”Vad är det här för ett mystiskt språk som låter som en sång!” - Marja Ahlsved i skivaktuella Arosa Ensemble om kärleken till svenskan och om att skapa musik till Edith Södergrans dikter

När den finska musikern och kompositören Marja Ahlsved var i tonåren läste hon Edith Södergrans dikter för första gången, men på finska. När hon i högstadiet kom i kontakt med det svenska språket - så var det kärlek vid första öronkastet. I dag sprider hon den här kärleken genom att komponera musik till Södergrans dikter och framföra dem med sitt band Arosa Ensemble.

Arosa Ensemble är aktuella med sitt tredje album, en trilogi som heter Guld Silver Skärvor, där de fortsätter med konceptet att framföra musik till Edith Södergrans dikter.

Den första delen, Guld, släpptes i april, den andra, Silver, i augusti och den sista och tredje, Skärvor, lanseras nu i oktober.

- Jag tänkte att det kanske är lättare att ta emot musiken i mindre bitar, Marja berättar Ahlsved.

När jag läser Edith Södergrans dikter så sjunger dom till mig.

Ahlsved tycker också att det alltid är lite vemodigt när man ger ut ett helt album på en enda gång - det går över så snabbt. På det här sättet får hon njuta tre gånger av en skivutgivning.

- Nuförtiden, när det egentligen inte finns några begränsningar på hur man ger ut skivor, eftersom allt sker digitalt, så kan man ju lansera ny musik lite hur man vill, fortsätter hon.

Lätt att tonsätta Södergrans dikter

Ahlsveds eteriska popkompositioner flyter vackert och naturligt ihop med Edith Södergrans dikter, och det får en nästan att tro att de alltid har haft en koppling.

- Det här låter kanske mystiskt, men när jag läser Edith Södergrans dikter så sjunger dom till mig, berättar Ahlsved.

När Ahlsved inleder sitt arbete med att komponera musik så väljer hon alltid först en dikt och arbetar sedan utgående från den.

- När jag läser en dikt så brukar jag höra den nästan genast som en musikalisk helhet, fortsätter hon.

Ahlsved beskriver sången och tonerna hon hör ”som en komprimerad boll som svävar ute i rymden”. Sedan drar tonerna åt olika håll, och till slut formas de till en låt.

- Och varje gång blir jag själv lika överraskad, skrattar hon.

Den senaste plattan Guld Silver Skärvor innehåller tolv av Södergrans dikter som Ahlsved har tonsatt, bland annat Den väntande själen, Till fots fick jag gå genom solsystemen, Systern och en av hennes personliga favoriter Stjärnenatten:

Onödigt lidande,
onödig väntan,
världen är tom som ditt skratt.
Stjärnorna falla –
kalla och härliga natt.

En annan av Södergrans dikter som hör till Ahlsveds absoluta favoriter hittar man på deras förra platta Granit från år 2019, den melankoliska Stjärnorna.

Jag tror att Edith Södergran skulle ha gillat vår musik.

Ahlsved är också mycket noga med att respektera den ursprungliga dikten när hon lånar den till sin musik. Precis hela dikten måste alltid vara med.

- Men det har aldrig varit ett problem, för det mystiska är att det alltid har varit så lätt att tonsätta hennes dikter, berättar hon.

- När det kommer till annan musik som jag har skapat så har jag alltid stött på de där vanliga svårigheterna, som att en vers eller en refräng kanske inte funkar, men aldrig med den här musiken, fortsätter Ahlsved.

Totalt har Ahlsved komponerat 35 av Edith Södergrans dikter.

- Det känns som att vi är goda vänner. Och jag tror också att Södergran skulle ha gillat vår musik, säger Ahlsved.

"När hon pratade rikssvenska lät det som en sång"

Marja Ahlsved har helfinsk bakgrund och kom i kontakt med det svenska språket för första gången i högstadiet.

- När jag gick i sjunde klass och för första gången fick höra svenska - så blev jag genast förälskad! berättar Ahlsved.

- Jag hade en väldigt bra lärare, som älskade rikssvenska, och när hon pratade så lät det som en sång, fortsätter Ahlsved.

När jag gick i sjunde klass och för första gången fick höra svenska - så blev jag genast förälskad!

I tonåren upplevde Ahlsved en så kallad ”diktflickeperiod” och läste då Edith Södergran för första gången, men på finska. Den här perioden gick senare över.

- Men år 2008 så mindes jag igen den här perioden, och kom då ihåg det här mystiska språket som låter som en sång, och beslöt mig då för att jag måste komponera någonting på svenska, berättar Ahlsved.

Men eftersom Ahlsved själv inte var någon textförfattare så var det naturliga valet att använda sig av Edith Södergrans dikter.

- Jag förstod genast att nu har jag hittat någon som kan beskriva världen, säger Ahlsved.

Musik som förmedlar känslor

Arosa Ensemble, vars musik ofta beskrivs som art pop eller konstpop, grundades år 2009 och gav ut sitt debutalbum Kristall år 2014.

Förutom Ahlsved består gruppen av finlandssvenska vokalisten Heidi Kiviharju, gitarristerna Juhani Grönroos och Joona Hasan, basisten Kalle Ylitalo och trummisen Niklas Ahlsved.

Marja Ahlsved jobbar till vardags som musiklärare på pop- och jazz konservatoriet i Helsingfors och är alltså omringad av musik i livet, som hon själv beskriver det.

Arosa Ensemble är bara ett av många musikprojekt som hon för tillfället jobbar med.

Många säger att de efter att ha hört oss vill bekanta sig med Edith Södergrans dikter.

Konserter har det på grund av de rådande omständigheterna förstås inte blivit så många av det senaste året, men målet är ju nog att få uppträda så snart som möjligt.

- I år har vi bara kunnat uppträda en enda gång, säger Ahlsved missnöjt.

Ahlsved berättar också att största delen av den feedback de får kommer från finskspråkiga, som har sett dem live eller som har bekantat sig med deras musik.

- Ganska ofta säger de att de inte förstod någonting - men att det var härligt! skrattar Ahlsved.

- Så musiken har talat till dem, så det betyder att jag har lyckats förmedla den känslan som jag också vill. Många säger också att de efter att ha hört oss vill bekanta sig med Edith Södergrans dikter, fortsätter hon.