Lögner på sociala medier väcker oro och ångest bland flickor, visar stor internationell undersökning – också finländska unga vittnar om psykiskt illamående

Unga flickor är oroade över desinformation på nätet. Det visar en färsk undersökning gjord av den humanitära organisationen Plan International som arbetar för att främja flickors jämställdhet globalt. Också finländska unga har deltagit i studien och det är tydligt att även de påverkas.

Plan International har under det senaste året kartlagt upplevelser om desinformation bland flickor i åldern 15–24 år. Känslor som ångest, stress och oro är en gemensam nämnare i svaren.

Totalt 26 000 flickor och unga kvinnor från 33 olika länder, däribland ett tusental finländare, intervjuades i samband med undersökningen.

– I Finland är situationen lite bättre, eftersom vår mediekunskap i skolorna är i världsklass. Men ändå upplever finländska flickor också psykiskt illamående, säger Ossi Heinänen som är generalsekreterare för Plan Finland.

Värst är läget i länder där mediekunskap inte lärs ut. 

– I länder där frågor kring sexualhälsa är tabubelagda är situationen mycket akut. Flickor där förlitar sig på internet för att få information, men de har inte den kunskap som behövs för att identifiera desinformation, fortsätter Heinänen.

Heinänen vill påpeka att desinformation inte är något som bara påverkar flickor, men för att flickor redan är i underläge förvärras ojämlikheterna.

Många timmar på mobilen påverkar både sömn och fysisk aktivitet – främst flickor utsatta enligt ny studie

"Sociala medier kan skada ungas psykiska hälsa".

"Drick te och bli smal!"

Artonåriga Peppi Tenkanen är frivilligarbetare vid Plan Finland. Hon säger att hälsorelaterad desinformation sticker ut i hennes sociala medieflöden.

– Jag stöter ganska ofta på olika bantningstips. Där sägs bland annat att man borde dricka detox-te för att komma i form.

Undersökningen visar att tid spenderad på sociala medier utgör en stor del av flickors vardag – över hälften av alla som svarat på undersökningen hade en skärmtid på över sju timmar. 

Enligt Plan International betyder det här att det som sker online påverkar flickor i allra högsta grad. Peppi Tenkanen har märkt att hennes vänner starkt påverkas av information som man kanske borde ifrågasätta.

– Mina vänner tror speciellt på de här bantningstipsen. Jag märker att det är svårt att ändra på deras uppfattning om informationen de sett på nätet.

Forskning visar: Särskilt unga kvinnor upplever utseendepress på grund av sociala medier

Instagram tenderar att generera mer press än Facebook.

Coronavirus och politik skapar frågetecken

I undersökningen framkommer att desinformation om coronapandemin är det som de flesta stött på allra mest. En annan sak som pekas ut är politik.

Fem falska påståenden om corona och coronavacciner

Professor Juhani Knuuti granskar desinformation.

22-åriga Emilia Hanhirova från huvudstadsregionen säger att information som politiker delar på sociala medier ibland kan vara förvirrande. 

– I samband med val kan det hända att det blir en “hear-say”-jargong. Någon säger något som den hört någonstans ifrån. Källan blir ofta oklar, säger Emilia Hanhirova. 

Om en person sagt något på Facebook så tar andra det som en källa direkt.

Emilia Hanhirova

Influerare har ett ansvar

Den största mängden falsk information hittade de finländska respondenterna på Facebook och Tiktok, men också Instagram spelade en roll i det hela. Emilia Hanhirova har upplevt att Facebook är en plattform där folk delar ett och annat. 

– Folk säger inte rakt ut att de är för eller emot till exempel coronavaccin, men de delar artiklar eller återger vad någon annan sagt. Om en person sagt något så tar andra det som en källa direkt, säger Hanhirova.

De finländare som deltog i undersökningen svarade att de får mest information genom nyhetsmedier och via influerare. Peppi Tenkanen tror att influerare inte alltid vet vad som är rätt och fel. 

– Det känns som att de själva inte heller vet vad produkten de marknadsför kan förorsaka, säger Tenkanen. 

Sju saker du behöver veta om falska nyheter – här får du tips på hur du skiljer sant från falskt

Tips på hur du kan öva upp sin förmåga till mediekritik.

"I skolan lär man sig bara om falska nyheter"

Över fyrtio procent av de finländska unga som deltog i undersökningen upplever att de inte har fått lära sig om desinformation eller hur man ska bemöta det i skolan.

Både Peppi Tenkanen och Emilia Hanhirova säger att undervisning om källkritik varit en del av deras skolgång. Tenkanen tycker däremot att den mediekunskap som lärs ut är lite väl snäv.

– Jag tycker inte att vi lär oss tillräckligt om att känna igen desinformation på sociala medier, speciellt vad gäller nyare applikationer såsom Tiktok. Främst lär vi oss att veta vilka nyheter som är sanna och vilka som är falska.

Vasa övningsskola vill stöda unga på nätet: ”Vi behöver göra det här tillsammans”

Nytt projekt fokuserar på elevers medieläskunnighet.

Hjärnforskare: Sociala medier gör hjärnan ledsen

Det finns ett samband mellan sociala medier och depression.