Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Tufft läge för svinfarmarna – stigande kostnader, låga priser och minskad konsumtion hotar svingårdarna

Uppdaterad 13.10.2021 10:21.
En man som står framför ett fähus.

Årets klena skörd, höjda produktionskostnader och ett för lågt pris till producenten äter upp jordbrukets lönsamhet. När man lägger ihop alla de här faktorerna, då blir det kris, säger svinfarmaren Jonny Kronqvist i Socklot.

Jordbrukets lönsamhetssituation har ytterligare försvagats i höst på grund av den svaga skörden och ökade produktionskostnader.

Och det finns ingen mekanism som gör att bondens andel av matpriserna reagerar på kostnadsförändringar anser Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC.

Speciellt svårt drabbade är svinköttsproducenterna.

– Vi har levt länge med sjunkande priser och försökt exportera till Ryssland och Kina, men det har inte hjälpt farmarna. Mest akut är ändå foderpriset som stiger i rasande takt, säger svinfarmaren Johnny Kronqvist.

På Jonny Kronqvists gård i Socklot, Nykarleby, föder man upp smågrisar som säljs vidare för uppfödning. Gården odlar också foder för eget behov.

Inkomsterna sjunker och farmarna blir färre

Allra störst har prisstegringen varit på korn som är stommen i grisarnas föda. Priset har gått upp med 50 procent under de senaste månaderna säger Kronqvist.

Gårdens senaste beräkningar ser inte ljusa ut.

– Inkomsterna har sjunkit med 10 procent medan direkta kostnader som foder, stigit med 15 procent. Det säger sig själv att det är kärvt och många gårdar kommer att lägga ner frivilligt, säger Kronqvist.

Nej, det ser inte bra ut, konstaterar jordbruksekonom Juuso Aalto-Setälä på Pellervo ekonomiska forskningasinstitut, PTT. Det är också ett tecken på att marknaden är mättad.

– Klyftan mellan tillgång och efterfrågan växer, och de ökade utgifterna pressar producenterna, det ser inte bra ut, säger Aalto-Setälä.

Grisar i Sjundeå
Bildtext Situationen är utmanande då priset på svinkött sjunker samtidigt som foderpriset ökar. Bilden är tagen från ett annat sammanhang.

Jordbrukarnas inkomster beräknas sjunka med uppemot en femtedel i år, och nästa år med åtta procent uppger Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, PTT.

– Det är främst priset på konstgödsel, foder och byggkostnader som stiger, säger PTT:s forskningschef Sari Forsman-Hugg.

Jonny Kronqvist säger att brännoljan står för en stor del av de ökade kostnaderna.

– Det ser vi redan på priset på mackarna. Det är bara att bita i det sura äpplet, häst är inget alternativ. Gaspriserna syns också i nästa års handelsgödsel. Priserna har stigit otroligt mycket, säger Kronqvist.

Kronqvist säger att han inte ser någon ljusning inom en nära framtid.

– Det som oroar mest är att ministern sa att han inte är främmande för att stödja dem som lägger ner svinproduktionen. Det betyder att vi nationell sett inte behöver det svinkött som produceras i dag.

I dag finns det under 1000 gårdar med svinproduktion i landet. Antalet svingårdar har minskat stort sedan EU-inträdet. Då var antalet svingårdar 6 249. Ändå verkar de vara för många.

Är problemet att det produceras för mycket svinkött i Finland?

– Vi har en viss överproduktion och konsumtionen har gått ner. Det är där vi kommer in på handeln och de regler vi har i vårt land, säger Kronqvist.

Andra krav än i övriga EU, men samma marknadsvillkor

Kronqvist säger att svinköttsproduktionen i Finland har högre krav på sig än i övriga EU.

– De stora producenterna Danmark, Tyskland och Spanien producerar på helt andra villkor. De villkoren är inte lagliga i Finland eller övriga Norden.

Det gäller bland annat att köttet ska vara fritt från både salmonella och antibiotika, som man i Finland inte ger bara för säkerhets skull.

– Så ska det vara, men det kostar. Det enda tråkiga är att när vi ska sälja köttet, då står vi på samma torg, säger Kronqvist.

Speciellt när det gäller vidareförädlat kött, så som marinerade produkter, är det inte lätt för kunden att veta vilket som är ursprungslandet säger Kronqvist. Märkningen är finstilt.

– Det blir jag irriterad på. Fast vi har höga krav på oss så importerar vi sämre kött. Det är handeln som vill pressa priserna.

40 cent saknas i plånboken

Jonny Kronqvist säger han som producent får mellan 1,50 och 1,60 euro per kilo kött. Om han som producent tar kontakt med sitt slakteri och ber om bättre betalt då är svaret att "ni är inte med då".

– Handeln är stark och dikterar villkoren och med ett överutbud inom hela EU, så finns det kött, säger Kronqvist.

Hur mycket mer skulle ni behöva få i handen för en lönsam produktion?

– Det är alltid svårt att säga, men ungefär 40 cent till per kilo - då skulle vi klara oss. Om man räknar det per person är det inte mycket. Risken är ju att höjningen inte skulle hitta till våra fickor, säger Jonny Kronqvist.

Kyckling tränger undan svinköttet

Förra året åt finländarna i medeltal 79 kilo kött per person, det är en minskning med en halv procent sedan året innan. Det visar naturresursinstitutet Lukes siffror. Trenden att äta mindre kött ser alltså inte ut att vara så dramatisk.

Men den stora skillnaden är vilket kött vi väljer. 2020 åt vi 27,5 kilo kött från fjäderfä per person. Det är ett kilo mer än året innan.

Svinköttets andel minskade med ett kilo till 29,7 kilo per person. I år väntas konsumtionen av fjäderfä för första gången bli större än konsumtionen av griskött.

Juuso Aalto-Setälä säger att efterfrågan på kött minskar, speciellt på rött kött.

– Det här är en trend som pågått länge.

Långa avtal

Ett stort problem för svinfarmarna är de långa avtalen. Det är naturligt, men ställer till problem för producenterna säger Kronqvist.

– Det är ömsesidigt, men sen om man slår fast ett pris för ett halvår eller ett år, då går det som nu, säger Kronqvist.

Det är något som gått fel när man ingår avtal om en gris som inte ens är född anser Johnny Kronqvist.

– Man borde ha en mellangranskning. På förnödenheterna har vi inga långa avtal. Vi är inte alls unika i grisbranschen, men vi är mest unika för att vi slår larm, säger Jonny Kronqvist.

Är problemet att vi producerar för mycket svinkött?

– Vi har ett litet överskott. Men där kommer man in på handeln, de bara pressar, säger Kronqvist.

Aalto-Setälä säger att man från Pellervos sida inte har någon beräkning på hur många svingårdar det finns plats för i Finland.

– Men det finns en klyfta mellan utbud och efterfrågan. Vi producerar mer än det efterfrågas och exporten drar dåligt, säger Aalto-Setälä.