Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Pappersförbundets avtal är 191 sidor tjockt – nu vill UPM ha mera flex, men arbetarna är rädda för sämre arbetsvillkor

Från 2021
En pappersarbetare övervakar paketeringen av pappersrullar på UPM:s fabrik i Jämsä.
Bildtext En pappersarbetare övervakar paketeringen av pappersrullar på UPM:s fabrik i Jämsä som lade ner verksamheten i januari 2021. UPM går längst i att försöka förhandla enskilda kollektivavtal för varje pappersfabrik.
Bild: Petri Aaltonen / Yle

Det handlar om en vändpunkt på arbetsmarknaden. Ska skogsbolaget UPM bryta traditionen för att sluta lokala kollektivavtal på varje pappersfabrik? Och vad händer med arbetstagarnas position?

Arbetstagarsidan Pappersförbundet håller fast vid sitt nej i en intervju för Svenska Yle – inga förhandlingar på lokal nivå med UPM.

Efter att skogsbolaget Stora Enso och Pappersförbundet nådde en överenskommelse i veckan följer resten av pappersbranschen noggrant med läget på arbetsmarknaden.

Modellen för förhandlingar är helt ny. Branschförbundet Skogsindustrin har gått in för att alla företag förhandlar enskilt om kollektivavtal och det görs inte längre allmänt bindande kollektivavtal. Du kan läsa mera om skillnaden mellan de här avtalen i den här artikeln.

Skogsbolaget UPM går ytterligare ett steg längre och vill sluta olika kollektivavtal för varje enskilt affärsområde. I huvudsak betyder det olika kollektivavtal för olika pappersfabriker, beroende på vad de producerar.

– Det har varit en stor utmaning att vi har haft ett avtal, som vi försöker anpassa till många olika behov och affärsområden. Det handlar om hur man kan förbättra produktiviteten inom olika affärsområden, säger Stefan Sundman, som är chef för samhällsrelationer på UPM.

"Vi vill inte skära ner på arbetarnas inkomster"

Enligt Sundman är det inte den förhållandevis höga lönenivån som man vill komma åt, utan arbetsgivaren vill ha mera flexmån beroende på bransch.

– Vi är beredda att betala för ett bra avtal. Vårt mål är inte att skära ner på löner och inkomster, utan vi strävar efter bättre avtal för att beakta olika behov på olika affärsområden.

Vad handlar det om för förändringar?

– Vi talar om arbetstider, arbetsarrangemang och flexibilitet då det handlar om hur man ordnar jobbet. Vi vill försöka få in de lokala behoven bättre, säger Sundman.

Paperirullasta otetaan poikkiratanäytettä.
Bild: Petri Aaltonen / Yle

Ett exempel som beskriver det här är följande: Fabriken i Tammerfors tillverkar dekaler, alltså klistermärken för all slags produkter. Omkring hälften av alla sådana dekaler som man kan se varsomhelst på produkter i världen har producerats på någon av UPM:s fabriker i Finland eller utomlands.

De här beställningarna ska man svara på inom 24 timmar. Då behöver man helt andra arbetstidsarrangemang än på de fabriker som tillverkar pappersrullar som lastas på ett fartyg en gång per månad.

– Vi har behov av att hitta avtal för att trygga konkurrenskraften för de finska pappersbruken på längre sikt, säger Sundman.

"Man kan läsa mellan raderna att arbetsgivaren vill förlänga arbetstiden"

På den fackliga sidan följs arbetsgivarens öppningar noggrant av Jouko Aitonurmi, som är huvudförtroendeman vid UPM:s fabrik i Raumo och ordförande för pappersförbundets fullmäktige.

UPM säger att man inte vill försämra inkomstnivån, utan att det handlar om mera flexibilitet i arbetstiderna, vad svarar ni?

– Vad är flexibiliteten? UPM avser att förlänga arbetstiden. De anser att det inte är en lönesänkning, men det blir så, om arbetstiden blir mycket längre för samma lön. Så det är frågan om att få billigare arbetskraft, säger Aitonurmi.

Paperiliiton lakosta kertova kyltti UPM Kymin portilla
Bildtext Facket säger att strejkerna riskerar att öka med mera lokalt beslutsfattande. Men det finns också en oro för att arbetstagarna har mindre att säga till om i framtiden.
Bild: Pyry Sarkiola / Yle

Visserligen finns inget sådant förslag på förhandlingsbordet ännu, eftersom förhandlingarna inte har inletts. Men det här är den utvecklingen, befarar man på Pappersförbundet.

– De säger det inte rakt ut, men man kan läsa mellan raderna att det handlar om att en större del av lönen skulle vara beroende av de arbetstimmar som man gör. Det kan också leda till att man minskar ytterligare på personalen, eftersom resten av personalen skulle göra flera arbetstimmar, säger Aitonurmi.

Vad händer om alla i framtiden ska förhandla själva?

De här olika synsätten är en orsak till att det inte finns någon förhandlingsöppning just nu. Och därtill finns det stora sammanhanget.

På Pappersförbundet, och allmänt inom hela fackföreningsrörelsen är man orolig för att det pågår en snabb förändring där allt fler avtal förhandlas på lokal nivå.

Då är det svårare för en lokal förtroendeman att ensam förhandla för kollegornas del, än för Pappers ordförande att förhandla med hela Pappersförbundet i ryggen.

UMP Raflatacin metallinen kyltti, jonka takaa näkyy tuotantolaitos ja harmaa taivas
Bildtext Hela branschförbundet Skogsindustrin går in för kollektivavtal på företagsnivå - UPM vill ha ännu mer lokala avtal, för varje affärsområde.
Bild: Marjut Suomi / Yle

Ett strejkhot inom hela pappersindustrin betyder som känt ett hot om miljonförluster för arbetsgivaren för varje strejkdag.

Är facket rädd att förlora sin maktposition?

– Det är inte facket utan medlemmarnas, alltså arbetstagarnas position som vi värnar om. Det är det som det handlar om, säger Aitonurmi.

Så vilka är riskerna för den enskilda arbetstagare om alla förhandlar alltmer på egen hand?

– Om alla ska förhandla ensamma så riskerar det att gå så här. Man ska argumentera för att man är en så bra arbetstagare för att få förhöjning, medan en annan inte är lika bra och får en lönesänkning, Det skulle förändra allt i grunden, säger Aitonurmi.

Pappers: Vi säger nej till lokala förhandlingar men vi vill förhandla

Å andra sidan har utvecklingen inte ännu gått så långt. Det är alltjämnt Pappers förhandlingsdelegation som centralt förhandlar om avtalen för alla arbetares del.

Och det är inte heller så lång som arbetsgivaren vill gå.

– Jag tror inte att någon villl föra något till en individnivå. Lokalnivån är det som vi är ute efter. Jag tror att vi också i framtiden vill vara en god arbetsgivare, säger Sundman.

Så vad händer nu, när facket inte vill förhandla?

– Visst försöker vi och hoppas på alla sätt att vi kan inleda en konstruktiv process, så att båda parterna kan sitta vid förhandlingsbordet. Jag tror att vi kan hitta en lösning, säger Sundman.

Jouko Aitonurmi håller fast vid Pappersförbundets ståndpunkt.

– Vi har meddelat att vi förhandlar bara på företagsnivå. Vi hoppas också att förhandlingarna kan börja, och att man sluter ett avtal.

Förstår jag rätt att situationen är helt öppen?

– Den är helt öppen just nu, men här finns också tid. Det att Stora Enso fick ett avtal visar att man får en lönsning, genom att komma överens och förhandla, säger Jouko Aitonurmi.

Pappersförbundets och Skogsindustrins allmänbindande kollektivavtal är i kraft till årets slut.