Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Djurens vecka har temat läraktiga djur: "Alla hundar behöver skolas, så att de klarar sig i samhället"

Kvinna som står framför en vägg med en vild av en katt.
Bildtext Teija Löfholm jobbar som djurskyddsrådgivare och har också lämnat in ett medborgarinitiativ om ett obligatoriskt kattregister.

Den här veckan firar vi djurens vecka. Temat i år är läraktiga djur. Djurskyddsrådgivare Teija Löfholm i Jakobstad säger att hennes största önskan är att man tänker efter innan man skaffar ett husdjur. - Vi kan välja, det kan inte djuren.

Djurens vecka har firats i Finland sedan 1959. Teija Löfholm som är frivillig djurskyddsrådgivare för SEY, Djurskyddet Finland, säger att det är ett passande tema.

- Skolningen av servicehundar har redan tidigare lyfts fram och det finns en mängd hjälphundar för synskadade, rörelsehindrade och även kompishundar och läshundar som hjälper överaktiva barn att lugna sig, säger Löfholm.

Dessutom finns det hundarna som hjälper polisen och andra myndigheter.

- Hundar kan hjälpa oss, men framför allt ger de oss så mycket. Trygghet, sällskap och för de flesta blir hunden de en familjemedlem, säger Löfholm.

Skeittaava staffi Rambo poseeraa lautansa päällä Iso-Vilusen skeittipuistossa 1.10.2021.
Bildtext Vi borde tänka på att ge våra djur det bästa livet, ur deras perspektiv säger Teija Löfholm.

Löfholm har själv en engelsk bullterrier, Hemi, som just i dag stannade hemma för att sova när vi träffas i Jakobstadsnejdens djurvänners utrymmen.

- Hemi är väldigt envis, men han tycker om att lära sig nya saker ibland, han njuter av det, säger Löfholm.

Coronahundar är ovana ett vara ensamma

Under coronatiden har många valt att skaffa husdjur. Teija Löfholm önskar att vi noga skulle fundera över om vi har möjlighet att ge våra husdjur ett bra liv, innan vi skaffar dem.

- Man ska inte skaffa ett djur bara för att ha det, man borde sträva till att ge sitt djur det bästa möjliga livet, på djurets villkor. Det tänker vi inte så ofta på.

Löfholm säger att hon är väldigt orolig över att så många skaffat husdjur under pandemin. Nu har de flesta tillbringat mycket tid hemma med sina djur, men när samhället öppnar upp ska många tillbaka till skola och jobb.

Man kanske tänkte att det här var en lämplig tidpunkt att skaffa djur. Istället för att ha tråkigt kan man vara ute med sin hund säger Löfholm.

- Risken är att djuren glöms bort och att man inte längre har tid. Dessutom har det visat sig att många som skaffat hund under pandemin inte lärt den att vara ensam hemma, säger Löfholm.

Hundar lämnas bort när familjen inte orkar

Det innebär att hunden känner separationsångest när den plötsligt ska vara ensam hemma. Det kan hända att hunden förstör möbler eller kissar och bajsar på golvet när den har tråkigt.

- Det är lätt hänt att man blir arg på hunden, men den förstår inte vad som pågår, säger Löfholm.

Risken i det här läget är att familjen kommer fram till att de inte klarar av att behålla sin hund. Då lämnas hundarna ofta till djurskyddsorganisationer eller så annonserar man ut hunden. Ibland skyller man på allergi, säger Löfholm.

Att vara ensam är också en färdighet som hunden också behöver lära sig.

- Alla hundar behöver skolas, så att de klarar sig i samhället, oberoende om man är hemma med dem på dagarna eller inte, säger Löfholm.

Utbildade sig till djurskyddsrådgivare

Teija Löfholm har tyckt mycket om djur redan sedan hon var liten. Det bara blev så att många började fråga henne om råd gällande husdjur och sedan engagerade hon sig i föreningen Jakobstadsnejdens djurvänner.

När Djurskyddet Finland ordnade en utbildning för djurskyddsrådgivare föll det sig naturligt att hon sökte, och blev antagen.

- Idag hjälper jag veterinärer och polisen, men också privatpersoner får ta kontakt om de behöver hjälp. Om jag inte vet hur jag ska hjälpa så tar jag reda på, säger Löfholm.

Valtteri-kissa omistajansa Nina Hirsiahon sylissä
Bildtext Teija Löfholm vill att alla katter ska få en högre status och också registreras.

Medborgarinitiativ för katter

Det är inte bara hundar som ligger Löfholms hjära nära. Tillsammans med några kolleger har hon startat ett medborgarinitiativ "Kattkrisen under kontroll - initiativ för identifikationsmärkning och sterilisering av katter". 

De vill att alla katter ska märkas och registreras i ett nationellt register. Den som äger katten ska också se till att den inte förökar sig okontrollerat.

- Jag skulle önska att vi värdesätter katterna mera och inte bara tänker att man kan ersätta en katt med en ny. Man märker att folk är mera rädda om raskatter som de köpt för dyra pengar, säger Löfholm.

Totalt har 56 862 personer skrivit under medborgarinitiativet, det betyder att förslaget ska behandlas i riksdagen.

Men om man nu har en coronahund som drabbats av separationsångest. Vad ska man göra då?

- Man ska söka sig till en hundskola, låna böcker på biblioteket eller be en hundvan person om hjälp. Man ska inte ge upp, säger Löfholm.

Teija Löfholm har själv haft en hund som led av svår separationsångest. Löfholm säger att hon tänkte kasta in handduken flera gånger.

- Men så tänkte jag att jag har själv tagit hunden. Nu får jag reda upp den här situationen. Och det fungerade, hon blev den härligaste hund man kan tänka sig, säger Teija Löfholm.