Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Högsäsong för älgkrockar: “Varannan stirrar ner på sin telefon i bilen”

Uppdaterad 09.10.2021 10:05.
En ung man med mössa och headset är klädd i orangea arbetskläder
Bildtext Hastigheten är den faktor som mest påverkar utgången i en olycka, säger Aron Ahlvik som varje vecka bärgar bilar efter viltkollissioner.

Den här helgen inleds älgjakten på många håll i landet. Olycksstatistiken visar att antalet kollisioner med vilt är klart störst under oktober till december. Riksväg åtta är en väldigt olyckstät väg. Jägare och bilbärgare både varnar och lugnar bilisterna. 

Då älgjakten drar igång rör sig älgarna mera än vanligt, även dagtid. Trots att jägarna gör sitt bästa för att hålla djuren borta från vägarna är det svårt att kontrollera hur vilt rör sig. 

- Därför är det väldigt viktigt att respektera jaktskyltarna som är uppsatta vid vägarna, så sakta ner och var uppmärksamma, uppmanar Mattias Kanckos som är ordförande för Pedersörenejdens jaktvårdsförening. 

Han har noterat att många krockar i trakten skett på platser där sikten är god och olyckor borde kunna undvikas. 

- Jag tror det hänger ihop med att många tittar på sina mobiltelefoner då de kör, och inte koncentrerar sig på vägen. Bilar är enkla att upptäcka längs vägen, men vilt dyker upp från sidan, så man måste vara aktsam och alert för att reagera, säger Kanckos.

En man med mössa och glasögon står på huk intill en björnfäll ute i skogen.
Bildtext Mattias Kanckos skickas ut för att leta efter skadade djur vid viltkollissioner, och han ser att förarna inte är tillräckligt observanta i trafiken.

Enligt honom brukar viltkrockarna hänga ihop med storleken på stammen. Men nu har man successivt minskat älgstammen, medan antalet krockar inte minskat lika mycket. Det tror Kanckos beror på större oaktsamhet i trafiken. 

Nyare bilar klarar sig bättre

På Eriksson bärgningsservice i Esse får man flera gånger i veckan larm om viltolyckor som kräver deras insats. Även där tror man att förarnas aktiva telefonanvändning har en inverkan på krockstatistiken. 

- Det där är jag beredd att hålla med om. Det har till och med hänt att förare efter en kollision medgett att de suttit och textat då det smällt, säger Aron Ahlvik som är bärgningsbilsförare. 

Vid bilbärgningarna ser man också hur utgången i olyckorna kan vara. 

- Jag skulle säga hastigheten är den enskilt största faktorn för hur det går, säger Aron Ahlvik.

Smäller det i sidan av fordonet kan bilen förbli nästan oskadad. Träffar djuret i fronten kan skadan bli verkligt stor. En genomsnittlig älgskada kostar 4.000 euro i reparationskostnader. Men vid frontalkrockar med älg går bilen i regel till inlösning.

Ahlvik har noterat att äldre bilar ofta blir mera tilltygade vid en viltkollision. 

- Nyare bilar har starkare fönsterkonstruktion, så även om rutan går sönder, så hålls den på plats. Men det beror väldigt mycket på hur själva kollisionen sker. Kör man rakt på ett djur, så kan bilen demoleras ordentligt. Också om det är ett litet djur som en hjort, säger Ahlvik. 

Nyare bilar har också bättre belysning och olika säkerhetshjälpmedel som minskar riskerna för allvarligare krockar. 

- Man ser nog att bromssystemen som ska fungera i nödsituation kan ha betydelse. Men när en krock ändå sker hjälper ny teknologi inte till, säger Ahlvik.

Han tror själv att nya system med automatik som läser av terrängen och reagerar på rörelse i vägrenen på sikt kan minska olyckorna. Men bilparken är ännu gammal i Finland, så vi kommer att få leva med viltolyckor länge ännu, förutspår Ahlvik.  

Riksåttan olycksdrabbad

I fjol skedde kring 14 000 viltolyckor i landet. Cirka 1 500 av dem var älgkollisioner. På Riksväg 8 sker statistiskt sett många älgkrockar, vilket man försöker minska genom att bygga mera viltstängsel. Nu beräknas mer än tre älgkrockar ske per 100 000 fordon längs Riksåttan. Och den största delen av krockarna sker under årets tre sista månader.

En älg med stora horn ligger påkörd av en bil på motorhuven.
Bildtext Hur djuret träffar bilen har en enorm betydelse för hur stor skadan blir.

En kraftig förändring i Österbotten är ändå det ökade antalet rådjurskrockar. Mattias Kanckos säger att det är problematiskt för jägarna att rådjuren gärna söker sig till bebyggelse. 

- Vi har haft väldigt många rådjurskollssioner i Jakobstad och Larsmo. Rådjuren söker sig till folks trädgårdar för att söka mat, och jägarna kan inte komma in i bostadsområden och fälla djuren, så det är ett problem, säger han.

Några patentlösningar för hur man ska öka trafiksäkerheten och minska olyckorna har Kanckos inte. 

- Jag brukar säga att det är en resursfråga. Skulle vi ha obegränsat med pengar kunde man dra mera viltstängsel och bygga underfarter, eller förse djuren med olika larmsystem. Men samtidigt blir bilarna intelligentare med bättre säkerhet, så tiden får utvisa hur det det blir, säger Mattias Kanckos.