Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Styckmördare, droghandlare och misstänkt penningtvättare som flyr undan polisen – att grunda hemligt skatteparadisbolag lockade kriminella finländare

Uppdaterad 04.10.2021 14:15.
Pandorapappren avslöjar att styckmördaren Pasi Pönkä ville starta skatteparadisbolag.
Bildtext "Vår kund", skrev företaget som säljer skatteparadisstjänster bredvid en nyhetsartikel som MTV-Uutiset skrivit. Kunden var styckmordsdömde Markus Pönkä som försökte skaffa ett skatteparadisbolag. I informationsläckan framgår det inte om Pönkä lyckades.

Över 200 finländare är inblandade i den enorma informationsläckan Pandoradokumenten. Dussintals av dem har mer än 50 000 euro i utsökningsskuld eller brottmålsdomar.

Pandoradokumenten visar att flera finländare med kriminell bakgrund har införskaffat sig ett skatteparadisbolag. De flesta av dem har fällande domar för ekonomiska brott och betydande belopp i utmätningsskuld.

Totalt finns över tvåhundra finska ägare eller chefer för skatteparadisbolag med i informationsläckan. Av dessa har ett tjugotal dömts för brott och straffats med åtminstone villkorligt fängelse.

22 personer har utsökningsskulder på mer än 50 000 euro. Det totala beloppet för alla skulder uppgår till nästan 20 miljoner euro.

Över hälften av beloppet är obetalda skadestånd som är kopplade till brott. För fem finländare som finns med i informationsläckan är utsökningsskulden över en miljon euro.

Vad handlar Pandoradokumenten om?

  • Den nya informationsläckan “Pandoradokumenten” innehåller nästan 12 miljoner hemliga dokument från skatteparadisbolag, främst från åren 1996-2020.

  • Uppgifterna kommer från 14 företag som säljer skatteparadistjänster.

  • Informationen har lämnats till den internationella organisationen för grävande journalister ICIJ.

  • Yles MOT-redaktion är den enda redaktionen i Finland som har undersökt informationsläckan.

  • Totalt har läckan undersökts av cirka 600 redaktörer från 117 olika länder. De representerar cirka 150 mediehus.

Åklagare: ”Vi är intresserade av namnet på skatteparadisbolaget”

Tuomo Ahonen, en av Finlands mest efterlysta män, är ett exempel på hur yrkeskriminella utnyttjar hemliga utländska företag.

Ahonen har dömts för ett antal allvarliga ekonomiska brott och anklagas för närvarande bland annat för penningtvätt, det vill säga att få olagliga tillgångar, förvärvade genom brott, att verka vara legitima.

Ahonen är sannolikt för tillfället i Spanien på flykt undan myndigheterna. Han står inför en dom för ekonomiska brott i Finland.

– Ahonen är för tillfället inte inkvarterad i Finland, säger specialiståklagare Johanna Hakanen.

Läckan avslöjar hur Ahonen under sin flykt år 2014 grundade ett skatteparadisföretag i Belize vid namn Phoenix Black Fire Limited. Företagets kontoinformation finns inte med i läckan, vilket gör att företagets användning av pengar fortfarande är oklart.

– Vi är definitivt intresserade av att veta namnet på skatteparadisbolaget, säger Hakanen.

Ahonen åkte fast år 2018 och fängslades för ett ekonomiskt brott. Innan han beordrades fängslad i samband med sitt straff, hade han än en gång hunnit rymma.

Hanteringen av Ahonens fall komplicerades av att han hade utlämnats från Spanien till Finland för att verkställa domen.

– Eftersom Ahonen hade utlämnats från Spanien till Finland kunde hans frihet inte berövas under samma förutsättningar som om han hade påträffats i Finland vid den tiden, säger Hakanen.

För sin flyktresa samlade Ahonen in pengar på ett sätt som ledde till nya åtal för ekonomisk brottslighet.

– Pengar cirkulerade via bankkonton som öppnades i hela Europa. Pengarna saknas säkert fortfarande, säger specialiståklagare Hakanen.

Ahonen har utsökningsskulder på nästan nio miljoner euro i Finland.

Fallet visar varför kriminella gärna använder skatteparadis.

Så här gjordes utredningen

  • Information om de finska ägarna till skatteparadisbolag har samlats in från den nya informationsläckan Pandoradokumenten.

  • Yles MOT-redaktion kontrollerade Utsökningsverkets information om personerna som fanns i läckan.

  • Brottmålen klargjorde MOT-redaktion med hjälp av diarieuppgifter från Rättsregistercentralen.

  • Redaktionen beställde och gick igenom domarna.

  • Redaktionen fick inte information om alla 200 involverade finländare, eftersom den exakta identiteten för dem inte kunde verifieras, till exempel på grund av ett födelsedatum som saknades.

En bild på Tuomo Ahonen publicerad av Centralkriminalpolisen. Ahonen gömmer sig tydligen för polisen på den spanska solkusten.
Bildtext En bild på Tuomo Ahonen publicerad av Centralkriminalpolisen. Ahonen gömmer sig antagligen för polisen på den spanska solkusten.

Skatteparadisbolag som en expresstjänst

Ahonens företag i Belize grundades av en tjänsteleverantör som heter AABOL. De uppger att de kan starta företag på mindre än en dag.

Att kontrollera kundens bakgrund kommer oundvikligen att förbli ytligt på en så kort tid, även om penningtvättsbestämmelser säger att bakgrunden och pengarnas ursprung bör undersökas noggrant.

Ahonen valde, då han grundade företaget, en tjänst som kallas "Ultra Protection Package". Det är en tjänst där den verkliga ägaren till företaget hemlighålls med hjälp av en bulvan och Ahonens namn skrevs således inte in i aktieägarregistret.

I informationsläckan finns det inga indikationer om att AABOL har utrett Ahonens bakgrund. I ett svar till den internationella organisationen för grävande journalister ICIJ säger AABOL att man inte kan kommentera enskilda kunders handlingar.

Företaget nekar till att ha försummat bekämpning av penningtvätt och uppger att de granskar kundernas bakgrund.

Utsökning upprätthålls inte utomlands

Riksfogde Juhani Toukola är inte förvånad över att finländska gäldenärer kan hittas i skatteparadis.

– Att försöka dölja utsökningsbar egendom med hjälp av skatteparadisbolag är ett bekant fenomen. Dessa fall påträffas nu som då, säger Toukola.

Toukola leder Utsökningsverkets verksamhet.

Att dölja egendom utomlands är ofta ett effektivt sätt att undvika åtgärder från de finska myndigheternas sida. Enligt Toukola är samarbetet mellan utsökningsmyndigheter i olika länder fortfarande begränsat.

Bristen på samarbete förklaras bland annat av att europeiska länder har väldigt olika utsökningslagar.

– En finländsk utsökningsgäldenär kan till och med äga ett slott i Frankrike, men vi kan inte komma åt det. I dessa situationer är det borgenärens eget ansvar att försöka driva in skulderna och exempelvis anlita en lokal advokat, säger Toukola.

Situationen är lättare om fallet också innebär en förundersökning av polisen, till exempel misstankar om oärlighet från gäldenärens sida.

– Polisen har väletablerade rutiner, effektivt internationellt samarbete och egendom kan beslagtas i brottmål, säger Toukola.

Polisen får information - men inte alltid

Brottsutredningar som involverar skatteparadisbolag kommer med jämna mellanrum till Centralkriminalpolisens kännedom.

Enligt kriminalinspektör Tomi Taskila är det oftast fall där brottsskadorna också är stora.

Cirka tio internationella förfrågningar om handräckning till skatteparadis görs av den varje år.

– Follow the money, vi brukar följa pengarna, det vill säga vi spårar ekonomisk vinning av brott och samlar naturligtvis samtidigt in bevis för det fall som utreds, säger Taskila.

Arbetet går långsamt. Enligt Taskila innebär ett snabbt svar på en internationell begäran om handräckning cirka ett år.

Ibland får man inte alls information, som till exempel kontoutdrag.

– Det här varierar väldigt mycket. Exempelvis har vi fått mycket bra information från Panama och Jersey den senaste tiden, säger Taskila.

Enligt uppgifter till Yles MOT-redaktion har polisen ibland svårt att få handräckning även från EU-länder som Cypern. Landet är ett skatteparadis, särskilt populärt bland ryssarna.

För kriminella är långsam tillgång till information en fördel, eftersom det gör det möjligt att dölja pengarnas brottsliga ursprung, det vill säga penningtvätt.

En av personerna som finns i informationsläckan är en estnisk medborgare som är misstänkt för det största penningtvättsfallet i finländsk historia. Hovrätten kommer sannolikt att ge domen i fallet i december.

Skatteparadis utnyttjas av kriminella i synnerhet eftersom de sanna ägarna till företag är svåra att identifiera. Företag som säljer skatteparadistjänster kontrollerar ofta inte heller kundernas bakgrund.

Vad tycker polisen om att en man som är dömd för ekonomiska brott och efterlyst i sitt hemland kan starta ett företag i rask takt och få ett bankkonto för företaget?

– Det finns mycket orättvisor i världen. Det kan också vara möjligt att ta itu med dessa situationer i de berörda länderna med hjälp av lagar om förhindrande av penningtvätt – åtminstone inom EU, säger Taskila.

Pandorapappren.
Bildtext Ahonen använde en tjänst som kallas "Ultra Protection Package", för att dölja vem som egentligen äger företaget.

Spökägare i skatteparadis

Bulvaner används också ofta vid inhemska ekonomiska brott. Utsökningsverket undersöker ständigt arrangemang av artificiellt ägande där egendom överförs i en annan persons namn.

Vad händer om samma arrangemang görs i Panama? Vilka möjligheter har de finska myndigheterna att ingripa?

– Det bestäms av det berörda landet, det vill säga det utreds om det finns möjlighet att nysta ut sådana konstgjorda arrangemang i Panama. Om det finns egendom i Finland, så är det en nationell fråga, säger riksfogde Juhani Toukola.

Fastigheter är lättare att komma åt. Om ett panamanskt företag äger ett hus i Finland, men dess verkliga ägare är en finsk gäldenär, kan Utsökningsverket ansöka om beslagtagande av huset.

Och om pengarna till en finländare som flyr utmätning finns på ett panamanskt företagskonto? Då kan kronofogden inte göra något åt ​​det?

– I praktiken är det så här, säger Toukola.

I dessa fall går frågan nästan alltid till polisens eller skattemyndighetens bord, eftersom det sannolikt är fråga om oärlighet eller skattebrott av gäldenären.

Ilja Janitskin.
Bildtext Den framlidne grundaren av MV-lehti, Ilja Janitskin, skaffade år 2013 ett skatteparadisbolag från Seychellerna.

Grundaren av MV-lehti skaffade företag i Seychellerna

År 2013 förvärvade Ilja Janitskin, grundaren av MV-lehti, ett skatteparadisbolag från Seychellerna. Vid den tidpunkt då företaget grundades bodde Janitskin i Barcelona.

I informationsläckan finns det inga dokument eller kontoutdrag kopplade till Janitskins bolag, som skulle förklara vilken typ av finansiella transaktioner företaget hade.

År 2016 var Janitskin efterlyst och året därpå häktad i sin frånvaro, misstänkt för bland annat hets mot folkgrupp. Janitskin dömdes i tingsrätten till 22 månader ovillkorligt fängelse för 16 olika brott.

Janitskin överklagade domen till hovrätten, som dock inte hann ta itu med saken, eftersom Janitskin dog år 2020 endast 42 år gammal.

Keskusrikospoliisin julkaisema kuva Markus Pönkästä
Bildtext År 2017 publicerade Centralkriminalpolisen en bild på Markus Pönkä då han flydde från polisen. Då misstänktes den morddömde Pönkä för ekonomiska brott.

Styckmördaren vill ha ett skatteparadisbolag

Listan över finska skatteparadisklienter som dömts för brott är mångsidig: ekonomiska brott, misshandel, drog- och skjutvapenbrott och sexuellt utnyttjande av barn.

En av dem har dock en kriminell historia som utmärker sig över de andra. Markus Pönkä dömdes 2007 för mord i Tallinn. Han har också gjort sig skyldig till exempelvis ekonomiska brott i Finland.

I augusti 2016 bad Pönkä ett större företag som säljer skatteparadistjänster, vid namn SFM, att starta ett företag åt honom i Belize.

En företagsrepresentant använde Google Translate för att översätta en finsk artikel i MTV-Uutiset. Artikeln uppgav att den styckmordsdömde Pönkä, som avtjänat ett långt fängelsestraff, hade fått en ny brottsanklagelse.

Han hade planerat att kidnappa "en mycket rik person".

SFM:s klienter har varit ekonomiska brottslingar och har hjälpt sina kunder att undvika att betala skatt. Det framgår inte av de dokument som finns i informationsläckan om SFM slutligen gick med på att hjälpa Pönkä att starta företaget.

I ett brev till den internationella organisationen för grävande journalister ICIJ säger SFM att de noggrant granskar kundernas bakgrund och följer lagen i sin verksamhet. SFM kommenterar inte enskilda kunder offentligt.

Yles MOT-redaktion har inte nått Pönkä för en kommentar. I september 2020 överlämnades Pönkä till Sverige, där han misstänks för ett grovt vapenbrott.

Artikeln är en översättning av Yles artikel Paloittelumurhaaja, huumekauppias ja poliisia pakoileva rahanpesuepäilty – salaisen veroparatiisiyhtiön perustaminen houkutti suomalaisrikollisia av Riku Roslund, Mikko Sauli, Jyri Hänninen och Minna Knus-Galán och är översatt av Emil Friman.