Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Nobelpriset i fysiologi eller medicin går till upptäckterna av receptorer för temperatur och beröring

Uppdaterad 04.10.2021 16:51.

Årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin är David Julius och Ardem Patapoutian som ska dela lika på priset för sina upptäckter av receptorer för temperatur och beröring, meddelar Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet.

Sekreteraren för Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet, Thomas Perlmann, fick tag på forskarna strax innan årets pristagare offentliggjordes.

– De var otroligt glada och enligt min uppfattning väldigt överraskade och chockade, säger han.

– Vi fick tag på dem i sista stund genom att först jaga fram telefonnumret till en pappa och en svägerska, säger Thomas Perlmann.

Amerikanen David Julius är aktiv vid University of California.  Ardem Patapoutian härstammar från Beirut, Libanon men har gjort sin karriär vid Scripps Research i La jolla, Kalifornien.

Det där som ger oss känselintryck

Upptäckterna gäller kroppens receptorer som omvandlar yttre stimuli till elektriska signaler som vår hjärna kan uppfatta via nervtrådarna. Som då du går barfota på stranden och känner sanden och stenarna under dina fötter. Eller äter en het chili.

Bättre kunskap om hur vi känner smärta, till exempel, gör att forskarna kan lära sig bli bättre på smärtlindring, till exempel, och att bekämpa vissa kroniska sjukdomar.

Känselintrycken är helt enkelt avgörande för att vi ska kunna uppleva den fysiska omvärlden, och därmed är de centrala för vår överlevnad. Men hur våra kroppar gör det här i praktiken, det har länge varit ett av biologins stora mysterier.

David Julius närmade sig problemet genom att undersöka källan till den brännande smärta vi känner av att äta en het chilipeppar. Den hettan kommer från växtämnet kapsaicin. Med hjälp av det här kunde han indentifiera en receptor kallad TRPV1, som aktiveras av smärtsam värme.

TRPV1 är i kroppen involverad i saker som kronisk smärta och hur vår kropp reglerar sin kärntemperatur.

Upptäckten ledde till att en mängd andra temperatursensorer identifierades. David Julius och Ardem Patapoutian använde oberoende av varandra också det kemiska ämnet mentol för att identifiera en närbesläktad receptor, fast en som aktiveras av kyla.

Ardem Patapoutian har dessutom undersökt hur cellerna reagerar på mekaniskt tryck och på så vis kunnat upptäcka en ny klass av sensorer i både hudens nervändar och inre organ.

Hjälper oss orientera oss i rummet

Ardem Patapoutian kom mysteriet med beröringen på spåren då han upptäckte proteinerna Piezo1 och Piezo2, jonkanaler som aktiveras av tryck mot cellmembranet. De här känsloreceptorerna har flera roller, inom allt från urinering till blodtrycket.

Piezo2 har också en avgörande roll för att låta oss registrera musklers anspänning. Det här gör att nervsystemet känner av kroppens alla olika delar och position i rummet, något som kallas för proprioception.

I ett nötskal handlar årets pris alltså om detta:

"Upptäckterna utgjorde startskottet för en snabb utveckling som innebär att vi nu förstår hur förnimmelse av värme, hetta, kyla och olika mekaniska stimuli kan uppstå i vårt nervsystem", sammanfattar Nobelförsamlingen.

Deras upptäckter är viktiga steg mot att vi allt bättre ska kunna förstå vår förmåga att uppfatta omgivningen.

Det hjälper oss också hitta nya sätt att förstå hur smärta uppstår och hur vi effektivare ska kunna lindra den.

Här kan du läsa mer om deras upptäckter.

Coronavaccinet var förhandsfavorit

Den klara förhandsfavoriten i år var utvecklarna av mRNA-vaccinet mot coronaviruset. Men nomineringen av pristagare gick ut redan i januari, då vaccineringarna precis hade kommit i gång.

Det är ganska typiskt för Nobelkommittén att vänta något år med priset efter ett större genombrott eller bragd, medan eventuella oklarheter kring patent och "vem-gjorde-vad" utreds. Priset måste ju gå till rätt mottagare, man vill inte ha skandaler efteråt.

I fjol gick Nobelpriset i medicin till en grupp forskare, Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice, för upptäckten av hepatit-C-viruset.

Nobelpriset i fysiologi och medicin har delats ut sedan år 1901. Enligt Alfred Nobels testamente ska det ges till "den som har gjort den viktigaste upptäckten inom fysiologins eller medicinens domän" under året som gick.

Nobelveckan börjar med att Nobelpristagaren i fysiologi och medicin och fortsätter i morgon med fysik.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln