Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Pandemin ökade den psykiska ohälsan – tiotals miljoner fler fall av ångest och depression globalt

Uppdaterad 10.10.2021 12:27.
Kvinna med depression (illustration).
Bildtext En kraftig ökning av psykisk ohälsa skedde under pandemin i hela världen, visar forskningen.

Coronapandemin ledde till att allt fler människor drabbades av ångest och depression under fjolåret. Unga och kvinnor var särskilt drabbade, visar en stor forskning.

Antalet människor som drabbades av ångest eller depression steg med en fjärdedel globalt, visar en stor forskning som den medicinska tidskriften The Lancet uppmärksammar.

Forskarna vid University of Queensland i Australien uppskattar att antalet fall av allvarliga depressioner ökade med 52 miljoner världen över. Samma mönster gäller ångest. Antalet fall i världen ökade med 76 miljoner.

Den förväntade förekomsten av allvarliga depressionsfall globalt skulle enligt beräkningar av forskarna ha legat på 193 miljoner fall utan pandemin. I stället landade antalet på 246 miljoner fall i Europa, Nordamerika och Östasien.

Motsvarande tal för antalet ångestfall var 298 och 374 miljoner.

Depression och ångest

Depression kännetecknas av långvarig (minst två veckor) nedstämdhet och orkeslöshet. Vardagen kan kännas tung och meningslös. Irritation, sömnproblem och skuldkänslor är också vanliga.

Ångest innebär en stark rädsla eller oro för något som sker eller för framtiden. Oron är svår att släppa och kan ge fysiska symtom. Om rädslan och oron tar över i vardagen kan det vara ett tecken på ångest.

Den 10 oktober uppmärksammas Världsdagen för psykisk hälsa.

Källa: God medicinsk praxis

I Finland uppskattas antalet depressionsfall ligga nästan 11 procent högre än väntat. Antalet fall av ångest är också drygt 11 procent högre än den förväntade siffran.

De länder som drabbades hårdast av coronapandemin och som införde de strängaste restriktionerna var också de länder där depression och ångest ökade mest, visar forskningen.

– Det här visar att det nu finns ett brådskande behov att förstärka sjukvårdssystemen för psykisk ohälsa, säger forskaren Damian Santomauro, som ledde forskningsteamet.

Kvinnor drabbades hårdast av nedgången i psykisk hälsa, eftersom de i flera länder bär ett stort ansvar för arbete i hemmet.

Också unga drabbades hårt. Då skolor och universitet stängde på många håll var det ett hårt slag mot dem, då möjligheten att studera, träffa vänner och få jobb togs ifrån dem.

Är du orolig för din egen eller en närståendes mentala hälsa?

Här kan du få hjälp.

  • Svenskspråkig kristelefon: 09 2525 0112 – öppen måndag och onsdag klockan 16–20, samt tisdag, torsdag och fredag klockan 9–13. Upprätthålls av Psykisk hälsa Finland Mieli rf. Läs mer här.

  • Kristelefon på finska: 09 2525 0111 – öppen dygnet runt. Upprätthålls av Mieli rf. Mer information hittar du här.

  • Krisjouren för unga: Boka en telefontid vid Helsingforsmissionen. Här kan du läsa mer.

  • Svenskspråkig telefontjänst för barn och ungdomar även utanför krissituationer: 0800 96 116 – öppen måndag till onsdag klockan 14–17, samt torsdag klockan 17–20. Upprätthålls av Mannerheims barnskyddsförbund. Läs mer här.