Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

I Malax ger man tummen upp för tvåårig förskola: "Det här är bra för våra femåringar"

Alma och John deltar i försöket med tvåårig förskola. Här står de framför en klätterställning och visar tummen upp för sin förskola, Knattebo i Malax.
Bildtext Alma Majors och John Engblom deltar i försöket med tvåårig förskola. De stortrivs på Knattebo i Malax och ger tummen upp. "Det bästa är när vi får kanelbulle och kakao", säger Alma.

I Malax kommun ger både lärare och ledning gott betyg åt försöket med tvåårig förskola. Mycket är nytt och man har bara börjat, men redan nu vågar man slå fast att det allra viktigaste känns klart – nämligen att barnen gynnas av mer förskola.

Solen lyser och får höstfärgerna att spraka extra mycket utanför Knattebo i Malax. Alma Majors står högst upp i gårdens klätterställning, men hoppar raskt ner för att prata med Yle Österbottens reporter. Hon stortrivs på Knattebo.

– Det är roligt när man får kolla på film och ha jumpa. Det roligaste är att trycka på skärmen och välja vilken jumpa man vill göra. Man kan bli en skruv.

Det är roligt när man får kolla på film och ha jumpa.

I närheten leker John Engblom, som också han är en av de femåringar som deltar i försöket med tvåårig förskola.

– Det bästa är att jag har många kompisar här, säger han.

Omkring tiotusen barn berörs av försöket med tvåårig förskola. Under försöket, som ska pågå till 2024, hoppas man få svar på frågor om tvåårig förskola kunde göra skolgången mer jämlik och om det skulle höja kvaliten på förskolan. Man hoppas också kunna nå utsatta barn och barn med specialbehov tidigare.

Bra för barnen

Malax är en av de cirka hundra kommuner som deltar i försöket. Stina-Britt Gullqvist, som är chef för småbarnspedagogiken i Malax, är nöjd med var man nu har landat. Så kändes det ändå inte i början, berättar hon.

– I början så sa vi "nej, inte något nytt nu igen!" Det har varit så otroligt mycket nytt inom småbarnspedagogiken under de senaste åren och vår personal har nog inte riktigt hunnit med alla gånger. De har bara hunnit börja på med något nytt och så har det kommit en ny ändring.

Medelålders kvinna i blå ytterrock står på dagisgård. I bakgrunden barn som leker.
Bildtext Stina-Britt Gullqvist, chef för småbarnspedagogiken i Malax, säger att det har varit stressigt att hinna med allt som krävdes för att få igång tvåårig förskola. Men redan nu tycker hon att erfarenheten är positiv.

Våren blev hektisk. Efter att det klarnat att kommunen deltar i försöket skulle vårdnadshavarna informeras och ges möjlighet att ansöka om plats för sitt barn i förskola. Sedan skulle personalpusslet läggas och pedagogerna behövde få information och arbeta fram en läroplan.

I början så sa vi "nej, inte något nytt nu igen!"

― Stina-Britt Gullqvist, chef för småbarnspedagogiken i Malax

Det hela krävde verkligt många arbetstimmar, säger Gullqvist.

– Men nu när vi har börjat på med det här så tycker vi att det är en bra sak. Alla som jobbar kring detta, inte minst lärarna och föreståndarna, så är inne på linjen att det här är bra för våra femåringar.

Oro bland föräldrar

I Malax deltar 49 barn i försöket, vilket är samtliga barn födda år 2016 i kommunen. Alla valde alltså att delta.

På Knattebo daghem är läraren i småbarnspedagogik Gun-Lis Häggman en av de pedagoger som har hand om förskolebarnen. Hon berättar att vårdnadshavarna inledningsvis har många frågor.

– I början så var vissa föräldrar jätteoroliga. Man var rädd att det blir som skola, att barnen ska sitta stilla vid ett bord hela tiden och kanske rentav få hemarbeten. Men nu är de med på tåget, säger Häggman.

Kvinna i ljusgrön tröja framför klätterställning på dagisgård.
Bildtext Gun-Lis Häggman är lärare i småbarnspedagogik. Under de senaste åren har branschen utvecklats i rasande takt och det kräver mycket av personalen att hänga med säger hon, men hon tror också att tvåårig förskola är en vinst för barnen.

För någon skoldag är det verkligen inte fråga om. Läroplanen utgår fortsättningsvis från lek.

– Det går mest ut på att vi ska lära oss via lek, och det ska vara roligt.

Man fokuserar också på att tidigt försöka upptäcka vilka barn som eventuellt kan vara i behov av extra stöd på något område. Speciallärare finns på plats ett par gånger i veckan.

Barnens pyssel har satts upp i fönstret på Knattebo daghem i Malax. Detta föreställer ett äpple.
Bildtext Barnens pyssel har satts upp i fönstret på Knattebo. Fortfarande bygger läroplanen på lek, kreativitet och ett nyfiket utforskande av världen.

Häggman poängterar ändå att alla barn är olika, befinner sig i olika utvecklingsskeden och att tvåårig förskola aldrig kommer att ändra på det även om man möjligen kan jämna ut skillnaderna lite grann.

Däremot är hon övertygad om att det är bra för femåringar att delta i verksamhet utanför hemmet.

– Det är jobbigt för ett barn som bara varit hemma att komma genast till förskolan.

Anställde mer personal

För personalen tillkommer ändå en del extra arbete och Häggman säger att timmarna inte riktigt vill räcka till.

– Det kommer till en hel del möten och utvärderingsarbete. Så man skulle behöva mer tid och det finns inte.

Försöket har fått kritik för att det kräver resurser som kommunerna inte nödvändigtvis har.

Förskolebarn klättrar i klätterställning medan två pedagoger tittar på.
Bildtext Klätterställningen är populär bland barnen. Sofia Storsjö och Gun-Lis Häggman uppmuntrar och övervakar.

I Malax valde man ändå att skjuta till medel ur den egna kassan, berättar Stina-Britt Gullqvist.

– Vi har tillfälligt utökat personalstyrkan med tre lärare och några barnskötare. Vi gjorde ett par nyanställningar men så var det också några anställda som flyttade på sig.

Personalpusslet lade sig ändå relativt smidigt, berättar Gullqvist.

– Det blev snabbt klart vem som vill vara med och hålla i trådarna. Lärarna var snabba med att anmäla sitt intresse för att arbeta med de nya förskolebarnen, så det gick väldigt bra.

Diskussion om artikeln