf Antell

Högst tippade enligt norska experter

Norges Fredsråd samt Prio, det norska Fredsforskningsinstitutet i Oslo, brukar traditionellt förutspå vinnarna varje år.

Prios direktör Henrik Urdal är känd för att han rätt ofta har träffat rätt i sina gissningar. På Urdals lista för i år finns flera kandidater som också ligger högt bland vadslagningsbyråernas förhandsfavoriter.

  • Reportrar utan gränser.

  • Svetlana Tichanovskaja.

  • Klimatkonventionen UNFCCC och Patricia Espinosa. (Miljöfördraget United Nations Framework Convention on Climate Change)

  • B'Tselem och Palestinska människorättscentret. (människorättsorganisationer i Israel och Palestina)

  • Ilham Tohti och Nathan Law Kwun-Chung. (människorättsaktivister från Xinjiang och Hong Kong)

Press- och yttrandefrihet

Urdal anser att Reportrar utan gränser kan belönas om Nobelkommittén vill hylla kampen mot så kallade falska nyheter och understryka hur viktiga tillförlitliga medier är för demokrati.

– Jag tror att det är ganska sannolikt att vi får ett journalist- eller mediepris i år. Kampen för kvalitetsjournalistik är viktig. Ett pris som understryker vikten av tillförlitlig information skulle vara ett pris för dem som arbetar för grundstenarna för en fredlig lösning av konflikter.

– Priset kan också gå till enskilda journalister i länder som Turkiet, Myanmar eller Afghanistan, tror Urdal.

Om Tichanovskaja får priset, kunde man också tänka sig att belöna de två andra kvinnor som ingår i Belarus så kallade "kvinnotrojka", Maria Kalesnikava samt Veronika Tsepkalova, föreslår Urdal.

– Det är en icke våldsam protest- och demokratirörelse mot Belarus president Lukasjenko, som ju är en av vår tids med undertryckande diktatorer.

Den fängslade ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj är också en tänkbar kandidat vid sidan om Tichanovskaja. Om Nobelkommittén inte låter sig avskräckas av supermakten Kina, så kan man belöna den fängslade uiguriska aktivisten Ilham Tohti eller den landsflyktige aktivisten Nathan Law Kwun-Chung, från Hong Kong.

Den vitryska kvinnotrojkan som representerar oppositionen i augusti 2020 - Viktoria Tsepkalo, Svetlana Tichanovskaja och Maria Kalesnikova
Bildtext Den vitryska kvinnotrojkan Veronika Tsepkalova, Svetlana Tichanovskaja och Maria Kalesnikava.
Bild: /All Over Press

Knappast Thunberg

Klimatkonventionen UNFCCC och organisationens verkställande direktör Patricia Espinosa skulle vara lämpliga kandidater om man vill fästa uppmärksamhet på kampen mot klimatförändring.

Urdal tror som så många andra att även Greta Thunberg kan belönas, men han anser att UNFCCC ligger bättre till och han påpekar att många fredspristagare var på förslag i åratal innan de slutligen fick priset.

– Det är kanske lite tråkigt. Greta Thunberg skulle ju få mer uppmärksamhet, men om man ska gå efter Alfred Nobels testamente är UNFCCC kanske bättre.

Det mest sannolika och mest önskvärda är att en ung klimataktivist får priset.

― Dan Smith, Fredsforskningsinsitutet Sipri.

Thunberg kan alltså lida samma öde som den kongolesiska läkaren Denis Mukwene, som år 2018 belönades för sitt arbete mot sexuellt våld i krig och konflikter, flera år efter att han hade toppat listorna över förhandsfavoriter.

Urdal hade tidigare det världsomspännande vaccineringsinitiativet Covax på sin lista, men han tror inte längre att Covax kan belönas eftersom den rättvisa tillgången till coronavaccin världen över, inte har förverkligats.

Autonoma mördarrobotar

Norges Fredsråd lägger fram en överraskande kandidat som etta på sin lista; Campaign to Stop Killer Robots, en relativt ny internationell sammanslutning av medborgarorganisationer som vill få slut på den militära användningen av självstyrda, autonoma vapensystem.

Fredsrådet anser att sådana vapen står i strid med mänskliga rättigheter och inte omfattas av internationella juridiska regelverk, trots att de används allt mer av större militärmakter som Israel och USA.

Även Fredsrådet har Reportrar utan gränser på sin lista, men där finns också organisationen Kommittén för skydd av journalister (Committee to Protect Journalists), som arbetar för att skydda journalister och värna om yttrandefrihet världen över.

På Fredsrådets kortlista finns som väntat också Svetlana Tichanovskaja och FN:s klimatkonvention.

En person i vita skyddshandlas håller i ett munskydd med WHO:s logo.
Bildtext WHO får knappast priset eftersom organisationen är så kontroversiell.
Bild: Kaan Baytur / Alamy / All Over Press

WHO inte sannolik

Det har också talats om världshälsoorganisationen WHO som en priskandidat på grund av coronapandemin.

Det anses ändå ganska osannolikt att WHO får priset, dels för att organisationen har fattat kontroversiella beslut och dels för att WHO hör till samma FN-familj som livsmedelsprogrammet WFP som fick priset i fjol för kampen mot svält och hunger under pandemin.

WHO överser också Covax initiativet, som inte har lyckats fördela vaccin rättvist även till fattiga länder, men brittiska vadslagningsbyråer har ändå WHO högst på sina listor.

Greta Thunberg talade i Milan tillsammans med UNFCCC:s Patricia Espinosa den 28.9. 2021.
Bildtext Greta Thunberg talade i september vid ett klimatmöte i Milano. På plats var också UNFCCC:s direktör Patricia Espinosa (längst till vänster).
Bild: Nicola Marfisi / AOP

Dan Smith som är direktör på fredsforskningsinstitutet Sipri i Stockholm, "skulle vara förvånad om WHO får priset med tanke på hur kontroversiell organisationen är."

Dan Smith anser att det i år inte finns sådana framträdande, traditionella fredsmäklare som kunde få priset, men även han talar om tre "huvudfrågor som kunde belönas; klimatförändring, mänskliga rättigheter samt medieorganisationer eller journalister".

– Jag tror att det mest sannolika och det mest önskvärda vore att ge priset till en ung klimataktivist, inklusive Greta Thunberg, säger Siprichefen Dan Smith.

Abiy Ahmed, Etiopiens premiärminister, som står med nobelfredspriset som han fick ta emot år 2019.
Bildtext Etiopiens blodbesudlade premiärminister Abiy Ahmed är att avskräckande exempel på en fredsmäklare som fick fredspriset för tidigt.
Bild: Hakon Mosvold Larsen / Epa

Förhastade och dåliga val i det förgångna

Valet av Nobels fredspristagare är ofta kontroversiellt och många av valen har inte åldrats väl, då pristagare har utsetts mitt under pågende fredsprocesser, som ibland inte har lett till önskat resultat.

Det främsta, färska exemplet är Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed som belönades för fredsavtalet mellan Etiopien och Eritrea. Ahmed fick priset år 2019, men redan året därpå, under hösten år 2020 gav han order om att armén skulle invadera den nordliga provinsen Tigray, i samarbete med den forna fienden, Eritreas armé.

Kommittén har fösökt ge priset till processer, för att uppmuntra pristagarna att leva upp till priset och det är ytterst riskfyllt.

― Henrik Urdal, Prio

Det ledde till ett blodigt krig, massakrer och en hungerkris som fortfarande förvärras.

Myanmars fängslade ledare Aung San Suu Kyi, är ett annat avskräckande exempel.

Den långvariga och hyllade demokratikämpen Suu Kyi fick priset redan år 1991, men sedan dess har hennes anseende rasat på grund av de statsledda förföljelserna av den muslimska rohingyaminoriteten, som hon aldrig har medgett, fördömt eller motsatt sig.

Aung San Suu Kyi under ett möte med NLD:s parlamentariker 1.3.2016
Bildtext Många anser att Myanmars fängslade ledare Aung San Suu Kyi borde fråntas Nobelpriset.
Bild: EPA/HEIN HTET

USA:s nyvalde president Barack Obama fick fredspriset år 2009 för sina insatser för icke spridning av kärnvapen och för att ha skapat ett nytt klimat i internationella relationer, något som både han själv och de flesta andra ansåg förhastat.

Även det faktum att Sydkoreas president Kim Dae-Jung fick fredspriset år 2000 för förbättrade relationer med Nordkorea, tyder på att Nobelkommittén delar ut fredspriset alltför tidigt under pågående processer som inte ännu har avslutats.

Relationerna mellan Syd- och Nordkorea har ju mer eller mindre stampat på stället eller till och med förvärrats sedan Kim Dae-Jungs dagar.

Jasser Arafat och Yitzhak Rabin skAkar hand utanför Vita huset med president Bill Clinton i bakgrunden.
Bildtext Jasser Arafat och Yitzhak Rabin skakade hand utanför Vita huset år 1993, men det ledde inte till någon bestående fredlig lösning i Mellanöstern,
Bild: Mark Reinstein/Shutterstock/All Over Press

Ett annat exempel på pristagare som belönades mitt under en pågående process som inte slutade väl, är de forna palestinska och israeliska ledarna Jasser Arafat och Yitzhak Rabin. De fick fredspriset år 1994 "för sina försök att skapa fred i Mellanöstern", något som än i dag är ett ouppnått mål.

I dag verkar deras förhoppningar om en fredlig tvåstatslösning som rena utopier, då Israel hotar att annektera så gott som hela Västbanken.

Henrik Urdal på Prio säger att Nobelkommittén alltid kan välja en trygg okontroversiell kandidat, men att kommittén under senare årtionden ofta har fastnat för mer riskabla alternativ.

- Kommittén har försökt ge priset för processer, för att uppmuntra pristagarna att leva upp till priset, och det är ytterst riskfyllt, säger Henrik Urdal.

Pristagarna tillkännages fredagen den 8.10, klockan 12.00

Nobels fredspristagare sedan år 2011

2020: FN:s livsmedelsprogram, WFP.

2019: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.

2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.

2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.

2016: Colombias president Juan Manuel Santos.

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.

2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.

2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.

2012: Europeiska unionen, EU.

2011: Liberias president Ellen Johnson Sirleaf, liberianska fredsaktivisten Leymah Gbowee samt jemenitiska journalisten och aktivisten Tawakkul Karman.

Källor: Prio, Norges Fredsråd, Nobelkommittén, AP, Reuters, AFP, TT

Diskussion om artikeln