Explosionsartad ökning av vitkindade gäss på åkrar i Sjundeå: ”De är glupska och har ätit upp stora arealer”
Vitkindade gäss ställer till med skördeskador för jordbrukare. Gässen äter upp höstsådden vilket betyder stora ekonomiska förluster för bland andra Johan Weurlander på Myrans i Sjundeå.
Dessutom går allt arbete jordbrukarna har satt ner på sina åkrar till spillo.
I tre veckors tid har en öronbedövande kakafoni från tiotusentals vitkindade gäss stört både nattsömn och den vakna tiden för jordbrukare Johan Weurlander i Sjundeå. Invid hans åkrar, en liten bit från gården finns två konstgjorda sjöar där gässen har slagit sig ner, i väntan på höstflytt söderut.
Gässens flytt till varmare breddgrader har också försenats i år på grund av det varma vädret och ogynnsamma vindar, vilket har gjort att de trivts länge på åkrarna i bland annat Sjundeå.
Weurlander uppskattar att han har haft runt 50 000 gäss som ätit frukost, lunch och middag på hans åkrar.
– Det här är ett problem som vuxit sig större för varje år. Vi har haft vitkindade gäss i långa tider. I våras dök de upp i stora mängder och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra när de åt upp min höstsäd då också, men nu den här hösten har det verkligen exploderat, säger Johan Weurlander.
20 000 euro i skördeförlust
Det stora problemet för Weurlander är att han har sått stora mängder höstsäd och nu har gässen hittat de fälten.
– De är glupska och har ätit upp stora arealer.
Weurlander har hittat ett skifte på åtta hektar som är helt uppätet och ett annat skifte på drygt 30 hektar där de vitkindade gässen har gallrat bort runt hälften.
I pengar handlar det om förluster på minst 18 000–20 000 euro, kanske mer.
Viktigt fågelområde
De vitkindade gässen är fridlysta sedan 1970-talet och det betyder att de inte får skjutas. Weurlander har ändå varit i kontakt med Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland, som kan bevilja gårdar dispens att skjuta gäss. Det rör sig om några tiotals gäss per jordbrukare eller dispensinnehavare.
– Men egentligen får jag inte göra någonting. Det råkar sig så att det här området hör till ett program som på finska heter Maali och ett annat som heter Finiba som gör att att jag inte ens får gå ut på åkern för att skrämma bort dem.
I de skyddsprogram Weurlander nämner räknas Vejans, det vill säga området kring bland annat de konstgjorda sjöarna, till viktiga fågelområden både nationellt och på landskapsnivå.
Det betyder också att både fågelskådare och ornitologer samlas i stora skaror i närheten av Weurlanders gård.
Gässen har flyttat västerut
En som enligt egen utsago besökt området hundratals gånger är Lojobon Jan Södersved. Han är informatör på organisationen Birdlife som bland annat jobbar med fågelskydd.
Jan Södersved är också medveten om att de stora mängderna vitkindade gäss är ett problem för jordbrukarna. Han drar ändå lite ner på antalet gäss.
– Det som man räknat här som mest är cirka 20 000. Jag räknade till 15 000 häromdagen, men oberoende om det är 20 000 eller 50 000 så är det mycket mer än någonsin tidigare.
Tidigare har gässen varit ett problem främst i östra Finland, men bland annat i Karelen har mängderna minskat.
– De har kommit västerut och det ser ut som att de flyttar ännu längre västerut så vi får troligtvis vänja oss vid de här gässen, säger Jan Södersved.
Få råd för att råda bot på mängden gäss
Några andra problem än att de äter upp säd och plantor på jordbrukarnas åkrar ser Södersved inte.
– För fågelskådare är det mäktigt att se så här stora mängder gäss och det är ett relativt nytt fenomen, säger Södersved, men tillägger att några fall av fågelinfluensa har konstaterats också bland vitkindade gäss. Fallen är ändå väldigt få.
Det tips Jan Södersved på Birdlife kan ge jordbrukarna är att försöka få gässen till stubbåkrar med lite rester av frön och plantor.
– Finns det bara höstsäd så är det ett problem. Det sista alternativet är att störa gässen eller ansöka om lov att skjuta dem. Problemet med att störa gässen är att de förflyttar sig bara för en stund och återvänder sedan till åkern. Finns det sedan 20 000 eller 50 000 gäss har det inte heller någon betydelse om man får lov att skjuta några stycken, konstaterar Jan Södersved.
Johan Weurlander nickar och visar att han åtminstone delvis håller med Södersved. Problemet är att det inte lämnas just några stubbåkrar längre.
– I det kommande miljöprogrammet, som dikteras bland annat från Bryssel, så ska vi ha allting grönt och det enklaste sättet för bonden är att ha höstspannmål. Det är också bra för omgivningen eftersom det binder kol och näringsämnen.
Johan Weurlander tycker inte att myndigheterna har sett och beaktat helheten i det här sammanhanget.
– Har vi gäss som glufsar i sig spannmålen så kan vi inte uppfylla de här miljövillkoren, säger Weurlander.
– Gällande gäss har Birdlife haft en egen representant i en arbetsgrupp som försöker lösa problemet. I år har det redan funnits alternativa områden för gässen i Norra Karelen. Problemet var att det fanns så några gäss där så vi fick inget resultat för det här året, säger Jan Södersved.
Jordbrukare Johan Weurlander på Myrans i Lappers i Sjundeå hälsar till sina kolleger i de västligare delarna av Västnyland:
– Ni får dem (gässen) snart!
' /%3E%3C/svg%3E)
