Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Ny kurs i företagande för invandrare börjar i dag – intresset för coachning i företagande är stort bland invandrare

Uppdaterad 06.10.2021 10:01.
En person skriver på en laptop-dator
Bildtext Nätkursen blir den tredje av sitt slag som Tempo-projektet ordnar.

Det råder brist på arbetskraft samtidigt som invandrare har svårt att sysselsätta sig. För att lindra den här obalansen lanserar projektet Tempo en nätkurs som ska hjälpa invandrare att starta företag i Finland.

Tempo är ett samarbete mellan den Humanistiska yrkeshögskolan i Harjattula och föreningen Företagarna i Egentliga Finland. Projektet siktar på att föra fram det kunnande som invandrare i Egentliga Finland har.

Satu Riikkonen är lektor vid Humanistiska yrkeshögskolan och koordinerar arbetet inom Tempo-projektet.

Hon säger att invandrarnas förhållande till företagande varierar, men det finns vissa profiler som är vanligare än andra. 

– Invandrare har ett gott självförtroende när det kommer till det egna kunnandet. De är högt utbildade och det finns flera som skulle vilja starta till exempel konsultföretag. Det de behöver hjälp med är att marknadsföra sig själva, hitta sin kundkrets och navigera i den finländska byråkratin, säger Riikkonen.  

En portion fish and chips på en vit tallrik på restaurangen Vltava i centrum av Helsingfors i oktober 2020.
Bildtext En del personer som arbetar med ett lånavlönat jobb drömmer om att öppna egen restaurang.

En annan typ av personer som är företagsamma är de som har lågavlönade jobb, snuttjobb och arbetar på flera olika platser. De här personerna drömmer kanske om att starta en egen restaurang för att kunna arbeta på sina egna villkor.

Riikkonen säger också att intresset för nätkursen i företagande väckt mycket intresse.

– Den kurs som nu startar skulle bli den tredje gången som Tempo-projektet ordnar något liknande. De två senaste gångerna har varit så gott som fullbokade. Ibland har också folk från utlandet sökt sig till nätkursen trots att den är riktad till företagare i Egentliga finland, säger Riikkonen.

En outnyttjad resurs

Pouya Mohammadi sitter i Tempo projektets styrgrupp och har 13 års erfarenhet av arbete med invandrarföretagare. 

– Det finns många som vill starta företag, men samtidigt finns en rädsla bland de invandrare som startar företag att faktiskt fortsätta med verksamheten på lång tid. Det kräver mycket kunnande. Därför byter ägarskapet av dessa företag ganska ofta, säger Mohammadi.

Mohammadi skulle vilja att man tog in företagare med invandrarbakgrund till dessa kurser för att få svar på enkla och praktiska frågor. 

Han lyfter upp ett exempel där han deltog i en liknande kurs och det visade sig att de restaurangföretagare med invandrarbakgrund som deltog i kursen inte hade någon aning om hur man bokför matsvinn. De tog svinnet bara som en rak förlust.

– Jag frågade deltagarna om de sett lappar på varor i butiken som lovar 30 procents rabatt för att hindra matsvinn. De trodde att man bara kastar bort det som blir kvar. Då sa jag att man måste föra bok på det också. Tänk att de inte visste en så grundläggande sak om sin egen verksamhet. Därför behövs mera coachning, säger Mohammadi.

En man som skriver på en laptop. Bredvid honom står en kaffekopp.
Bildtext Det finns även ett behov bland företagare med invandrarbakgrund att delta i kurser för att få svar på praktiska frågor.

En annan önskan som Mohammadi för fram är det att man i Finland inte skulle försöka lösa större problem med snabba eller förhastade åtgärder.

Man kan inte bara sätta ett plåster på stora sår. Om en person livnärt sig i sitt hemland i 30 år så måste väl den människan också ha vissa kompetenser.  

― Pouya Mohammadi, medlem i Tempo projektets styrgrupp

Han tar som exempel bristen på busschaufförer från 2015.

– Då tipsade arbetskraftsbyrån många invandrare att utbilda sig till busschaufförer, vilket i sin tur ledde till ett överskott av chaufförer på arbetsmarknaden och många gick arbetslösa. Jag önskar att man tog en närmare titt på invandrarnas kunskaper i framtiden och istället skulle försöka rikta dem till arbeten som de redan har kunskaper i. Man kan inte bara plåstra om stora sår, säger Mohammadi.

Pouya Mohammadi tillägger också att om en person livnärt sig i sitt hemland i 30 år så måste väl den människan också ha vissa kompetenser.  

Mer om kursen i företagarskap för invandrare hittar du här.