Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Straffrättsprofessor: "Polisen tycks samla alla juridiska medel för att förhindra Elokapina"

Polisen flyttar på en demonstrant utanför ett stenhus under en demonstration.
Bildtext Polisen stängde ner Elokapinas demonstration vid statsrådsborgen i Helsingfors den 8 oktober. 

Om vi vill ha aktivistgrupper i samhället så måste vi trygga att samhället inte får förhindra deras existens. Det anser professor Kimmo Nuotio som samtidigt ifrågasätter polisens hantering av klimatrörelsen Elokapina.

– Det tycks vara så att man har samlat alla möjliga juridiska medel för att förhindra aktivisterna, säger Kimmo Nuotio som är professor i straffrätt vid Helsingfors universitet.

I fredags (8.10) avslutades klimatrörelsen Elokapinas tio dagar långa “höstuppror”. Polisens reaktion fick ändå nästan mer uppmärksamhet i media, då de stängde ner Elokapinas demonstration vid statsrådsborgen i Helsingfors

Polisen bedömde att demonstranterna gjorde det svårare att passera genom dörrarna till statsrådsborgen och att intrånget var en säkerhetsrisk. Några dagar senare meddelade polisen att de felbedömt det eventuella säkerhetshot som Elokapina skulle ha orsakat genom att demonstrera.

På fredagen kom också nyheten att polisen nu utreder om Elonvaalijat, en stödförening till Elokapina, har gjort sig skyldig till penninginsamlingsbrott.

Tidigare i veckan meddelade Helsingfors tingsrätt att polisen får belägga egendom på högst 20 000 euro som tillhör Elokapinas stödförening med kvarstad.

"Att måla hela verksamheten som brottslig är att gå för långt"

Enligt professor Kimmo Nuotio är polisens hantering av Elokapinahelheten problematisk. 

– Att måla hela verksamheten som brottslig är att gå lite för långt då det handlar om organiserad aktivism, där man bara har gått över vissa gränser eller fått böter för att inte ha följt polisens order, säger han.

Kimmo Nuotio
Bildtext Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet.

Nuotio lyfter också upp tingsrättens beslut om kvarstad.

– Det betyder att man kommer ta bort finansieringen bakom verksamheten och så hoppas man att det blir ett slut på det hela.

Okej att betala någon annans böter?

På tisdagen berättade Svenska Yle att Elokapina för samman aktivister som fått böter och personer som vill betala dem

Enligt Polisstyrelsen kan det räknas som en penninginsamling, vilket i så fall strider mot lagen.

Enligt Nuotio är det hela svårtolkat. Han kan inte svara på frågan huruvida det räknas som en penninginsamling då någon sprider en mejladress som man ska kontakta om man vill betala aktivisternas böter. 

– Formellt sett kan man tillämpa penninginsamlingsbrott då det handlar om ett syfte som inte är helt lagligt och där det finns flera frågetecken. Ett frågetecken är också att man inte har samlat pengar åt sig själv, utan för en tredje part.

När är det då okej att betala någon annans böter? Får exempelvis en förälder betala sina barns böter? Svaret på den frågan är ja och Nuotio ser inga problem med det. 

– Det krävs inte att boten betalas med den dömdas egna pengar. Det är vanligt att böter betalas av familjemedlemmar.

Den som betalar en bot kan bli delaktig i brottet

Mer oklart blir det ifall någon i förväg meddelar att man tänker betala en annan persons böter. Det kan tolkas så att man signalerar att ett brott kan begås. 

– I ett sådant fall kan flera paragrafer tillämpas, exempelvis offentlig uppmaning till brott eller anstiftan till brott.

Vem kan anses skyldig till ett brott i ett fall där någon för samman personer som fått böter och personer som vill betala dem?

– Den som samlar in pengarna kan vara skyldig till penninginsamlingsbrott, men den som betalar kan principiellt göra sig skyldig till brott genom exempelvis delaktighet i brott. Om det här görs via sociala medier kan det också bli offentlig uppmaning till brott. Men här handlar det egentligen inte om finansiering för brottslig verksamhet, utan för politisk aktivism. Konstellationen är ny.

Straffet för ett sådant brott kan bli böter, berättar Nuotio.

– Då det handlar om civil aktivism och icke brottslig verksamhet i sig så tycker jag att det skulle vara märkligt om rätten ansåg att personerna gjorde sig skyldiga till brott.

“Samhället borde se lindrigt på det här”

Nuotio berättar att han personligen inte har stött på liknande fall förut.

– Det är bra en diskussion väcks. Att ekonomiskt stödja brottslighet kan också vara brottsligt. Å andra sidan, ifall någon vill ge sitt stöd då det handlar om verksamhet som är politiskt motiverad och fredlig civil olydnad så borde samhället låta det ske. Åtminstone borde samhället se lindrigt på det.

Som forskare anser Nuotio att diskussionen gällande finansieringsproblematik kring civil olydnad är spännande.  

– Om vi vill ha aktivistgrupper i samhället, och vi ser att det är en naturlig del av demokratin, så måste vi också trygga att samhället inte får förhindra deras existens.