Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Frukterna torkar på träden och människor insjuknar – det växande behovet av mineraler orsakar stora skador i Brasilien

Uppdaterad 12.10.2021 13:50.
En brun klump bauxit, jordarten ur vilken aluminium kan utvinnas.
Bildtext Norska Hydros bauxitgruva i Brasilien får hård kritik i en rapport av Finnwatch. Bauxit bryts för att förädlas till bland annat aluminium.

Övergången från fossila energisystem till nollutsläppsekonomier kommer att leda till ett kraftigt ökat behov av mineraler – som koppar, litium, nickel och aluminium. Samtidigt är gruvdriften ett stort ekologiskt problem i många länder. En rapport från Finnwatch belyser problemen kring ett stort aluminiumbolags verksamhet i Brasilien.

Framtidens nollutsläppsekonomier ökar efterfrågan på mineraler som koppar, litium, nickel och aluminium. Mineralerna är nödvändiga för tillverkning av till exempel elbilar och vindturbiner.

Enligt en rapport från internationella energiorganet IEA tidigare i år kommer behovet av en del mineraler att sexfaldigas om övergången till nollutsläpp ska lyckas.

När det gäller aluminium kommer behovet att fördubblas inom utbyggnaden elnätverk. Metallen är också en central råvara inom till exempel batterier för elbilar.

Det ökade mineralbehovet betyder att gruvdriften och förädlingen av metaller kommer att öka. Och det medför stora miljörisker.

Problematisk bransch

Gruvindustrin orsakar redan i dag stora skador på miljön och i många länder är sektorn kopplad till människorättsförbrytelser och marktvister.

Finnwatch vd Sonja Finér håller med om att utvecklingen är riskfylld.

– Vi måste besluta vad som är nödvändig konsumtion och utveckla produkter så att de kan återanvändas till möjligast hög grad så att vi inte går miste om värdefulla mineraler.

– Sedan måste vi få företagen att ta ansvar för att mänskliga rättigheter och miljöskyddet uppfylls på lokal nivå. Och för det behövs det lagstiftning, säger Finér.

Norska Hydro

För att belysa problemen kring den ökande mineralutvinningen har Finnwatch undersökt det norska aluminiumbolaget Hydros verksamhet i delstaten Pará i Brasilien.

Delvis statsägda Hydro är en stor aktör på den internationella aluminiummarknaden. Bolaget exporterar också aluminium till finländska köpare.

– Den norska staten är en storägare i bolaget och de har ett ansvar att säkra att de mänskliga rättigheterna respekteras. Det samma gäller finländska bolag som köper aluminium till sina egna produkter från Brasilien, säger Finér.

Hydro köpte 2011 bauxitgruvan Mineração Paragominas och förädlingsfabriken Alunorte av en annan gruvjätte, Vale. Aluminium utvinns ur bauxit genom en energikrävande process. Mineralen förekommer främst i länderna kring ekvatorn.

Flygfoto av norska Hydros förädlingsfabrik Alunorte.
Bildtext Hydros förädlingsfabrik Alunorte.

Giftiga utsläpp

Finnwatch brasilianska medarbetare Reportér Brasil intervjuade människor som är del av samfunden som lever kring gruvan och produktionsanläggningen och några arbetare från produktionsanläggningen Alunorte.

– Rapporten kom fram till att Hydro är indragen i komplicerad konflikt där bolaget och lokala myndigheter anklagas för annekteringar av lokala samfunds mark, skogsskövling och miljöförstöring genom olika skeenden.

– Det handlar om både sociala och ekologiska problem.

Invånare i området anklagar gruvjätten för att förgifta deras livsmiljö. Giftiga ämnen från Alunorte rapporteras ha läckt ut i vattendrag och ned i floden Pará och förorenat vattendraget.

Ett stort läckage inträffade 2009 då förorenat vatten läckte ut ur anläggningen.

Enligt invånare i området och brasilianska myndigheter inträffade ett annat större läckage 2018. Då ska störtregn ha lett till att förorenat vatten svämmade ut en av avfallsbasängerna bassängerna vid anläggninger.

Hydro förnekar att bassängen svämmade över men medger att anläggningen tvingades släppa ut vatten som endast delvis renats.

Löven faller från träden

Invånare i området vittnar och utbredd förstörelse kring Alunortes fabrik.

– Vi bor en kilometer från Hydros avfallsbassäng. Föroreningarna får löven att falla från träden. Vi lider av ständig miljöförstörelse. Våra floder, vårt vatten och vår luft är förorenade. Hela vår omgivning är förorenad, säger en invånare i byn Sítio São João.

En annan invånare säger att Hydro förstört miljön och livsvilkoren i området genom att avverka skog för att ge plats åt sina anläggningar.

– Efter att skogarna förstördes försvann också djuren. Föroreningarna förstör frukterna i de träd som finns kvar. Nu torkar frukterna på träden innan de hinner mogna.

Utöver miljöproblemen och marktvisterna har Hydro enligt Finnwatch betalat lite samfundsskatt i Brasilien.

– Norge är ett land där folk lever väl, men måste andra betala för deras välfärd? Här i Barcarena dör människor av cancer utan hopp om ett människovärdigt liv, säger en annan bybo.

Hydro fick granska uppgifterna i rapporten och Finnwatch uppger att bolaget varit öppet och bidragit med rapporter om sin verksamhet i Brasilien. Enligt Finnwatch verkar Hydro också ta problemen på allvar och arbeta med att försöka åtgärda problemen.

Finnwatch uppmanar inte heller till en bojkott mot Hydro.

Vattenreservoar i norska Hydros brasilianska förädlinganläggning för aluminium Alunorte.
Bildtext Vattenreservoar i Hydros fabrik. Företaget har fått kritik för att ha orsakat miljöförstöring genom att släppa ut giftiga ämnen.

Lagstiftning krävs

Sonja Finér vid Finnwatch säger att ett av målen med rapporten är att belysa de problem som kopplas till aluminium.

– Vår rapport visar att folk kanske ännu inte vaknat till de mycket komplicerade problem som är kopplade till aluminium. Vi vill nu lyfta upp det till debatt då aluminiumanvändningen ökar snabbt i och med den så kallade ekologiska övergången, säger Finér.

Finér säger att gruvindustrin är ett exempel på en bransch där konsumentens möjligheter att påverka är mycket små. Konsumenten kan helt enkelt inte att övervaka var metallerna i till exempel elnätet eller läskburken kommer från.

Däremot borde också finländska företag ta ansvar för att deras råvaror kommer från producenter som respekterar miljön och de mänskliga rättigheterna.

– För tillfället har vi inte lagstiftning som förutsätter att företag tar människorätts- och miljöfrågor i beaktande då vi talar som internationella värdekedjor.

– Därför anser vi på Finnwatch att lösningen måste komma från lagstiftaren. Vi väntar på en lag om företagsansvar. Ett sådant förslag förbereds nu i EU-kommission och vi hoppas att det nu ska verkställas på nationell och EU-nivå, säger Finér.