Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Avgörandets stund närmar sig för revideringen av sametingslagen: ”Det handlar om människorättsfrågor”, säger Sametingets ordförande

Sametingets ordförande Tuomas Aslak Juuso.
Bildtext Sametingets ordförande Tuomas Aslak Juuso ser det som mycket viktigt att reformen av sametingslagen ros i land.

De föreslagna ändringarna i sametingslagen intresserade många då betänkandet var ute på remiss. Diskussionen om vem som ska få rösta och ställa upp i sametingsvalet och gruppidentifikationen går het inför behandlingen.

I maj föreslog en kommitté som berett ändringarna att förutsättningarna för upptagning i vallängden för Sametinget förnyas och att vallängden upprättas på nytt.

Den som är upptagen i vallängden har rätt att rösta och ställa upp som kandidat i valet till Sametinget. Gruppidentifikationen står i fokus.

Språkkriteriet borde enligt kommittén utvidgas. Hittills har en person, vars ena far- eller morförälder haft samiska som första språk, kunnat upptas i vallängden. Nu föreslås en utvidgning till fjärde generationen.

Det såkallade lappkriteriet borde enligt kommittén strykas. Hittills har en person, som är ättling till någon som i officiella dokument har antecknats som "fjäll-, skogs- eller fiskelapp", kunnat upptas i vallängden.

Kommittén föreslog också att myndigheternas förhandlingsplikt förnyas. Samernas rättigheter ska bättre beaktas i enlighet med urfolksrätten som har utvecklats under de senaste åren.

– Det handlar om människorättsfrågor och att uppfylla Finlands internationella förpliktelser, säger Sametingets ordförande Tuomas Aslak Juuso, som satt med i kommittén.

Förslaget har väckt intresse på olika nivåer – alla är inte överens

Kommitténs förslag var nyligen ute på remiss. Sammanlagt 84 instanser yttrade sig, inklusive 37 privatpersoner. Intresset är med andra ord stort.

I många utlåtanden kommenteras bland annat förutsättningarna för upptagning i vallängden, hur man ska kunna söka ändring i besluten och revideringen av myndigheternas samarbets- och förhandlingsplikt i frågor som berör samerna.

En ändring i sametingslagen är ett konkret sätt för regeringen att visa att den förbinder sig vid att främja de mänskliga rättigheterna

― Amnesty International, finländska sektionen

Utlåtandena visar på en tudelning, bland annat gällande upptagandet i vallängden, gruppidentifikationen och de olika kriterierna.

En farhåga är att personer, som i dag är upptagna i vallängden, utesluts.

– Kommittén har utgått ifrån att utgångspunkten för kriterierna måste vara samernas självbestämmanderätt. Det här framgår av FN:s urfolksdeklaration och har betonats allt mer av organ som övervakar efterlevnad av mänskliga rättigheter. Det ska göras klart att det inte är fråga om en allmän definition av vem som är same, utan att det gäller enbart rätten att rösta eller ställa upp i sametingsval, säger konsultative tjänstemannen Yrsa Nyman vid Justitieministeriet, som ansvarar för beredningen.

Lagberedaren lovar komplettering för dem som berörs av ändring

Många människorättsaktörer, myndigheter och organisationer stöder betänkandet i sina utlåtanden.

Samtidigt finns det också motstånd mot delar av eller hela betänkandet. En del instanser anser att vissa samer berövas sina grundlagsenliga rättigheter.

Lagförslaget strider mot grundlagens paragraf 6, eftersom det inte behandlar alla samer jämlikt

― Anarasah rs (Enaresamerna)

– Det som har kritiserats av många är att man inte tillräckligt ingående har bedömt konsekvenserna för personer som nu finns i vallängden, men som eventuellt inte i fortsättningen skulle uppfylla de nya kriterierna. Det är något som måste kompletteras, säger Yrsa Nyman.

De högsta laglighetsövervakarna kräver också kompletteringar på olika punkter, men Nyman tror att det går att hitta en lösning.

Sametinget tar sig an frågan ännu i höst – senast blev det omröstningar

Beredningsarbetet fortsätter så att tjänstemännen kompletterar texten. Samtidigt pågår politiska förhandlingar och staten ska förhandla med Sametinget. Målsättningen är att en proposition ska kunna lämnas till riksdagen under hösten.

Justitieministeriet har tidigare slagit fast att endast en proposition som Sametinget godkänner kan föras vidare. Yrsa Nyman bekräftar marschordningen.

Sametingets första möte. Ordförande Tuomas Aslak Juuso längst fram på bilden.
Bildtext Sametinget är samernas organ för självbestämmanderätt. Den huvudsakliga stationeringsorten är Enare. På bilden leder Tuomas Aslak Juuso (med ryggen till) sammanträdet.

Från Sametinget säger man till Svenska Yle att någon exakt tidtabell för behandlingen inte ännu har slagits fast. Ärendet ska oberoende behandlas i höst.

Senast då frågan var aktuell och det dåvarande förslaget förkastades år 2018 blev det omröstningar. Om det blir omröstning också nu räcker det med ett majoritetsbeslut för ett godkännande.

Oppositionen anser att en del samer diskrimineras

Det finns ledamöter i Sametinget som tycker att det nu aktuella förslaget inte är bra.

Kari Kyrö från Enare skriver i sitt utlåtande att betänkandet borde förkastas, bland annat eftersom det inte beaktar alla samer. De planerade ändringarna i vallängden möjliggör enligt Kyrö diskriminering som riktas mot en del samer.

Tuomas Aslak Juuso tror i egenskap av Sametingets ordförande att kommitténs betänkande får tillräckligt med stöd för att det ska godkännas.

– Jag hoppas det. Vi förde redan en remissdebatt i Sametinget där preliminära åsikter identifierades. Förslaget ser ut att ha ett tillräckligt brett stöd för att det ska kunna godkännas med ett majoritetsbeslut.

Efter Sametinget följer riksdagen, där det också finns motståndare

Om Sametinget godkänner betänkandet går frågan vidare till regeringen och riksdagen.

Tidigare regeringar har misslyckats i sina försök att genomföra en reform och en del meningsskiljaktigheter är att vänta också denna gång.

Centerns medlem i den beredande kommittén, Juha Joona, anmälde avvikande åsikt och riksdagsledamot Mikko Kärnä säger till Svenska Yle att linjen inte har ändrat sedan dess.

Kärnä motiverar sig bland annat med att förslaget skulle göra samedefinitionen snävare.

– Jag har svårt att se att det här skulle kunna framskrida med hjälp av ändringar som görs på ministeriet, säger Kärnä.

Vid Justitieministeriet påminner Yrsa Nyman om att det är tredje gången som man försöker revidera sametingslagen.

– Den är väldigt föråldrad till vissa delar och samedefinitionen har orsakat tolkningsproblem. Behovet är akut, speciellt med tanke på avgörandena av FN:s kommitté för mänskliga rättigheter.

Yrsa Nyman
Bildtext Lagen måste tolkas på samma sätt på alla personer. Det får inte förekomma diskriminering, säger konsultative tjänstemannen Yrsa Nyman vid Justitieministeriet.

”Vi ska inte förfalla till en nivå där vi tillämpar en mänsklig rättighet och lämnar övriga oförverkligade”

FN:s kommitté för mänskliga rättigheter ansåg år 2019 att Finland hade brutit mot konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter. Enligt kommittén var högsta förvaltningsdomstolens godkännande av personer till Sametingets vallängd inte förenligt med samers rättigheter enligt konventionen. Kommittén betonade samernas självbestämmanderätt.

Regeringen Marin har förbundit sig vid att respektera och främja förverkligandet av alla samers och samegruppers språkliga och kulturella rättigheter med beaktande av internationella fördrag.

– Rättigheterna ska respekteras. Vi kan inte förfalla till sådana länders nivå, där man beslutar att tillämpa en mänsklig rättighet och lämnar de övriga oförverkligade, säger Tuomas Aslak Juuso.

Svenska Yle berättade nyligen att sannings- och försoningskommissionen för samer ska inleda sitt arbete.

Enligt Juuso är kommissionen och sametingslagen separata saker, men många samer ser på helheten.

– Misstron mot statens agerande ökar säkert om frågan om sametingslagen missköts och den inte fås i mål.