Niklas Järnström klär ut sig till historisk soldat: "Jag kan inte tänka mig andra i min ålder som är intresserade"
När många föreningar brottas med glesnande led, finns det livskraftiga organisationer som överlever både ekonomiska utmaningar och föryngringsprocesser. Oravais historiska förening har bibehållit starka led, tack vare drivna entusiaster och extern finansiering. Men utmaningen är att konstant hålla sig relevant och förnyelsebar.
Höstsolen lyser blekt över den österbottniska åkern i Oravais. Intill står minnesstoden över det historiska slaget under 1808-09 års krig, som utkämpades på fältet, som idag tjänar en lokal bonde. Allt för länge besökte turister en rätt händelselös plats, då området och den stora bataljen mest fick utlevas i besökarens fantasi.
Göran Backman, som idag är pensionerad historielärare, vet hur man levandegör det skedda. En lång process av planering, forskning och sökande efter finansiering har gett utdelning. Att iscensätta historien genom Österbottens regemente, ett gäng utklädda militärer, har levandegjort kriget på ett för regionen unikt sätt.
– 1992 grundade vi föreningen. Kommunen ville satsa på turism. Någon kom på att vi har den här minnesstoden som besökts av 4 000 personer per år. Vi tyckte det var ett bra utgångsläge - det kunde man kanske göra lite mera av - men vad, erinrar sig Göran Backman, som i dag är ordförande i Oravais historiska förening.
Mycket eget jobb
Resultatet blev alltså att man började levandegöra de historiska händelserna. Utöver själva krigandet med kanoner och gevär, var det mycket att botanisera i.
– Hur var det att leva som soldat i den svenska armén? Hur man gjorde och hur tänkte soldaterna på den här tiden. Så vi klädde oss i soldatuniformer och försökte forska i de här sakerna, säger Backman.
Slaget i Oravais utkämpades den 14 september 1808.
Slaget anses vara det blodigaste under Finska kriget 1808-09.
Omkring 1800 soldater lär ha stupat, 1000 av dem från de svenska trupperna.
Slaget blev avgörande för Finland, som efter kriget blev en del av Ryssland.
I Fänriks Ståhls sägner har Johan Ludvig Runeberg skrivit om Slaget i Oravais.
Vid starten fanns det ungefär 30 aktiva medlemmar. Och styrkan har bibehållits; även om en del aktiva fallit för åldersstrecket, så har nya kommit till. Enligt Backman har nyckeln till kontinuitet och fortsatt engagemang varit nyskapandet och framåtandan med verksamheten.
– Det behövs eldsjälar. Någon som tar i. Någon som vågar och har idéer. Det har funnits sådana i vår förening. Och så har det funnits talkoanda. Så där har vi det viktiga: intresset för historia - och intresset att jobba på talko med något som gagnar bygden, säger Backman.
Pengar inget problem
För många föreningar stupar allt på brist av intresse och finanser. Det går lite hand i hand, menar Backman. Inom Oravais historiska förening har man sett verksamheten växa, mycket tack vare stabil finansiering. Förutom lokala pengar, har man också fått såväl stiftelsestöd, som nationell och EU-finansiering.
– Om du inte har någon verksamhet så kan du inte heller fordra att det ska lyckas. Men om du har idéer kan du också söka om medel. Vi har många fina fonder i vårt Svenskfinland, de har hjälpt oss otroligt, säger Backman.
Att de historiska händelserna i Oravais har en betydelse för tre länder, för Europeisk historia och för lokalsamhället, har bäddat för många vägar att söka finansiering. Men så har föreningen också en projektledare anställd, som håller koll på de olika fonderna och finansiärerna.
– Har du goda idéer som du brinner för, så ger dom pengar. Att vi haft mycket EU-projekt, ger oss möjlighet att satsa på större projekt. Det är mycket lättare att hitta egen finansiering då man har EU-projekt, säger Lilian Pettersson-Smeds, som är projektledare på föreningen.
Byråkratin är rigorös för EU-projekt och det går mycket lättare om samma person sköter de olika ansökningsprocesserna och uppföljningen.
– Har man en flitig ordförande och kassör, så säkert skulle det gå utan personal, men det blir ju mycke lättare om man har en anställd, säger hon.
Pengar och intressanta och nyskapande projekt har varit centralt för Oravais historiska föreningens fortlevnad. Men det gäller också att hela tiden hitta nya infallsvinklar, som kan locka nya medlemmar. Ett sätt har varit att tydligare involvera kvinnor och barn i verksamheten.
Scenkonstpedagogen Isak Järnmark har under de senaste somrarna skapat interaktiva dramaföreställningar, där publiken själva fått vara med och återskapa de historiska händelserna. Drama som ett element har fungerat ypperligt för att göra Oravais historiska berättelser som relevanta för besökarna, tillägger Järnmark.
– Speciellt då det gäller något historiskt, så fungerar det otroligt bra att använda sig av drama som ett grepp för att visa vad det faktiskt handlar om.
Den vandrande teatern har väckt intresset för historien över generationsgränserna på ett fantasieggande sätt.
– Vi ser ju att barnen också blir intresserade av historien, då de följer med sina föräldrar hit. Och responsen har varit väldigt god från alla som tagit del av det, säger han.
Jag tror alla föreningar har en utmaning att få med nya
― Göran Backman
Just nytänket i verksamheten är en sak som föreningen velat lyfta fram som en drivkraft till nyrekryteringar i leden. Göran Backman vet att varje förening kämpar om medlemmarnas fritid. Och då måste man bibehålla sin attraktion också för yngre mänskor.
– Jag tror alla föreningar har en utmaning att få med nya. Det är också vår utmaning. Procentuellt är vi nog ganska många pensionärer, men visst har vi en del nya som kommer med.
Du behöver ha ett intresse för att vara med. Men sen behövs att föreningen faktiskt är verksam och aktiv
― Niklas Järnström
En av dem är Niklas Järnström, som tagit värvning i Österbottens regemente för att delta i de historiska militärexerciserna. Han är närmast förvånad över att det tog honom så länge att engagera sig i föreningen.
– Så länge jag kommer ihåg har jag varit väldigt historieintresserad och ganska mycket militärhistoriskt intresserad. Men jag skulle säga det hör till ovanligheterna. Jag kan inte tänka mig andra i min ålder som är intresserade av sånt här, säger Niklas Järnström.
Att föreningen varit så aktiv och förutom de historiska utvisningarna, bland annat spelat in filmer och besökt olika krigshistoriska evenemang runt om i Europa, gör att medlemmarna hålls engagerade.
– Du behöver ha ett intresse för att vara med. Men sen behövs att föreningen faktiskt är verksam och aktiv. Om det saknas verksamhet inom föreningen, så är det lätt att det blir marginaliserat, så man hellre spenderar tid på andra intressen, säger Niklas Järnström.