Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Nu fiskas sutare och annan karpfisk bort från Lappträsket - ett första steg för att få sjön att må bättre

Fiskare är ute på sjön. Står på en flotte och en liten motorbåt är bredvid.
Bildtext Visst ser det vacker ut, Lappträsket. Men skenet bedrar - under ytan mår träsket inte alls så bra.

Efter en lång väntan restaureras Lappträsket. Fiskare är ute på sjön för att fiska bort karpfisk. Sakkunniga, skolelever och Lappträskbor har samlats kring Lappträsket för att följa med. Hela bunten vill hjälpa till med att få sjön i bättre skick.

Vet ni vad det här är för fisk? frågar Sampo Vainio, som är fiskeriplanerare.

Han plockar upp en mörk, fyllig och hög fisk.

Fisken gapar stort och ser ut som att den skulle vilja ge en stor och blöt puss. Ouäää, hörs det från barnen. Sedan vinkar de till fisken.

– Har ni hört om en sådan fisk som sutare?

Solen skiner och trädens höstfärger skimrar runt sjön. Ivriga elever från Kirkonkylän koulus tredje klass har samlats vid vattenbrynet.

Eleverna har kommit till Lappträsket för att lära sig mera om fiskar och för att få veta vad de kan göra för att sjön ska må bättre. 

Sutare finns det gott om i Lappträsket. Det är inte så konstigt eftersom den tål övergödning. Den är vanlig i näringsrika sydfinländska sjöar och i skyddade vikar i Finska viken. Sutaren trivs på bottnen och tar sig sällan upp till ytan.

I många år har Lappträsket varit på tapeten. Sjön lider av övergödning, fiskbeståndet har varit i obalans och sjön växer sakta igen. 

Nu är man äntligen i gång på allvar. I augusti startade ett nytt treårigt projekt kring sjön. Budgeten är 120 000 euro och Lappträsk kommun och NTM-centralen i Nyland delar på kostnaderna. 

Sampo Vainio filear en sutare. Elever tittar på.
Bildtext Sampo Vainio visar hur det ser ut inuti en sutare.

Bort med sutare, mört och ruda

Den här veckan är flera sakkunniga på plats vid stranden i Kapellby, bland annat flera representanter från Föreningen vatten- och luftvård för Östra Nyland och Borgå å, som leder projektet.

Deras uppgift är att fiska bort sötvattenfiskar, eller karpfiskar som de också kallas. Exempel på karpfiskar i Lappträsket är sutare, mört och ruda.

Metoden kallas för både vårdfiske, reduktionsfiske och utfiskning men har samma betydelse: att minska på karpfisk beståndet. 

Varför vill man minska på karpfiskarna? 

Finns det för mycket sutare, mört och annan karpfisk ökar risken för algblomning. Därför fiskar man nu upp karpfisk från Lappträsket.

Det är nämligen så att karpfisk äter planktondjur, och då planktondjur minskar ökar i sin tur algerna. 

Lappträsket, med klarblå himel och blått vatten. Lövträd med orange höstfärger.
Bildtext Lappträsket är en stor sjö på 5,17 kvadratkilometer och strandlinjen är dryga 12 kilometer lång.

– Vi har fått en hel del sutare och annan karpfisk som rotar omkring på sjöbottnet och letar efter mat, berättar Kimmo Karell, som är projektkoordinator.

Näringsämnen, som fosfor, har bundits i bottensedimentet och frigörs. Då får vattenväxter och planktonalger näring. På sommaren får blågröna alger mer näring.

På hösten då vattnet blir kallt börjar Peter Wallén fiska med nät. Han är glad över att sutare nu fiskas ur sjön.

– Hoppas vi blir av med dem och att det kommer så många som möjligt. Sutare är ett störande moment i nätfiske då de trasslar till näten så förskräckligt.

Peter Wallén sitter och röker pipa.
Bildtext – Du måste få med min pipa, den är lika med jag, säger Peter Wallén.

Inte är han så förtjust i smaken heller.

– Nej, jag äter inte sutare, den hamnar i komposten.

Däremot brukar Wallén fånga gös varje gång han fiskar. Han är själv med i olika fiskelag, deltar i talkon och vill hjälpa till med att få Lappträsket i bättre skick. 

En annorlunda lektion

De nyfikna skolbarnen har samlats kring Sampo Vainio. Han berättar om vad som finns under ytan i Lappträsket och hur fisket den här dagen går till. Vainio ritar upp ett nät i sanden.

– Vid använder en not, det är ett speciellt långt nät som vi drar ihop så det bildas en strut. Där samlas all fisk. Det kallas för notfiske.  

Aaron Halttunen tycker att det har varit en intressant skoldag

– Jag har lärt mig vilka fiskar som finns i sjön och vad fiskarna gör. Till exempel kan människorna få fisk som mat. Fåglarna kan också äta fisk.

Aaron Halttunen står vid sjön, han tittar in i kameran.
Bildtext Aaron Halttunen har flera gånger simmat i Lappträsket. Nu vet han också vad som döljer sig under ytan. 

Viktigt att få markägare med

Kimmo Karell som är projektkoordinator berättar att nästa gång båten kommer in till stranden kanske fiskarna också hämtar abborre. Gös har planterats ut i träsket men den släpps tillbaka i vattnet.

– Gösen behövs i träsket eftersom det är en rovfisk som äter mört och annan karpfisk, berättar Kimmo Karell.

Under dagens lopp räknar man med att få ungefär 1000 kilogram karpfisk. 

– Om vi får mycket karpfisk berättar det om att sjön mår dåligt och vi får det bekräftat att sjön är övergödd.

Två flottar och båtar som fiskar på sjön.
Bildtext Sjön är bara 2,6 meter djup vilket har både fördelar och nackdelar. Nackdelen är att den grunda sjön gör att den snabbare växer igen.

Man gör också åtgärder för att bromsa upp vattnet. Grundtanken är att vattnet ska rinna så långsamt som möjligt ner i sjön. Området runt sjön består för det mesta av åkrar och därifrån rinner näringsämnen, särskilt fosfor, från jordbruket ner i sjön. 

För att förhindra det här bygger man våtmark. Det här följande steget är avgörande. Man kommer att ta kontakt med markägare och tillsammans diskutera hur sjöns tillstånd kan förbättras.

– Tanken med att bygga våtmark är att det ska förhindra vattnet från att rinna från åkrarna och ner i sjön. Därför ska det växa låga växter i den grunda sjön som ska ta upp näringsämnen och förhindra att de rinner vidare ut i sjön. 

Det finns finansiering för tre år men Karell vill poängtera att det inte betyder att sjön mår bra efter det. Restaureringen borde fortsätta och målet är att i framtiden ansöka om separata pengar för egentliga restaureringsåtgärder. 

– Allra först ska våtmarkerna planeras, sedan tar de flera år innan de fungerar, det kommer att ta fem till tio år innan våtmarkerna är i skick. Sedan ska de också underhållas.

Fisken som fångas under vårdfisket fraktas med traktor till Ben Silfvast ekogård, där han använder den till att gödsla åkrarna.