Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Österbottniska riksdagsledamöter delade inför frågan om en bro över Kvarken – för lite kvar av valperioden för att hinna med projektplanering och trafiken löper med nya färjan

Från 2021
Replotbron en solig dag med en mås som flyger brevid den.
Bildtext Ur de tidigare planerna framgår att det kortaste alternativet varit 60 kilometer och det längsta ungefär 80 kilometer. Replotbron kunde vara den första etappen från Finland till Sverige.
Bild: YLE/Rolf Granqvist

Idén om en bro över Kvarken delar de österbottniska riksdagsledamöterna, visar en enkät som Yle har gjort. Av femton riksdagsledamöter från Vasa valkrets svarade över hälften att de inte i år eller nästa år skulle vara beredda att satsa pengar på en planering av broprojektet.

Att hitta pengar för det planeringsarbete som krävs för att överhuvudtaget komma igång med broprojektet skulle knappast lyckas ens om de österbottniska riksdagsledamöterna fick bestämma över de statliga budgetmedlen.

I enkäten ställde Yle frågan om statliga pengar borde användas för att inleda planeringen redan under den pågående valperioden. Nästa riksdagsval hålls 2023.

Inte just nu

Åtta av femton ledamöter svarade att de inte skulle vara beredda att finansiera projektplaneringen under den pågående valperioden.

Ledamöterna påpekar att pengar snarare behövs för att förbättra vägarnas skick i Österbotten. Dessutom framhåller man att trafiken till Umeå löper smidigt med den nya Kvarkenfärjan.

Mikko Ollikainen (SFP) från Malax svarar att han hellre ser att man prioriterar finansieringen av batterifabriken i Vasa under den tid som finns kvar av valperioden. Han lyfter även fram den välfungerande färjeförbindelsen med Aurora Botnia som orsak till att broprojektet kan få vänta. Ollikainen anser ändå att man kunde göra ett slags inledande projektkartläggning och där fästa särskild uppmärksamhet vid hur en bro skulle påverka Kvarkenområdets natur.

Mikko Savola (C) från Etseri svarar att han i första hand skulle fokusera på fungerande tvärförbindelser, från såväl färjan som den existerande tåg- och vägtrafiken.

Vasaledamoten Jukka Mäkynen (Sannf) svarar för sin del att han före någon broplanering kör igång vill se hur väl den nya Kvarkenfärjan svarar på de behov som finns för frakt- och passagerartrafik. Han ser broplaneringen som en möjlighet under nästa valperiod.

Pasi Kivisaari (C) från Seinäjoki uppger att han under den resterande valperioden vill prioritera det pågående batterifabriksprojektet i Vasa.

Juha Mäenpää (Sannf) från IImajoki vill inte att man satsar statliga pengar på projektet innan det är utrett vilka pengar som skulle kunna fås in från privata investerare, exempelvis utländska företag.

Janne Sankelo (Saml) från Kauhava uppger att han inte nu kan ta ställning till om planeringen av ett brobygge borde få statlig finansiering nu. Däremot lutar han i sitt svar mot att planeringen eventuellt kunde inledas om det visar sig att det finns ett europeiskt intresse för projektet. Istället för att lägga miljarder på en bro skulle Sankelo satsa på att reparera det illa medfarna vägnätet i de österbottniska landskapen. Han anser även att trafiken över Kvarken just nu löper fint tack vare den nya färjan.

Många svarar att nej kan bli ja eller kanske

Många av de ledamöter som inte vill satsa statliga pengar nu, svarar ändå att de ändå kan tänka sig att ge grönt ljus för projektet längre in i framtiden.

Att de inte ser frågan som aktuell just nu beror på att de inte ser det som realistiskt att ett såpass omfattande och dyrt projekt skulle kunna få statliga budgetmedel just nu.

Matias Mäkynen (SDP) från Vasa understöder broprojektet, men är inte beredd att kräva statliga medel för det under denna valperiod. Han hänvisar istället till den utredning som just nu pågår kring frågan om hur stor andel av projektet som kunde finansieras med privata medel. Mäkynen vill även att man utreder hur data- och ellinjerna kunde se ut före man startar upp ett projekt.

– Den här frågan har oväntat snabbt gått framåt exempelvis inom Kvarkenrådet. Jag tror ändå att det är ytterst osannolikt att planeringsarbetet skulle kunna få statlig finansiering redan under den här valperioden, säger Mäkynen.

Inte heller Anders Norrback (SFP) från Närpes tror att statlig finansiering skulle lossna redan under den pågående valperioden. Däremot understöder han en tanke om att projektet skulle ingå i regeringsprogrammet för nästa regering, eftersom han tror att en bro skulle göra gott för den finländska exporten. Också batterifabriksområdet i Vasa kan visa sig behöva en bro, säger Norrback och vill se en grundlig utredning och kartläggning inför projektet.

Minister Mika Lintilä (C) från Toholampi tror inte att projektet kan få statliga pengar nu.

– Planeringen borde absolut komma igång. Men för den här valperioden är budgetramarna redan fastslagna och därför är det svårt att få loss några pengar. Det spelar ingen roll att jag anser att en miljon euro genast borde riktas till detta.

Lintilä understöder ändå tanken om en bro. Först borde man ändå utreda om bron kunde finansieras med andra pengar än statliga. Han påpekar att det i Finland just nu förbereds banprojekt i miljardklassen och att flera regioner konkurrerar om de statliga medlen.

Fem vill sparka igång projektplanering genast

Fem ledamöter anser att planeringen kunde inledas så fort som möjligt.

Paula Risikko (C) från Seinäjoki understöder att projektetplaneringen inleds genast.

Joakim Strand (SFP) från Vasa understöder att finska och svenska staten satsar på projektet eftersom EU-medel redan har erhållits för att utreda möjligheterna till en fast förbindelse, i samarbete med internationella investerare.

Riksdagsledamot och minister Antti Kurvinen (C) från Kauhava är medveten om att budgeten är fastslagen till periodens slut. Han understöder ändå finansiering av planeringen under kommande år om möjliga medel skulle bli tillgängliga.

Mauri Peltokangas (Sannf) från Karleby anser att en bro vore bra för industrin. Han understöder finansiering av planeringen redan under denna valperiod, även själva byggandet inleds i ett senare skede. En helhetsbedömning måste också göras för att utreda nyttan med en bro, konstaterar Peltogangas.

Peter Östman (KD) understöder projektet varmt eftersom det skulle öppna en helt ny port för den finländska insustrin till Sverige och Norge, och på så vis även till Europa. Östman vill finansiera projektet nu eftersom det finns en kostnadsbedömning för projektet.

Kim Berg (SDP) svarade att han inte kan säga om projektet borde finansieras nu.

Den här artikeln är en översättning av Merenkurkun sillan suunnittelun aloittaminen jakaa Vaasan vaalipiirin kansanedustajat – vaalikausi käy vähiin ja liikenteestä huolehtii nyt uusi laiva skriven av Heini Holopainen, Yle Kokkola. Översättning av Moa Mattfolk, Yle Österbotten.

Diskussion om artikeln