Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Struliga leveranskedjor saktar ner världsekonomins återhämtning – Hankenprofessor: Pandemin visar hur optimering av kedjorna gjort oss sårbara

Containrar i olika färger staplade intill och ovanpå varandra ombord på containerfartyget OOCL Hong Kong, som med plats för över 21 000 containrar är världens största av sitt slag.
Bildtext Det är svårt att hitta en bransch som inte påverkas av störningarna, säger Gyöngyi Kovács som är erkko professor i humanitär logistik vid Hanken.

Brist på komponenter, stigande råvarupriser och problemkantade transporter har skapat en flaskhals som saktar ner världsekonomins återhämtning. I grunden för de logistiska problemen ligger coronasmittade arbetstagare, exportstopp och sårbara leveranskedjor, förklarar Hankenprofessor Gyöngyi Kovács.

Internationella valutafonden IMF:s senaste prognos för världsekonomin är något mer försiktig än den som kom ut för några månader sedan. Världsekonomin väntas nu växa med 5,9 procent under 2021 och 4,9 procent under 2022. Det här är en minskning på 0,1 procent jämfört med vad man trodde i juli.

En av orsakerna är de hårt pressade leveranskedjorna. Det är svårt att hitta en bransch som inte påverkas av störningarna, säger Gyöngyi Kovács som är Erkko professor i humanitär logistik vid Hanken.

– Bara att få in material till tillverkning och till butiker är helt hopplöst. Till och med fastän man vill betala mera så får man inte vissa saker. Det kommer säkert att synas till exempel affärer och på marknader i jul, säger Kovács och hänvisar till samtal med alumner som jobbar inom den finländska handeln.

Gyöngyi Kovács
Bildtext Enligt professor Gyöngyi Kovács är en god global coronahantering viktig om man ska råda bot på de logistiska problemen.

Till exempel bilindustrin har påverkats av brist på datorchip. Teknologijätten Apple kommer sannolikt inte heller kunna leverera de 90 miljoner nya iPhone 13 som tänkt eftersom leverantörerna inte kan möta efterfrågan, meddelade Bloomberg News i veckan. Istället produceras tio miljoner färre smarttelefoner.

Utöver teknikbranscher påverkas till exempel textilproduktionen och matproduktionen. Barnleksaker som säljs i mängder i juletider, och på så vis kan ses som lite av en säsongsprodukt, kan också påverkas av problemen i leveranskedjorna, förklarar Kovács.

Redan tidigare har vi sett hur till exempel bärpriser stigit på grund av att mindre bär plockats och mindre gått till försäljning. Produktpriser hotar stiga också på annat håll då transportpriserna ökar.

IMF tror att leveransproblemen ännu kommer hålla i sig ett tag till och lätta först 2022, ifall prognosen håller streck.

Sjuka arbetare stängde fabriker

Så hur hamnade vi här? Kovács säger att det finns många olika saker som också vanligtvis inverkar på leveranskedjorna. Allt från tekniska problem i tillverkningen till att en rutt, till exempel Suezkanalen, tillfälligt stängs.

Men det finns vissa faktorer som går att koppla till coronapandemin. Kovács leder HERoS-projektet som bland annat tittat på hur avbrott i leveranskedjan uppstår till följd av pandemin.

Hon räknar upp saker som bidragit till att trycket ökat på leveranskedjorna.

– En av de främsta direkta orsakerna är att arbetare insjuknar. Tillverkningsställen och fabriker måste då helt enkelt läggas ner därför att deras arbetare inte kan komma på jobb eller sitter i karantän.

Till exempel sattes hela Wuhan i karantän i början av pandemin. Det ledde till problem inom automobilindustrin eftersom man underskattat hur mycket Wuhan och dess närområde levererade till biltillverkarna, säger hon.

Ningbo-hamnen
Bildtext Ningbo-hamnen är en av de största lasthamnarna i världen.

Sjukdomsfall bland arbetstagarna påverkar också transporterna och trängsel i hamnarna.

– I juni stängde man ner en kinesisk hamn på grund av ett covidutbrott och i augusti stängde den ännu större Ningbohamnen. Det här sker bara för att människor är sjuka.

I hamnar samlas varor också på grund av den knappa tillgången på lastbilschaufförer. I till exempel Storbritannien har det här blivit ett påtagligt problem och liknande tendenser finns också annanstans. Arbetsförhållandena är på sina håll dåliga och yrkets karaktär lockar inte längre i samma utsträckning.

Politiska beslut skapar också avbrott

Utöver arbetskraft så har också politiska beslut påverkat och skapat avbrott i leveranskedjorna. I början av coronapandemin infördes bland annat så kallade exportstopp.

– Man kunde inte leverera specifika produkter eller produktgrupper från ett land till ett annat. När det gäller vaccinproduktion har det också blivit strul, säger hon.

Politiska beslut ledde bland annat till att Indien, som började producera massor med vaccin men sedan drabbades av virusutbrott, inte levererade till hela världen. Samma sak har också EU gjort, säger Kovács.

Sårbarheter i leveranskedjorna har blivit påtagliga

Coronatiden och till exempel fartyget Evergiven som stockade Suezkanalen har visat hur sårbara våra leveranskedjor är.

- Vi har satsat på lean produktion, att minimera allt som är extra. Företag har minskat på lagren för att kunna vara flexiblare och snabbt ändra sig ifall efterfrågan så kräver, säger hon. 

Men det innebär att leveranskedjan blivit sårbarare, speciellt i kombination med att vissa industrier har blivit helt beroende av vissa enskilda leverantörer i till exempel Kina. Om det uppstår problem med den leverantören kan det leda till att man själv blir tvungen att lägga ner produktionen, säger hon.

- När inget sedan kan skickas från Kina och vi inte har några andra alternativa leverantörer så blir det problem eftersom det inte finns kapacitet. Det tar också sin tid att bygga upp nya leverantörsrelationer och nätverk, säger hon.

Man kan börja tillverka vissa produkter i det egna landet men det underskattar hur global leveranskedjan är. Fastän man till exempel börjar tillverka munskydd så måste man ändå fortfarande importera råvarorna.

Företagen borde alltså se till att ha flera leverantörer och se till att alla leverantörer inte finns på samma geografiska område eller i samma land, förklarar Kovács. 

- Allt har inte med pandemin att göra men den uppvisar hur mycket vi har satsat på att optimera och hur sårbart det sen blir, säger Kovács.

Under pandemin försökte en del företag stärka sin roll genom att tillverka egna munskydd i Finland, men problemet är inte så lättlöst.

- Man kan börja tillverka vissa produkter i det egna landet men det underskattar hur global leveranskedjan är. Fastän man till exempel börjar tillverka munskydd så måste man ändå fortfarande importera råvarorna.

Globala pandemihanteringen spelar nyckelroll

Kovács och världsorganisationer som OECD och IMF lyfter upp den globala coronahanteringens nyckelroll i att få världsekonomin på fötter igen.

Enligt IMF väntas pristrycket lätta i många industriländer under 2022, men samma ljusning syns inte i många tillväxtländer och utvecklingsländer. De högre priserna ser ut att bestå på grund av höjda matpriser, högre oljepriser och försämrade valutakurser – vilket ökar priset på importerade varor.

Coronaläget i u-länderna och tillgången till coronavaccin är bland annat orsaker till att återhämtningen är ojämn runtom i världen.

FN:s generalsekreterare António Guterres har tidigare kritiserat rika länder för att hamstra coronavaccin eftersom det både saktar ner utvecklingsländernas återhämtning och ökar risken för nya virusvarianter.

Också IMF chefsekonom Gita Gopinath tror att det hon kallar "den stora vaccinklyftan" kommer att göra att det tar längre tid innan världsländerna når samma levnadsstandard som innan pandemin.

I-länder väntas börja följa utvecklingstrenden som rådde före pandemin år 2022 och växa med 0.9 procent år 2024, säger hon.

Tillväxtekonomier och utvecklingsekonomier, exklusive Kina, beräknas år 2024 ligga 5,5 procent under den prognosen som IMF gjorde innan pandemin bröt ut.

IMF:s huvudkontor i Washington DC
Bildtext Internationella valutafonden IMF (International Monetary Fund) är en systerorganisation till Världsbanken. Den främjar medlemsländernas ekonomiska utveckling och finansmarknadens stabilitet.

Enligt Hankenforskaren Kovács skulle det vara viktigt att distribuera och tillverka tillräckligt med vaccin för att råda bot på de problem som saktar ner återhämtningen.

För tillfället tillverkas det inte tillräckligt med vaccin och därför räcker det inte att vissa länder stöder covaxprogrammet ekonomiskt, utan faktiska vaccindoser behöver skickas iväg för att öka vaccintäckningen i världen, förklarar hon.

Övriga källor: IMF, CNN, AFP