Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kaosforskare kammar hem Nobelpriset i fysik med klimat som tema – pristagare: "Vi behöver agera nu och kraftfullt!"

Uppdaterad 05.10.2021 15:25.
Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi på en skärm.
Bildtext Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi är trion som i år delar på Nobelpriset i fysik.

Med motiveringen “för banbrytande bidrag till vår förståelse av komplexa fysikaliska system” tilldelades årets nobelpris i fysik till Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi. Pristagarna kungjordes vid Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm.

Tre pristagare delar Nobelpriset i fysik i år för sina studier av kaotiska och till synes slumpartade fenomen, skriver Kungliga Vetenskapsakademien i ett pressmeddelande. Deras forskning har bland annat hjälpt oss att förstå jordens klimat och hur människan påverkar det, motiverar Nobelkommittén.

Ena hälften av priset går dels till Syukuro Manabe, aktiv vid Princetons universitet i USA, för hans "banbrytande bidrag till vår förståelse av komplexa fysikaliska system". Kort sagt, Manabe lade den fysikaliska grunden för utvecklingen av dagens klimatmodeller. Manabe delar på halva Nobelpriset med Klaus Hasselman vid Max-Planck-institutet i Tyskland, som i sin tur skapade den modell där väder och klimat kopplades samman. 

Nobelkommittén summerar de två forskarnas insats som ett "banbrytande jobb inom fysikalisk modellering av jordens klimat, kvantitativ analys av variationer och tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning”.

Den andra hälften av årets fysikpris går till Giorgio Parisi vid Sapienza Universitá di Roma i Italien, för "upptäckten av hur oordning och fluktuationer samverkar i fysikaliska system från atomära till planetära skalor”. Parisi var, föga överraskande, glad och tacksam då han deltog i presskonferensen per telefon.

– Jag är väldigt glad för att kommittén uppmärksammar det här ämnet och jag är också glad för att italiensk forskning tilldelas Nobelpriset. Jag har fått mycket stöd i min forskning – framförallt från mina samarbetspartner på fältet som gjort min forskning möjlig. Tack till alla som stöttat mig, säger Giorgio Parisi.

Två sidor av samma mynt

Man kan hävda att årets Nobelpris i fysik är ganska kraftigt splittrat i två till synes väldigt skilda delar. Å ena sidan Manabes och Hasselmans klimatforskning, och å andra sidan Parisi och hans studier i "dolda mönster i oordnade komplexa material" (glas nämndes som ett exempel).

Men det finns ett klart samband här. Precis som en flaska gjord av glas består av atomer som till synes ligger huller om buller, är också klimatet ett kaotiskt och komplext system som kan bli klart som glas när man lär sig begripa de bakomliggande mekanismerna.

Med hjälp av datormodeller som bygger på den kunskapen har forskarna sedan kunnat förutse hur klimatets komplexa system reagerar på utsläpp av växthusgaser. Det här har varit avgörande för vår förståelse av den globala uppvärmningen.

Giorgio Parisis insikter i komplexa system har gjort det möjligt att på ett matematiskt precist sätt förstå och beskriva många olika och till synes helt slumpmässiga material och fenomen, inklusive klimatet. Men också inom områden som matematik, biologi, neurovetenskap och maskininlärning.

I sin strävan att förstå komplexa samband har Parisi till exempel studerat hur fåglar flyger i formation. En flock med sparvar består inte av en ledare och resten av fåglarna som följer, utan det är en "självorganisad" effekt.

"Vi behöver agera nu och kraftfullt med klimatet"

Årets Nobelpris i fysik, vars röda tråd är genombrotten i vår förståelse av den globala uppvärmningen, kommer som ännu en väckningssignal till världens ledare som förbereder sig för FN: s klimatkonferens i november.

Professor Parisi fick frågan om han har ett budskap till beslutsfattarna inför det stundande klimatmötet.

– Vi behöver agera väldigt snabbt. Det är tydligt att vi för framtida generationer behöver agera nu och kraftfullt, sade Parisi.

Att så är fallet har sedan länge bekräftats av den forskning som de två övriga pristagarna står för.

– Manabe och Hasselmann har haft sin inriktning på jordens klimatsystem och fysiken kring det. Det är grundläggande fysik det handlar om. Det är kvantmekanik men också klassisk fysik, sade Mats Larsson, ledamot i Nobelkommittén åt SVT.

– Manabe, 90, förstod på 1960-talet att man måste titta på både strålningen och konvektionen, hur luften strömmar. Han insåg också att vattenångan har stor betydelse, men att den i sin tur är beroende av koldioxiden, konstaterar Larsson.

På 1960-talet ledde Manabe alltså utvecklingen av fysiska modeller av klimatet. Ungefär ett decennium senare skapade Klaus Hasselmann, 89, en datormodell som kopplade samman väder och klimat. Hans arbete besvarade frågan om hur klimatmodeller kan vara tillförlitliga trots att vädret är omväxlande och kaotiskt.

Klas Hasselmann intervjuades av nyhetsbyrån TT efter beskedet. 

– Att belönas med Nobelpriset är en fantastisk överraskning, säger Hasselman.

Summa summarum: klimatkunskapen vilar på solid vetenskaplig grund

 Thors Hans Hansson är ordförande i Nobelkommittén, och han sammanfattar årets pris så här i ett pressmeddelande:

– De i år belönade upptäckterna visar att våra kunskaper om klimatet vilar på en solid vetenskaplig grund baserad på en rigorös analys av observationer. Årets pristagare har alla bidragit till att vi numera har djupare kunskaper om egenskaper och förändringar i komplexa fysikaliska system.

Här är årets mottagare av fysikpriset:


Syukuro Manabe,
född 1931 (90 år) i Shingu, Japan. Fil. dr 1958 vid University of Tokyo, Japan. Senior Meteorologist vid Princeton University, USA.

Klaus Hasselmann, född 1931 (89 år) i Hamburg, Tyskland. Fil.dr 1957 vid Georg-August-Universität Göttingen, Tyskland. Professor, Max-Planck-Institut für Meteorologie, Hamburg, Tyskland.

Giorgio Parisi, född 1948 (73 år) i Rom, Italien. Fil.dr 1970 vid Sapienza Universitá di Roma, Italien. Professor vid Sapienza Universitá di Roma, Italien.

Nobelpriset i fysik tilldelades i fjol Roger Penrose, Reinhard Genzel och Andrea Ghez för deras forskning kring svarta hål.

Totalt har 218 personer nu vunnit fysikpriset sedan det först delades ut 1901. Endast fyra av dessa pristagare har varit kvinnor. En fysiker, John Bardeen, vann priset två gånger, 1956 och 1972.

I morgon, onsdag, avslöjas vem som tar hem årets Nobelpris i kemi. Här kan du se dagens ceremoni i sin helhet: