Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Greta Thunberg, Reportrar utan gränser eller WHO? De här tippar Svenska Yles utrikesredaktörer att kan få årets fredspris

Malala Yousafzai håller upp sin Nobel-medalj
Bildtext Malala Yousafzai fck Nobels fredspris år 2014 för sin aktivism för flickors rätt till utbildning. Hon var då 17 år, den yngsta pristagaren någonsin.

Svenska Yles utrikesredaktion har sett tillbaka på det som hänt i världen och funderat på vem eller vilka som kunde tänkas tilldelas Nobels fredspris i år.

Det nalkas fredspris och vadslagningsbyråerna går heta. Tilldelas priset Greta Thunberg, Världshälsoorganisationen WHO, Svetlana Tichanovskaja – eller någon helt annan som inte figurerar på vadslagningsbyråernas listor?

Här är våra tippningar.

Song-Hak tippar på Reportrar utan gränser

Song-Hak Ra: Jag tror att Reportrar utan gränser och Kommittén för skydd av journalister kan få det.

Fria, obundna massmedier och journalister som förmedlar tillförlitlig information är livsviktiga för en fungerande demokrati.

Journalister och medier utsätts för allt hårdare tryck världen över och behöver stöd och skydd för att kunna fungera.

Reportrar utan gränser samt Kommittén för skydd av journalister utför på olika sätt ett viktigt arbete för att värna om press- och yttrandefrihet.

Fri, tillförlitlig information bidrar också till "folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående armeer", såsom Alfred Nobel skrev i sitt testamente.
Därför tycker jag att Reportrar utan gränser samt Kommittén för skydd av journalister, kunde belönas med Nobels fredspris.

Man och kvinna fotograferade med höstlöv i bakgrunden.
Bildtext Song-Hak Ra och Susanna Sjöstedt tror båda att reportrar utan gränser ligger bra till i år.

Utrikeschef Susanna lyfter fram vikten av pressfrihet

Susanna Sjöstedt: Det är alltid lika spännande som knepigt att förutspå Nobelpriset. Som en kollega kärnfullt uttryckte det:  "Just när man hade slutat hoppas på Ahtisaari, så fick han det" (Det var 2008).

Jag skulle ändå hålla en hacka på en organisation som arbetar för pressfrihet, till exempel Reportrar utan gränser eller Committee to Protect Journalists.

Det här dels därför att de funnits med i spekulationerna i flera år, de toppar till exempel den så kallade PRIO-listan, men också för att priset i fjol gick till en stor FN-organisation, WFP (World Food Programme), och 2018 till den kongolesiske gynekologen Denis Mukwege och den yazidiska unga kvinnan Nadia Murad, som bägge kämpar mot sexuellt våld mot kvinnor och flickor.

Den norska Nobelskommittén brukar nämligen variera sina gracer mellan enskilda personer, större FN-organ, och idéella organisationer.

Det ingår i uppdraget att riktigt bra journalistik inte stryker makthavare medhårs.

Jag tycker också att till exempel Reportrar utan gränser eller Committee to Protect Journalists skulle vara ett bra val. Det är nästan på dagen 15 år sedan den undersökande journalisten Anna Politkovskaja blev mördad i Ryssland, och bara i fjol mördades 32 journalister på grund av sitt arbete.

På många håll tvingas journalistiken ständigt kämpa för sitt existensberättigande, och systematisk desinformation kan få förödande konsekvenser, som vi till exempel såg vid stormningen av Kapitolium i januari i år. 

Det ingår så att säga i uppdraget att riktigt bra journalistik inte stryker makthavare medhårs. Därför är det som det ska vara, om till exempel politiker emellanåt blir sura på journalister eller har svårt med granskande, professionell journalistik. 

Men trovärdig oberoende journalistik är en av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle, och korrekt information om relevanta händelser är av avgörande betydelse för människors insikter och förståelse av varandra. Det i sig bidrar till fred.

Josefin tror också på Reportrar utan gränser

Josefin Flemmich: Det är svårt att ge bara en tippning på vem som kan tänkas tilldelas fredspriset i år eftersom listan på bra kandidater är lång. Jag tror ändå att Reportrar utan gränser ligger bra till.

Coronapandemin har i hög grad också påverkat journalistiken. Möjligheten att rapportera om händelser har på flera håll blivit allt snävare i och med coronapandemin, det visar till exempel organisationens Pressfrihetsindex. Enligt det är fri och oberoende journalistik helt eller delvis blockerad i 73 länder i världen.

En annan god kandidat är faktagranskningsnätverket IFCN som arbetar för transparens och motarbetar desinformation genom att koordinera faktagranskning.

Eftersom priset senast gick till FN-organet World Food Programme är det kanske en gnutta trist ifall årets pris skulle gå till Världshälsorganisationen WHO (som ligger i toppen på PRIO-listan och vadslagningsbyråerna) – trots att coronapandemin mer eller mindre dominerat våra allas liv under de senaste 1,5 åren.

Kvinna i glasögon ler mot kameran med björkar i bakgrunden.
Bildtext Josefin Flemmich

Viktor tror att klimatarbetet kan kamma hem priset

Viktor Heikel: Jag tror att Nobelkommittén i år kommer att uppmärksamma klimatarbetet på något sätt.

Det finns ett väldokumenterat samband mellan klimat och konflikter och att premiera kampen mot klimatförändringen med ett fredspris är inte någon långsökt tanke. Dessutom har kommittén ofta tangerat något aktuellt tema. Efter ett år av extrema väderförhållanden på olika håll i världen kan klimatet i år vara högt på kommitténs agenda.

Vem får då priset? Greta Thunberg har varit högt tippad redan flera år. Vill kommitténs ändå premiera aktivism, tror jag inte att Thunberg blir ensam om priset. Sannolikare är det att priset delas mellan flera aktivister och grupper. Själv skulle jag gärna se att Amazonas ursprungsbefolkning och deras aktivistnätverk i så fall uppmärksammas.

Vill man ta en mindre kontroversiell väg (fredspriset har ju kantats av en del kontroverser på senare år) kan priset gå till FN:s klimatorgan UNFCCC och dess generalsekreterare Patricia Espinosa. Tråkigt, men säkert och icke- kontroversiellt.

Man i blåa kläder ler in mot kameran med gula höstlöv i bakgrunden.
Bildtext Viktor Heikel

Dan tror att klimatarbetet gör comeback som vinnare

Dan Helenius: Jag tror att årets fredspris kommer att vara kopplad till klimatförändringen. Klimatfrågan har klättrat upp på dagordningen under de senaste åren och Nobelkommittén har ett brett fält att välja ifrån.

Kommittén har redan uppmärksammat klimatarbetet 2007 då priset gick till FN:s klimatpanel IPCC och USA:s tidigare vicepresident Al Gore.

I förhandsspekulationerna har Greta Thunberg lyfts fram som en möjlig kandidat. Men jag tror att Nobelkommittén hellre kommer att välja pristagare från de områden som kommer att drabbas värst av klimatförändringen. Det skulle i fall kunna vara representanter för ursprungsfolk eller aktivster från andra utsatta grupper.

Årets Right Livelihood-pris delades som vanligt mellan fyra pristagare, tre av dem var miljö- och klimataktivister i någon form. Right Livelihood kallas ofta för det alternativa Fredspriset, men i år kommer de två priserna sannolikt att ha samma huvudtema.

En mer kontroversiell pristagare skulle vara de aktivistgrupper som arbetar med att rädda migranter till havs – till exempel tyska Sea Watch. Också det arbetet kan kopplas till klimatförändringen eftersom torka och oväder i framtiden kommer att driva allt fler människor på flykt.

En man och en kvinna fotograferas med gula lövträd i bakgrunden.
Bildtext Lotte Krank-van de Burgt och Dan Helenius

Lotte tror vaccinprojektet Covax ligger bra till

Lotte Krank-van de Burgt: Det är svårt att namnge en person eller organisation som jag tror att får fredspriset eftersom det finns så många bra kandidater.

Kampen mot coronaviruset och klimatförändringen är högt på agendan runt om i världen just nu och därför tror jag att Covax, alltså WHO:s initiativ som jobbar för att alla ska ha rättvis tillgång till coronavaccin, har en bra chans att vinna.

Likaså ligger klimatrörelsen bra till. Klimataktivisten Greta Thunberg är nominerad för priset men trots att hon är mycket synlig i kampen mot klimatförändringen finns det många andra personer och organisationer  som också jobbar hårt inom klimatrörelsen.

Så det är möjligt att Nobelkommittéen premierar klimatarbetet som helhet och att det blir flera som delar på priset. 

Maria tror också på WHO:s vaccinprogram

Maria von Kraemer: Jag ansluter mig till WHO-tipparna. Motiveringarna är att Världshälsoorganisationen WHO har varit ledande i koordineringen av  den internationella responsen på coronaviruset och att WHO har jobbat en en hel del med att försöka reda ut ursprunget till covid-19-pandemin i Kina. 

WHO har också försökt dela ut vacciner på ett rättvist sätt globalt och har stött covax-programmet för låginkomstländer – trots att det ju nog inte kanske lyckats så bra i och med att enskilda stater roffat åt sig vacciner för sin egen befolkning.

Lucas gissar på Greta Thunberg

Lucas Dahlström: Jag tror att årets fredspris kommer att gå till den svenska klimataktivisten Greta Thunberg och rörelsen Fridays for future.

Få människor har påverkat den globala debatten på det sätt hon har gjort sedan hon i augusti 2018 satt sig ner utanför Sveriges riksdag och skolstrejkade för klimatet.

Vi vet att klimatförändringen kan leda till fattigdom och flykt, men också till konflikter och oroligheter i fragila regioner.

Med ett enormt viktigt klimatmöte i Glasgow på kommande i november, så tror jag att kommitten genom att ge priset till Greta Thunberg sänder ett meddelande till världens ledare om att man behöver göra något nu för att lösa krisen.

Min bubblare är organisationen Reportrar utan gränser eller pressfrihetsorganisationen CPJ. Det här eftersom yttrandefriheten på flera håll i världen är hotad och det blir allt farligare att kritisera och ifrågasätta makthavare eller demokratifarliga organisationer.

Lucas Dahlström
Bildtext Lucas Dahlström är Svenska Yles Nordenkorrespondent.

Malin tror Svetlana Tichanovskaja kan ha en chans

Malin Lindholm: Jag tycker att den belarusiska oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja gjort sig förtjänt av ett fredspris i år.  

Hon har blivit en viktig symbol för belarusiernas fredliga demokratirörelse som kämpar mot president Alexandr Lukasjenkos brutala styre.

Tichanovskaja lyckades samla hela oppositionen bakom sig på bara ett par månader efter att hennes man, oppositionspolitikern Sergej Tichanovskij, greps inför presidentvalet i augusti förra året, och Tichanovskaja valde att kandidera i hans ställe.

Sedan dess har hon outtröttligt fortsatt arbeta för demokrati i Belarus, även från Litauen, där hon sedan presidentvalet befinner sig i exil med sina barn.

Tichanovskaja har också blivit en viktig kvinnlig förebild i ett land med en starkt patriarkal samhällsstruktur. Utmärkande för demokratirörelsen i Belarus har varit att så många demonstranter som ställt sig på barrikaderna varit kvinnor.

Kvinna i turkos jacka ler mot kameran. Hon har ett smycke som föreställer en svala.
Bildtext Malin Lindholm