Talibaner vädjade om humanitärt bistånd i de första förhandlingarna med USA: "Deras beteende får avgöra"

Talibanerna vädjade om humanitärt bistånd i de första regelrätta förhandlingarna med USA efter att de tog över Afghanistan i augusti. Parterna möttes i Doha i Qatar där samtalen handlade om ekonomiska tvister, säkerhetsfrågor och människorättsförhållanden i Afghanistan.

Både USA och Talibanerna beskriver de första förhandlingarna som konstruktiva och positiva, men faktum är att inga konkreta framsteg gjordes då sändebuden träffades i Qatar.

Talibanerna krävde framför allt att USA frigör Afghanistans medel som har frysts i amerikanska och västerländska banker. Totalt rör det sig om över 10 miljarder dollar som Afghanistan desperat behöver inför den annalkande vintern.

De vädjade också om humanitärt bistånd eftersom ekonomin har lamslagits i Afghanistan och landet har en hungervinter framför sig.

Allt värre i Afghanistan – ekonomin i fritt fall medan kvinnor oroar sig för sin framtid och hungersnöd hotar i vinter

Priserna skjuter i höjden i den värsta torkan på årtionden.

Även Världsbanken och Internationella valutafonden har skurit av banden till Afghanistan, i väntan på vad som komma skall.

De kommer att bedömas enligt vad de gör, inte vad de säger

USA och omvärlden är medvetna om den hotande humanitära katastrofen, men de måste noga väga sina åtgärder om de ska nå sina uttalade mål; att tvinga talibaner att respektera mänskliga rättigheter - framför allt flickors och kvinnors rättigheter.

Inget land i världen har ännu erkänt talibanerna men talibanerna hoppas att förhandlingarna med USA skulle ge dem indirekt legitimitet och bana väg för officiellt erkännande. Talibanerna meddelade samtidigt att de förbereder förhandlingar även med EU.

USA oroar sig för rättigheter och säkerhet

Talibanerna meddelade efter de första förhandlingarna i Doha att USA hade gått med på att ge humanitärt bistånd, men amerikanerna var betydligt försiktigare i sina uttalanden.

USA gjorde det klart att de inte kommer att erkänna talibanerna som Afghanistans rättmätiga ledare, tills de har visat att de kan uppfylla de villkor som omvärlden ställer på dem.

– De kommer att bedömas enligt vad de gör och inte vad de säger. Deras beteende får avgöra, konstaterade utrikesministeriets talesman Ned Price.

Amerikanerna krävde bland annat fri lejd för amerikaner och utlänningar som befinner sig i Afghanistan, samt för afghaner som har samarbetat med utländska makter i det förgångna.

– Vi fokuserade också på mänskliga rättigheter, inklusive kvinnors och flickors rätt att på alla sätt delta i samhället.

Amerikanerna kräver också att talibanerna inte samarbetar med terrorgruppen IS, som har utfört flera blodiga terrordåd sedan talibanerna tog över. USA betraktar IS numera som det största säkerhetshotet i Afghanistan.

Talibaner optimistiska

Talibanernas tillförordnade utrikesminister mullah Amir Khan Muttaqi var optimistisk efter samtalen. Han försäkrade att talibanerna inte kommer att tillåta extremister att angripa andra länder från Afghanistan.

Talibanerna vägrar ändå att samarbeta med USA i kampen mot IS, som till stor del består av forna, avhoppade talibaner.

– Vi kan själva klara av Daesh (IS), sade talibanernas talesman Shuhail Shaheen, som också krävde att alla talibanledare avförs från USA:s listor över misstänkta terrorister.

Det största behovet är ändå att säkra medel för att kunna betala offentligt anställda så att skolor, sjukhus och kliniker över hela Afghanistan kan hållas öppna medan man kan importera mat för vintern.