Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Finländarnas psykiska ohälsa och missbruksproblem inte bara en fråga om personlig tragedi – stör också landets ekonomiska tillväxt och välfärd

Uppdaterad 07.10.2021 12:27.
Viinapulloja Alkon hyllyssä.
Bildtext Det finns upp till en halv miljon problemanvändare av alkohol i Finland. Bildsättningsbild.

Riksdagen vill stärka finländarnas psykiska välmående och ge missbrukarvård åt alla som behöver det. Den mentala hälsan är viktig för var och en, men Finlands ekonomi har heller inte råd med allt fler som sjukpensioneras på grund av psykiska problem eller droger. Riksdagen debatterade frågan på initiativ av SDP och Vänsterförbundet.

Det är inte så att frågan om mental hälsa, alkoholism och självmord skulle vara bortglömd i Finland. En strategi för psykisk hälsa publicerades av Social- och hälsovårdsministeriet i februari 2020.

Det är också utgångspunkten för debattinitiativet från över 80 riksdagsledamöter, med Tarja Filatov (SDP) som första undertecknare. Samtidigt debatteras frågan om den nationella drogpolitiken, på initiativ av Anna Kontula (VF).

Alla partier förutom Sannfinländarna och Rörelse Nu har undertecknat Filatovs debattinitiativ. Initiativet till alkoholdebatten kommer från elva ledamöter från Vänsterförbundet.

Tarja Filatov (SDP) under riksdagens plenum den 6 oktober 2021.
Bildtext "Vi har inte råd att fuska med de mentala problemen och behovet av snabb behandling", sa Socialdemokraten Tarja Filatov som inledde debatten.

Mentala problem stör jobbet

- Vi har inte råd att fuska med de mentala problemen och behovet av snabb behandling, sa Tarja Filatov som inledde debatten.

Psykisk ohälsa är en utmaning för både folkhälsan och alla individer.

I debattinitiativet påpekas att mental hälsa också är en sysselsättningsfråga. Vår välfärdsmodell bygger på att så många som möjligt kan arbeta, med en hög sysselsättningsgrad. Samhället klarar inte fler sjukskrivna på grund av mentala problem.

Det handlar också om att trivas med livet och undvika ensamheten, påpekade Filatov.

Fler finländare i jobb som förändras

Vi har inte råd att mista arbetstagare till långa sjukledigheter eller pensionering på grund av arbetsoförmåga, heter det i Filatovs debattinitiativ.

Sedan början av 2000-talet har antalet sjukpensionärer under 30 år på grund av mentala problem fördubblats. Om problemen med mentalvård blir lösta kan vi få närmare 10 000 finländare tillbaka i jobb, enligt Tarja Filatov.

Personer står i rulltrappan med ryggen vänd mot kameran på en metrostation i Helsingfors.
Bildtext Allt fler unga vuxna sjukpensionerar sig på grund av psykisk ohälsa. Bildsättningsbild.

Den nationella strategin talar om den psykiska hälsans betydelse i en värld som förändras. En god mental hälsa bland befolkningen stöder också den ekonomiska tillväxten.

Vi måste vara helt friska för att klara arbetslivets många krav på anpassningsförmåga, inlärning av allt nytt, innovationer och skapande, problemlösning och förmåga till kommunikation och dialog.

En fråga också om pengar

Debattinitiativet från Filatov med flera hänvisar till en beräkning från OECD: En försämrad mental hälsa i Finland medför kostnader på 11 miljarder euro, det vill säga 5,5 procent av bruttonationalprodukten.

Över 30 procent av sjukdagpenningen utbetalad i Finland berodde år 2018 på psykiska störningar. I debattinitiativet påpekas ändå att det är lika viktigt att värna om den mentala hälsan för dem som står utanför arbetslivet, både skolbarn, pensionärer och arbetslösa.

Psykiatriska tillstånd kan förebyggas och behandlas effektivt. Den diskriminering och stigmatisering som är förknippad med dem ska minskas, enligt strategin.

Finländskt dilemma: Alkoholen

Det finns upp till en halv miljon problemanvändare av alkohol i Finland. Det är underlaget för den andra delen av dagens debatt i riksdagen.

Anna Kontula från Vänsterförbundet påpekar att alkoholen visserligen ger betydande skatteintäkter och många arbetsplatser, men också problem.

Anna Kontula (VF) talar under riksdagens plenum den 6 oktober 2021.
Bildtext Vänsterförbundets Anna Kontula inledde debatten om finländarnas missbruksproblem.

Tillfällig sjukfrånvaro, utslagning och dödsfall kan bli följden av överdriven alkoholanvändning. Kostnaderna för övervakning och vård på grund av alkohol och droger sägs uppgå till över en miljard euro årligen.

En betydande del av kriminalitet, ordningsstörningar, psykiska problem, olyckor och barnskyddsfall har en koppling till alkohol och droger. Ändå får bara var tredje behövande vård för sitt beroende, enligt Anna Kontula som är första undertecknare på debattinitiativet om drogpolitiken.

Folksjukdom

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) välkomnade debatten om det hon ville kalla den nya folksjukdomen, det vill säga de psykiska problemen. En fjärdedel av dagens ungdomar drabbas av någon form av problem eller störning i det psykiska välbefinnandet.

Var tionde eller rentav var femte finländare har någon gång under sin livstid drabbats av en period av depression. Kiuru efterlyste en service för mentala problem på basnivå.

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) talar under riksdagens plenum den 6 oktober 2021.
Bildtext Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) efterlyser bättre tillgång till vård för missbrukare.

De psykiska problemen hänger ofta ihop med alkoholen, sa Kiuru och betonade att tillgången till vård för missbrukare måste förbättras.

I nuläget motsvarar den inte nivån i övriga social- och hälsotjänster. Den kommande vårdgarantin inom en vecka blir en väsentlig förbättring från dagens tre månader.

Som förebyggande åtgärder som redan vidtas på drogområdet räknade Kiuru upp bland annat sprutbytesplatser, opioidersättande vård och uppsökande arbete.

Lääkkeitä yöpöydällä
Bildtext Bara var tredje missbrukare i Finland får vård för sitt beroende, påpekade Anna Kontula (VF). Bildsättningsbild.

Partienighet om allvaret

Debatten i riksdagen gav inga avvikande åsikter. Alla partier sa sig se problemen som viktiga, men betoningarna var olika. Från Sannfinländskt håll fick man in också behovet av vård för männen och synpunkten om att det är finländarna som ska ha vård först.

Kim Berg (SDP) betonade de unga flickornas problem i skolan, inte bara gällande psykisk hälsa utan också sexuella trakasserier.

Kaisa Juuso (Sannf) frågade vad regeringen tänker göra för att upptäcka sjukdomar, t.e.x ADHD, i ett tidigt skede – alltså redan inom skolan och småbarnspedagogiken. Om man får tidigare diagnos och vård finns eventuellt möjlighet att undvika mentalproblem och drogberoende i vuxen ålder, sa hon.

Pia Kauma (Saml) betonade behovet av modern vård – det räcker inte med en pillerburk och sjukledigt. Pekka Aitakumpu (C) talade om behovet av förebyggande åtgärder.

Sofia Virta (Gröna) ville att man inte bara talar om vårdreformen utan hela samhällets mångsidiga service för att förebygga psykiska problem. Katja Hänninen (VF), ordförande för riksdagens barngrupp, talade om barnens rätt till snabb hjälp, i hela landet.

Veronica Rehn-Kivi (SFP) talade om miljarder i kostnader för sjukledigheter på grund av psykisk ohälsa. Hon upprepade samma statistik som minister Kiuru om hur många finländare som egentligen drabbas av problemen.

Keinuja Haukiputaan vanhan kivikoulun pihalla 13.9.2021
Bildtext Kaisa Juuso (Sannf) efterlyste åtgärder för att upptäcka psykiskt illamående redan i skolåldern – och ännu tidigare. Bildsättningsbild.

Klimatångest och corona

Päivi Räsänen (KD) talade om hemmens betydelse för att förebygga psykisk ohälsa. Men också de äldres psykiska hälsa riskerar att förvärras till följd av coronaisoleringen. Räsänen talade också om anhörigvårdarnas svåra situation.

Harry Harkimo (Rörelse Nu) talade utgående från egna erfarenheter om drogberoende och den ångest som skapas bland de anhöriga. Kunde avvänjning och vård vara ett alternativ till fängelse för droganvändare? Harkimo fick inget svar. Det blev heller ingen debatt om fri cannabis, trots några provocerande försök från främst oppositionen.

Ano Turtiainen (MTF) i riksdagen den 15 september 2021.
Bildtext Ano Turtiainen (MTF) ansåg att coronapasset är en delorsak till finländarnas ångest. Arkivbild från september 2021.

Mauri Peltokangas från Sannfinländarna krävde svar från De Gröna om hur man minskar det överdrivna pratet om klimatförändringen. Den nya klimatångesten skapar psykiska problem bland ungdomarna, ansåg talaren. Även mobiltelefonerna ansågs skapa mentala problem.

Sist i raden av gruppanföranden kom Ano Turtiainen (MTF). Han ifrågasatte om man i riksdagens plenisal förstår orsakerna till ångesten bland finländarna. Han ansåg att coronapasset skapar problem och olikhet bland finländarna.