Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

HUS läggs ner och grundas på nytt i och med vårdreformen – men kommer pengarna att räcka till i framtiden?

Mejlans tornsjukhus i Helsingfors.
Bildtext Mejlans tornsjukhus i Helsingfors.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt kommer att upphöra inom kort och grundas på nytt. Även om vårdreformen för med sig stora förändringar för HUS märker troligtvis inte patienterna eller personalen av det. En arbetsgrupp har tillsatts för att förbereda distriktet för nya tider då vårdreformen träder i kraft.

Vårdreformen för med sig en hel del förändringar för verksamheten vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

Låt oss ändå klargöra att det först och främst rör sig om förvaltningsfrågor och ganska lite berör den vanliga människan som söker sig till någon av HUS kliniker med ett behov av specialsjukvård. Åtminstone inledningsvis.

Med det sagt, står HUS ändå för stora förändringar. 

HUS läggs ner och grundas på nytt

I praktiken upphör det nuvarande HUS nämligen helt och hållet att existera och i dess ställe grundas en ny organisation, som ska lystra till namnet HUS-sammanslutningen.

Åtgärden kan verka något drastisk, men så här lyder förklaringen. 

Nu är HUS en samkommun som ägs gemensamt av städerna och kommunerna i Nyland. När ansvaret för att organisera social- och hälsovården flyttar från kommunerna till de nya välfärdsområdena, så kan inte kommunerna längre fungera som ägare till HUS. I stället blir välfärdsområdena de nya ägarna till sammanslutningen.

– Däremot kan jag inte säga varför den lagstiftande makten i landet anser att HUS rent juridiskt måste grundas på nytt, men det beror i varje fall på den nya ägarstrukturen, säger Teppo Heikkilä, som är projektchef vid HUS.

Fakta om Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

Enligt Heikkilä har de kommande ägarna möjlighet att utöva större makt över HUS än de nuvarande ägarkommunerna.

Det vi kallar "vårdreformen" innebär nämligen i korthet att ett antal nya centrala lagar om hur vården organiseras i Finland godkändes av riksdagen i juni 2021.

I en av de nya lagarna står det tydligare än tidigare att det är välfärdsområdena och Helsingfors stad som har det primära ansvaret att organisera all vård, inklusive den specialiserade vården, och HUS-sammanslutningen det sekundära ansvaret.

Hittills har det inte varit lika tydligt och HUS har haft en större frihet att organisera specialvården.

– Nu blir HUS underordnad Helsingfors och de andra välfärdsområdena då det handlar om att organisera den specialiserade vården, säger Heikkilä.

Det hänger ihop med ett så kallat organiseringsavtal som ska upprättas mellan parterna. Lite senare i artikeln kan du läsa mera om avtalet.

Hur ska pengarna räcka till?

En av de stora öppna frågorna är hur den nya sammanslutningen ska finansieras.

I princip borde den nya ägarstrukturen inte innebära några stora förändringar i finansieringen, men då pengarna kommer från ett annat håll framöver kan HUS ändå påverkas.

Hittills har städerna och kommunerna i huvudsak fått sina pengar till vården från kommunalskatten, medan det i framtiden är staten som bekostar social- och hälsovården i välfärdsområdena.

Heikkilä ser orosmoln på himlen vad beträffar just finansieringen framöver. Han berättar att både HUS egna inledande beräkningar och Finansministeriets dito visar att Nyland sammantaget har mindre pengar för social- och hälsovård i framtiden.

– Vi anser dessutom att finansieringsmodellerna inte beaktar HUS särdrag gällande exempelvis den krävande specialvården, säger han.

Heikkilä säger att även om inga egentliga förhandlingar ännu har förts, har HUS ändå velat diskutera med de kommande ägarna om det finns ett behov av att förändra HUS finansieringsmodell.

– I princip kan vi fortsätta enligt samma modell som hittills, säger Heikkilä.

En av de stora öppna frågorna är ännu om det är en styrelse eller ett fullmäktige som ska ha den högsta beslutande makten i framtiden. Det är en av frågorna som den nya arbetsgruppen ska lösa. 

Seteleitä lompakossa.
Bildtext Kalkyler visar att pengabörsen blir tommare för Nylands del framöver.

Organiseringsavtalet styr HUS verksamhet i framtiden

Det finns vissa områden inom hälsovården i Nyland som HUS-sammanslutningen också i fortsättningen har det huvudsakliga ansvaret att organisera.

Hit hör bland annat verksamheten vid universitetssjukhuset, brådskande vård med undantag av brådskande mottagningsverksamhet inom primärvården och den prehospitala akutsjukvården.

Prehospital akut sjukvård innebär vård och sjukhustransport av en akut insjuknad patient. Det är sjukvårdsdistrikten som ordnar akutvården i sitt distrikt, antingen själv eller i samarbete med räddningsväsendet eller någon annan aktör.

HUS-sammanslutningen ska i fortsättningen också ansvara för organiseringen av organtransplantationer, krävande cancervård och andra former av krävande specialvård som inte finns på andra håll i Finland.

Men all annan specialsjukvård, som HUS hittills har organiserat, ska sammanslutningen komma överens om med välfärdsområdena och Helsingfors i organiseringsavtalet. 

I avtalet ska samarbetet och arbetsfördelningen mellan parterna göras upp och därigenom har de kommande ägarna ett större mandat att göra upp riktlinjer för HUS-sammanslutningens verksamhet i framtiden än ägarkommunerna hittills har haft.

Organiseringsavtalet stipulerar alltså vilka delar av vården som ska organiseras av HUS-sammanslutningen och vilka som ska organiseras av välfärdsområdena och Helsingfors stad.

Till organiseringsavtalet hör:

– Kort sagt är det ett väldigt omfattande avtal, sammanfattar Heikkilä.

Enligt lagen ska avtalet vara klart och undertecknat av alla parter senast i slutet av 2024, för att välfärdsområdenas förvaltningsmaskineri ska hinna komma i gång ordentligt. 

Heikkilä tror ändå att avtalet kan vara klart redan i slutet av nästa år och därmed vara gällande då välfärdsområdena tar över ansvaret för vården den 1 januari 2023.

– Det skulle innebära att avtalet åtminstone inledningsvis följer samma indelning som råder för tillfället, spekulerar Heikkilä.

Personalen ser inte ut att påverkas

All personal och egendom inom HUS flyttar rakt över till den kommande sammanslutningen. Enligt Heikkilä borde reformen därmed inte påverka exempelvis HUS personal. 

Samtidigt är det ännu oklart hur den nya situationen och de nya ägarna kommer att påverka verksamheten och hur behovet av arbetskraft ser ut i framtiden.

– Om behovet förändras så kan förvisso enskilda arbetstagare påverkas, säger han.

Heikkilä tror ändå att effekterna blir rätt små sett till hela personalen. 

HUS i unik särställning

Att HUS över huvud taget blir kvar, om än med nya ägare, ny finansiering samt en annorlunda förvaltning, är unikt i Finland. 

De resterande 19 sjukvårdsdistrikten slås samman med den övriga social- och hälsovården och räddningsväsendet i de nya välfärdsområdena.

I Nyland motsvarar den framtida förvaltningen lite mera den nuvarande situationen, det vill säga att endast organiseringsansvaret för den primära hälsovården, socialvården och räddningsväsendet byter från kommunerna till välfärdsområdena medan ansvaret för specialvården blir kvar hos HUS-sammanslutningen.

Det innebär att det fortfarande finns en tydlig gräns mellan den primära och den specialiserade hälsovården i Nyland. Det är också anledningen till det tidigare nämnda organiseringsavtalet.

– Vi måste gemensamt hitta lösningar som gör det möjligt att uppnå samma kvalitet på vården och vårdtjänsterna som välfärdsområdena i övriga Finland, säger Heikkilä.