Hoppa till huvudinnehåll

Strömsö

Tjuvstarta med höstsådd för att få en tidigare skörd nästa sommar

På hösten innan trädgården går i sin vintervila finns det en del man kan göra för att förbereda inför kommande odlingssäsong. Då vi skördar på hösten tar vi bort rötter och grönsaker och därmed mister ju också mikrolivet en stor del av sin näring. Därför måste vi fyll på med mera “mat” ovanifrån.


I Strömsös köksträdgård matar vi jorden med ett tre till fem centimeter tunt lager kompostjord på hösten efter skörden, för att göra jorden till en optimal plats för odling nästa vår. Jordens arbetare, mikroorganismerna fortsätter jobba långt in på senhösten och till och med under vintern med den nya jorden.

Det finns heller ingen anledning till att vi som jobbar ovan jord slutar att så bara för att sommaren är förbi. Man kan nämligen få en tjuvstart på våren genom att höstså en del grönsaker. Höstsådd gör att frön, speciellt sådana med lång utvecklingstid, kommer igång tidigare än om man direktsår dem först då jorden värmts upp på våren.

Två personer i en trädgård-
Bildtext Vi som arbetar ovan jord.


Fröna ligger i jorden och väntar på våren

Några av de största fördelarna med höstsådd är att fröna gror tidigare på våren, vilket betyder att man får en tidigare skörd och har möjlighet att få mera ut av sin odlingsyta. Dessutom sprider man ut arbetet över en längre tid och man undviker att all sådd infaller på våren. Det är inte meningen att fröna ska gro på hösten, istället skall de ligga där och vänta på våren.

Riskerna med höstsådd är att det blir för blött i jorden och fröna ruttnar istället för att frysa. Så alltså inte för tidigt, vänta tills jorden är kall. Tidpunkten för höstsådd varierar beroende på var man bor. I de nordligare delarna av landet höstsår man tidigare än i de sydligare delarna. Vänta gärna tills efter de första frostnätterna, eller följ anvisningarna på fröpåsen.

Förbered jorden genom att kratta den jämn och ta bort eventuella ogräs. Om jorden är frusen kan man täcka över fröna med jord eller sand så att de hålls på plats över vintern.


Sår man tätare än instruktionerna föreskriver behöver man gallra på våren och sommaren och om man minskar på radavståndet kan detta påverka konkurrensen om näringen mellan raderna och detta kan då i sin tur påverka tillväxten och skörden.

Många grönsaker och örter frösår sig naturligt på hösten, vilket gör att höstsådd känns ganska självklart, men alla grönsaker och kryddor lämpar sig ändå inte för höstsådd. Visst finns det en möjlighet att squashfrön övervintrar i komposten och gror på våren men för att vara på säkra sidan lönar sig att välja noggrant vad man sår.

Frön i en hand.


Vi sår morot, palsternacka, svartrot och haverrot

Det tas ständigt fram nya sorter som skall ge snabbare skörd, ha tjockare skal för att kunna transporteras lättare eller på andra sätt vara gynnsamt för yrkesodling och massproduktion. Bland annat detta har tyvärr lett till att många gamla pålitliga, härdiga, motståndskraftiga sorter fallit bort. Hos flera fröfirmor finns numera frökategorier för dessa gamla sorter, ofta märkta med “kultursort” eller “kulturarv”.

Kulturarvsorterna passar alldeles utmärkt i våra fritidsodlingar och är värda att bevaras för mångfalden och framtidens skull. Det lönar sig förstås att läsa på om de olika sorterna innan man bestämmer sig för vilken som passar ens behov bäst. På Strömsö bestämde vi oss för morot, palsternack, svartrot och haverrot.

Morot

Vi sådde ‘St. Valery’ som är en gammal sort från 1800-talet som ger stora, goda och lagringståliga morötter.

Andra kulturarvsorter är ‘Amsterdam’ som är en tidig sommarmorot man gärna kan så på hösten. ‘Early Nantes’ är en av de bäst lämpade för lagring och ‘London Torg’ är en tacksam lättodlad och mycket god och saftig sort.

Palsternacka

Palsternackan vi sådde var också en gammal sort som heter ‘Halblange Weiss’, den är pålitlig, härdig och frisk.

Svartrot

Svartroten är även den en gammal kultursort från 1800-talet och en av våra mindre kända men ändå en av våra finaste rotgrönsaker. Den får svarta, jämna, mycket vitaminrika rötter med utsökt smak. Används som sparris, i soppor m.m.

Haverrot

Vi sådde också haverroten 'Mammoth Sandwich Island'. Den är en intressant och tålig kulturgrönsak från sent 1800-tal, vars långa, ljusgula rötter smakar utmärkt ångkokta med smör, i grytor och gratänger eller som ugnsrostade.

Fröpåsar.
Bildtext Vi sådde svartrot och haverrot.

Fler växter som lämpar sig för höstsådd:

  • vitlök

  • bladpersilja och rotpersilja

  • rovor

  • dill

  • gräslök

  • lök (från frö)

  • sallat

  • rädisa

  • rättika

En pinne på vilken det står vitlök.


Vintern ger vitlöken klyftor

Vitlök sätts normalt på hösten eftersom utsädet behöver en kall period för att utvecklas optimalt. Vill du ha en vitlök med klyftor behövs nämligen en period av kyla. Om du ändå vill så vitlöken på våren kan du sätta in klyftorna i kylen några veckor innan du petar ner dem i jorden.

Sätt vitlöksklyftorna med 10-15 cm mellanrum och med radavstånd på minst 20 cm. Sättdjupet får vara ca 2-3 ggr klyftans höjd. Den “trubbiga” hårda delen (roten) sätts nedåt. Det är ur den lite mer spetsiga delen på klyftan som blasten börjar växa.