Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Den isländska mardrömmen: Ett land utan is – “Vad är vi då?”

Uppdaterad 31.10.2021 13:22.
Forskare går upp på glaciären Solheimajökull
Bildtext Glaciären Sólheímajökull smälter i snabb takt.

Klimattoppmötet i Glasgow inleds i dag. Vi besökte Island där smältande glaciärer vittnar om en allt varmare planet.

Vandringsleden till glaciären Sólheimajökull från parkeringsplatsen har blivit allt längre. I dag måste turisterna som besöker den gå flera hundra meter innan de kommer fram till det massiva istäcket som breder ut sig över den sydvästra delen av Island.

Framför glaciären har det bildats en djup iskall sjö där smältvattnet samlats upp. För femton år sedan fanns här ingen sjö.

– Det är intressant. Varje gång vi kommer hit blir sjön större och glaciären mindre, säger Guðfinna Aðalgeirsdóttir, geofysiker och en av landets ledande glaciärforskare som tillsammans med en grupp studenter från Islands universitet ska mäta hur mycket glaciären smultit under den varma sommaren.

Guðfinna Aðalgeirsdóttir står på glaciären Solheimajökull.
Bildtext Forskaren Guðfinna Aðalgeirsdóttir är orolig för glaciärernas framtid.

När man står uppe på det massiva istäcket är det svårt att förstå hur isen vi står på bara kan försvinna.

Men det gör den i en rasande takt. Sólheimajökull blir mellan 50 och 150 meter mindre för varje år som går och smältningen har accelererats under de senaste åren i takt med att vädret blivit varmare.

– På Island ser man verkligen hur naturen förändras på grund av människan. Isarna smälter då vädret blir varmare, och vädret blir varmare då vi bränner fossila bränslen, säger Guðfinna Aðalgeirsdóttir.

Island är en ö i ständig förändring. Det som ena dagen kan se ut som ett vackert berg i horisonten, kan nästa dag spricka upp och förvandlas till ett lavasprutande inferno.

Och trots att glaciärerna är lugnare och sävligare i sitt sätt, förändras de också varje dag. Sólheimajökulls yta som Guðfinna Aðalgeirsdóttir står på var för fyra månader sedan över åtta meter högre upp i luften, enligt hennes mätningar. 

Glaciären Solheimajökull med en stor sjö av smältvatten framför sig.
Bildtext Glaciären Sólheimajökulls smältvatten har skapat en stor och djup sjö på det ställe där den en gång låg.

– Det är helt normalt, men det som är oroväckande är att våra vintrar i dag är så varma att isen inte återhämtar sig. Det gör så att glaciären blir mindre och mindre.

Och det är den onormala förändringen som oroar forskarna. Nu sker allt i snabb takt, och det här beror på människan. 

– Vi har simulerat effekterna av Parisavtalet på vår största glaciär, Vatnajökull. Om världens länder håller sig till Parisavtalet kommer vi lyckas bevara 30-60 procent av glaciären, men om vi inte gör det och jorden värms upp med fyra grader kommer nästan hela glaciären att försvinna, säger Guðfinna Aðalgeirsdóttir.

Glaciärerna påverkar hela Island

Effekterna av klimatförändringarna syns tydligt på Island. Alla glaciärer på ön blir mindre för varje år som går, och vissa har försvunnit helt och hållet. Det här leder i sin tur till stora förändringar i landskapet.

När enorma Vatnajökull smälter höjs landet som den legat på i över 2000 år, något som leder till att fiskebåtar får det svårare att ta sig ut ur hamnarna. Det har också rapporterats om avloppsrör som förstörs då landmassan rör på sig.

Glaciären Solheimajökull och gröna berg i bakgrunden
Bildtext Den svarta askan som syns på glaciären kommer troligtvis från ett vulkanutbrott som skedde 1918.

Runt glaciärerna, och speciellt på de ställen där de dragit sig tillbaka, har man sedan 90-talet sett fler och fler jordskred. Det här lär bli vanligare i takt med att klimatet förändras, enligt landets meteorologiska institut.

En annan oväntad följd av att glaciärerna smälter är att vulkanutbrotten kan bli kraftigare. Isen har tryckt ner flera av landets vulkaner, men då den smälter kan landets magmakammare bli rymligare vilket i sin tur kan leda till större utbrott.

Och isen har också en viktig betydelse för landets befolkning.

– Det första jag tänker på är att isen är en del av vår identitet. Vad är Island utan is? Om den smälter, vad är vi då?, säger Guðfinna Aðalgeirsdóttir.

Då klimatet förändras blir havet surt

Klimatet på Island påverkas i allra högsta grad av haven som omgärdar ön. I år har det kommit oroväckande rapporter om att Golfströmmen som pumpar upp värme till de nordliga breddgraderna från den mexikanska golfen, har mattats av. Utan den skulle medeltemperaturen i Norden sjunka med 5-10 grader.

Forskningsfartyget står vid hamnen.
Bildtext Forskningsfartyget Bjarni Saemundsson.

På Island har man ännu inte märkt av några förändringar som kunde ha med Golfströmmen att göra. Temperaturen i haven som omgärdar ön har tvärtom stigit under de senaste 20 åren, och frågan är om det kan ha med klimatförändringarna att göra.

– Vi har haft relativt varmt vatten i Atlantvattnet söder om Island, men förändringarna är så pass små att vi inte kan säga om de har med klimatförändringen att göra eller inte, säger Sólveig Rósa Ólafsdóttir som är kemisk oceanograf vid Hav- och vattenmyndigheten på Island.

Ett mätverktyg på forskningsfartyget.
Bildtext Sólveig Rósa Ólafsdóttir med ett mätinstrument på myndighetens forskningsfartyg.

Hon står på däck på det drygt 50 år gamla forskningsfartyget Bjarni Saemundsson som bland annat mäter vattentemperaturerna runt Island. En oroväckande upptäckt som Sólveig Rósa Ólafsdóttir och hennes kollegor på båten har gjort är att haven runt Island blir allt surare.

– Det här är en direkt följd av koldioxidmängden i atmosfären.

Koldioxiden som ökar i atmosfären som en följd av mänskliga aktiviteter absorberas bland annat av haven. Det här är bra för atmosfären, men dåligt för haven. Havsvattnets kemi förändras då koldioxidet absorberas, vilket i sin tur leder till havsförsurning.

– Det här sker snabbt och det är något som oroar oss. Allt liv i haven har utvecklats under ett ganska likadant och stabilt ph-värde. När ph-värdet förändras kan det ha stora konsekvenser för djuren i haven.

Islänningarna reagerar

På grund av de varmare somrarna, den ökade risken för jordskred, glaciärsmältningen och landets delikata och fragila geografiska läge har klimatmedvetenheten ökat bland Islands befolkning.

Då landet gick till val i september var klimatet en av de allra viktigaste frågorna och på ön hittar man flera projekt som ska stabilisera klimatet både nationellt och internationellt. 

Trädforskare skrattar in i kameran.
Bildtext Ragnhildur Freysteinsdóttir vill att Island ska få tillbaka den skog som vikingarna högg ner.

I september öppnades världens största koldioxidlagrare på Island. Det är i princip en jättedammsugare som ska fånga upp koldioxid ur atmosfären och spruta ner den 1000 meter i marken där koldioxiden förstenas.

Enligt Climeworks, som är ett av företagen bakom koldioxidsugaren ska anläggningen årligen ta bort 4000 ton koldioxid från atmosfären.

Ånga som släpps ut ur geometriskt kraftverk.
Bildtext Företaget Carbfix på Island arbetar med att mineralisera koldioxid på landets geotermiska kraftverk.

Men också andra, mer jordnära projekt har startats på Island. Landet upplevde i somras sin första skogsbrand i modern tid, vilket var ett resultat av ett varmare klimat. Men branden var också möjlig på grund av att Island börjat plantera allt fler träd. 

– Skogar har en enorm påverkan på klimatet och miljön, säger Ragnhildur Freysteinsdóttir som arbetar på Islands koldioxidfond Kolviður, en fond som i dag har planterat över en miljon träd på Island.

Rök som stiger ur skog på Island.
Bildtext Island upplevde sin första skogsbrand i modern tid i somras.

Skogarna ska dels, likt dammsugaren, binda koldioxid men också förebygga jordskred och erosion. Dessutom ska den minska beroendet av andra länders produkter.

– Att importera timmer till landet påverkar klimatet och kostar pengar, säger Ragnhildur Freysteinsdóttir.

Skog på Island, en sjö & ett berg i bakgrunden.
Bildtext Skogarna spelar också en viktig rekreationell roll för islänningarna. Att gå i skogen är betydligt lugnare än att bestiga ett berg eller stå på en glaciär.

När vikingarna anlände till Island på 800-talet uppskattar man att runt 25-40 procent av ytan på ön var täckt av skog, och den högg man snabbt ner. I dag upptar skogarna mindre än 1,5 procent av ytan.

– Ett mål som vi haft på Island är att lyckas täcka fem till tio procent av ytan under 300 meter med skog. Och det är möjligt. Irland var i ungefär samma situation som oss för hundra år sedan, och nu täcker skogen 10 procent av deras landyta.

Bild som visar att en betydligt större del av Island tidigare var täckt av björkskog.
Bildtext En uppskattning av hur mycket björkskog som täckte Island då vikingarna anlände till ön i ljusgrönt. De mörkgröna fläckarna är ställen med björkskog på Island i dag.

En natur i ständig förändring

Som finländare är man van vid att berget man ser på alltid ser likadant ut. Träden växer där de växer, ängarna finns där de finns och naturen ser likadan ut varje sommar och varje höst.

Vy över vulkanutbrottet på Reykjanes-halvön, Island.
Bildtext Vulkanutbrottet på Reykjanes på sydvästra Island, som bröt ut under våren 2021 är det längsta utbrottet på ön på 50 år.

På Island är det inte så, det har aldrig varit så. Men tidigare har det funnits en balans.

– Under början av 90-talet var glaciärerna på Island senast i balans. Den blev lite större vissa år, och lite mindre andra år. Men sedan 1995 har alla glaciärer på Island blivit mindre och mindre, säger Guðfinna Aðalgeirsdóttir.

I dag inleds FN:s klimatmöte i Glasgow. Enligt Guðfinna Aðalgeirsdóttir är mötet av yttersta vikt för Islands glaciärer.

– Vi har sett förändringarna under en lång tid, och vi har inte mycket tid kvar. Det är väldigt viktigt att det i Glasgow tas beslut som leder till handlingar, säger hon och fortsätter:

– Vi måste hitta en ny balans helt enkelt.

Hon och de andra forskarna packar ihop sitt material. Nu ska de än en gång åka tillbaka till Reykjavik för att meddela världen hur mycket av glaciären som försvunnit den här gången.