Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Estland har fått en ny president i Alar Karis – betonar sin roll som balanserande kraft i sitt första tal som statsöverhuvud

Estlands president Alar Karis talar till det estniska parlamentet.
Bildtext President Alar Karis håller sitt första tal inför parlamentet. "Klokhet och bildning mäts inte i antal högskolediplom, utan i förmågan att använda sina kunskaper och klara sig."

President Alar Karis svor eden i Riigikogu i eftermiddags. Både den avgående och den tillträdande presidenten betonade europeiska värderingar och respekt för alla medmänniskor i sina tal inför parlamentet. Utanför hade bara något tiotal människor samlats för att se de två presidenterna hälsa på försvarsmaktens hederskompani.

– Som president vill jag framför allt vara en balanserande kraft och, om det behövs, också en medlare. Jag hoppas att ni redan förstår att jag med min bakgrund i vetenskapen baserar mina tankar och funderingar på kunskap. Det är inte bara min rätt utan också min plikt.

Så avslutade president Alar Karis sitt första tal som president. Bara några minuter tidigare hade han svurit presidenteden och fått Estlands presidents ämbetskedja av sin företrädare Kersti Kaljulaid.

– I samband med presidentvalet sades det att det behövs en president för hela nationen. Det är ett mål att sträva efter även om det verkar som ett oändligt uppdrag.

Presidenten är inte folkvald

President Alar Karis inleder nu en fem år lång mandatperiod. Går allt bra kan han sedan väljas till ytterligare en andra mandatperiod, men inte mer.

– Var och en av oss organiserar presidentrollen som han eller hon själv vill och i enlighet med den epok som ödet har bestämt, sa Kaljulaid i sitt avskedstal.

Hon betonade presidentens roll som grundlagens försvarare.

– Kan något ge (presidenten) ett större stöd än de värderingar som lyfts fram i vår grundlag? Eller ett större mandat än folkets förtroende? Nej. Och i det döljer sig Estlands presidents makt.

I Estland väljs presidenten av parlamentet, vilket gör att Karis tillträder som en för allmänheten relativt okänd person.

Han är mest känd för att ha varit rektor för Tartu universitet och nu senast som Estlands nationalmuseums chef.

I Estland har partierna diskuterat att ändra valsystem till en folkvald president, men den diskussionen har långa rötter.

Lennart Meri sa i sitt avskedstal när hans andra mandatperiod tog slut år 2001 att han stöder direktval.

– Jag har nu en möjlighet och en plikt att agera opartiskt. Därför initierar jag i dag ett förslag att ändra grundlagen. Det har två syften: För det första - direktval av presidenten. Jag hoppas att det estniska folket väljer president år 2006.

Oklart vad Kaljulaid gör nu

De två presidenterna hälsade på försvarsmaktens hederskompani efter att de formella ceremonierna inne på Dombergets slott, där Riigikogu sammanträder, var klara.

Estlands president Alar Karis hälsar på hederskompaniet

Bara ett fåtal människor hade samlats utanför.

Kersti Kaljulaids framtid är oklar. Hon har inte berättat vad hon planerar.

– Bästa Riigikogu, jag säger här och nu "Vi ses!" och vem vet i vilka roller vi kommer att mötas i den här salen nån gång i framtiden.

President Kaljulaid har fått mycket beröm för att ha uppmärksammat den stora ryska minoritetens situation i Estland. Karis vill fortsätta på samma linje.

– I de ryskspråkiga daghemmen erbjuds gratis lektioner i estniska. Men föräldrarna har en möjlighet att köpa extralektioner som bara de barn vars föräldrar betalar får.

– Alla har inte pengar till det. Så redan på dagis börjar en ojämlikhet som bygger på pengar.

President Kersti Kaljulaid rättar till ämbetskedjan kring president Alar Karis hals.
Bildtext President Kersti Kaljulaid rättar till ämbetskedjan kring president Alar Karis hals.