Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Litauen står på sig i sitt val att öppna diplomatiska förbindelser med Taiwan – Kinas motåtgärder biter inte så bra som Peking vill

Uppdaterad 12.10.2021 17:45.
EUs, Litauens, Vilnius och Natos flaggor vajar utanför presidentpalatset i Vilnius
Bildtext Litauens och Vilnius flaggor vajar i mitten utanför presidentpalatset i Vilnius. Litauens Kina-diplomati har försatt EU och Nato i en knepig situation.

Litauens president säger att EU borde flytta all industriproduktion från Kina. Litauens premiärminister säger att hon alltid har varit skeptiskt inställd mot Kina. Och i slutet av oktober tar Vilnius emot en taiwanesisk delegation för att stärka relationerna med Taipei.

Den diplomatiska konflikten mellan Litauen och Kina började redan i somras, då Litauen meddelade att Taiwan öppnar ett officiellt taiwanesiskt kontor i Vilnius.

Det här gjorde Kina rasande eftersom Peking ser Taiwan som en del av Kina, inte ett eget land som kan ha diplomatiska förbindelser med omvärlden.

Global Times, en engelskspråkig tidning som är känd för sin absoluta lojalitet till det kinesiska kommunistpartiet, svarade genast (20 juli) att det här strider mot den viktiga "ett Kina"-principen.

"Kina motsätter sig inte normala ekonomiska och kulturella utbyten mellan andra länder och Taiwan-regionen, men att ordet Taiwan används vid namngivningen av det nya kontoret istället för den normala hänvisningen till Taipei visar ont uppsåt från öns separatister och den litauiska regeringen".

På det följde explicita och implicita hot från Kina om att samarbetet med Taiwan inte kommer att gå ostraffat. I första hand gällde det brutna handelsförbindelser och uteblivna investeringar.

När regeringen tillträdde bestämde vi oss för att vår utrikespolitik skulle vara värdebaserad – det är det vi nu gör

― vice utrikesminister Mantas Adomėnas

Sedan dess har Litauen valt en överraskande väg, det vill säga Litauen har snarare eskalerat konflikten.

– Bakgrunden är att vi bestämde oss när regeringen tillträdde (25 november 2020) att vår utrikespolitik skulle vara värdebaserad. Det är det vi nu gör, säger Litauens vice utrikesminister Mantas Adomėnas i en intervju för Svenska Yle.

Det kan här vara bra att tillägga att Litauens presidenter under årens lopp har utmärkt sig med fräna och ofta modiga uttalanden när omvärlden har agerat mot Litauens intressen.

Tomas Janeliūnas, professor vid institutionen för internationella relationer vid Vilnius universitet, skriver i e-boken Foreign Policy Analysis of a Baltic State: Lithuania and ‘Grybauskaitė Doctrine’ (2020) att Lettlands förra president Dalia Grybauskaitė (2009-2019) har lämnat tydliga spår i landets nuvarande utrikespolitik.

Grybauskaitė var mindre diplomatisk än sina företrädare med Litauens stora grannar och valde i stället närmare relationer med Norden.

Hon valde i synnerhet Sverige som partner eftersom hon upplevde att Litauen kan få hjälp därifrån för att trygga sin energiförsörjning i framtiden.

Vilnius var en nagel i ögat för Kreml redan under Sovjettiden. Litauen var den delrepublik som först utropade sig självständigt efter murens fall, den 11 mars 1990 – 17 månader före Estland och Lettland.

Det här är ett faktum som inte har undgått Kina, som ser Litauen som en partner som mycket väl kan ha dåligt inflytande på Taiwan.

USAs utrikesminister Antony Blinken gav Litauen sitt fulla stöd i september.

Är det här egentligen ett beställningsjobb från USA?

– Det här handlar om vår utrikespolitik och vi har agerat självständigt, säger Mantas Adomėnas. Vi har förstås koll på vad våra allierade tycker så att vi inte gör något som kan försämra våra relationer med dem.

Att det hela började med beslutet att öppna ett officiellt taiwanesiskt kontor i Vilnius i somras är egentligen inte hela sanningen. Vägen till dåliga relationer har varit längre än så.

En liten kronologi

5 januari 2021 – Litauen beslutar att förkasta kinesisk 5G-teknologi på grund av sin nya värderingsbaserade utrikespolitiska linje. Därmed kommer kinesiska Huawei inte att få fotfäste i Litauen.

29 januari – Litauens regering förbjuder kinesiska scanningappareter som med röntgenstrålar kontrollerar bagage på flygfälten.

8 februari – Estland och Litauen meddelar att de inte deltar i årets 17+1-möte. 17+1 är Kinas formella samarbete med länder i Öst- och Mellaneuropa.

17 februari – Sejmas, Litauens parlament, godkänner en resolution som kräver att FN utreder förföljelsen av uigurer i Xinjiangprovinsen.

3 mars – regeringen lovar att stärka kontakterna och "den ekonomiska diplomatin" med Taiwan och lyfter upp möjligheten att lämna 17+1 på agendan.

2 april – Litauen skjuter upp planer på att bygga en ny djuphavshamn med "minst ett decennium". Kina har försökt få kontraktet att bygga den i flera år.

20 maj – Sejmas godkänner en resolution som fördömer "folkmordet på uigurer".

24 maj – Litauen lämnar 17+1.

20 juli – Litauen meddelar att Taiwan kommer att öppna ett representationskontor i Vilnius.

21 september – den litauiska Cybersäkerhetsbyrån publicerar rapport som säger att den kinesiska mobiltelefonjätten Xiaomis telefoner utgör en säkerhetsrisk och inte borde användas alls.

6 september – presidenten uppmanar EU att flytta all industriproduktion från Kina.

Kinas reaktion har varit fördömanden och sanktioner

För varje steg har Kina anklagat Vilnius för att blanda sig i interna angelägenheter. Litauen har utpekats som USA:s hantlangare och redan i mars infördes de första sanktionerna.

I slutet av augusti breddades de märkbart.

I somras kallades Kinas ambassadör i Vilnius hem och till slut, i september, krävde Peking att EU får Litauen att "korrigera sina misstag".

Men ingenting har hittills bitit som det ska.

En förklaring är att Litauen inte har så stora investeringar i Kina som de västeuropeiska länderna har.

Flera enskilda litauiska företag lider av att de kinesiska investeringarna i Litauen har sinat, men det rör sig om relativt små summor i andel av samhällsekonomin.

På kort sikt har dessutom exporten till Taiwan stigit snabbare än den har sjunkit till Kina. På längre sikt kan ändå inte Taiwans 24 miljoner invånare utgöra en marknad som kan konkurrera med fastlands-Kina.

EU:s stöd är relevant – men lite lamt

EU har, i princip, gett Litauen sitt stöd, men mellan raderna går det att läsa in en viss frustration.

EU och medlemsländerna är intresserade av att utveckla samarbetet med Taiwan, en likatänkande och viktig ekonomisk partner i regionen – men helt utan att erkänna Taiwan som en egen stat

― EU:s utrikeschef Josep Borrell till Kinas utrikesminister Wang Yi

Estlands utrikesminister Eva-Maria Liimets svarade till exempel så här när jag bad henne om en kommentar:

– Det är förskräckligt hur Kina behandlar Litauen. Litauen har vårt fulla stöd.

Det var allt hon sa om den saken. På diplomatspråk brukar man ha mer att säga om man ger en av sina närmaste allierade sitt fulla stöd.

Estlands utrikesminister Eva-Maria Liimets.
Bildtext Estlands utrikesminister Eva-Maria Liimets.

Litauens regering har förstås varit i nära kontakt med Bryssel och den vet att den litauiska linjen skapar en viss oro och frustration inom EU.

– Det är viktigt att påpeka att vi inte söker konfrontation och dåliga relationer med Kina, säger vice utrikesminister Mantas Adomėnas. Det här handlar om väldigt specifika frågor.

Adomėnas anser inte att Litauen har tagit ställning till frågan om Taiwans självständighet.

– Det är en fråga för dem att lösa. Våra kontakter fokuserar på investeringar, öppna marknader och ekonomiskt samarbete, säger Adomėnas.

I slutet av oktober besöker en stor delegation från Taiwan Litauen.