Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Framsteg på FN-konferens: Länder världen över höjer rösten för att skydda 30 procent av jordens land- och havsområden

Regnskog i Amazonas.
Bildtext Att 30 procent av lands- och havsområdena skyddas är ett minimimål för att hindra ekosystemen från att kollapsa. På bilden Amazonas regnskog i Ecuador.

Den första delen av FN-mötet om biodiversitet, COP 15 i Kunming, ger positiva signaler om att många länder vill ställa upp globala mål om att skydda 30 procent av världens lands- och havsområden till år 2030.

I dag avslutas del ett av FN-mötet om biologisk mångfald, COP 15. Mötet har skjutits upp ett par gånger på grund av pandemin, och hålls nu i två delar: den första har skett främst digitalt den här veckan, medan del två hålls i Kunming i Kina i april nästa år.

Finlands huvudförhandlare på mötet, miljöråd Marina von Weissenberg på miljöministeriet, är nöjd med mötets första akt.

– Vi har en politisk uppbackning till att fortsätta förhandlingarna och att ambitionsnivån kommer att vara hög, säger von Weissenberg.

– Jag tror att den vetenskapliga kunskapen om det här som har stigit de senaste åren har lett till att politikerna inte kan skyffla de här sakerna under mattan längre. För fakta finns, vi gör för lite.

Ympäristöneuvos Marina von Weissenberg, YM
Bildtext Miljöråd Marina von Weissenberg har stora förhoppningar inför biodiversitetsmötets andra del i april.

Världens länder har enats om 17 punkter för biodiversiteten

Redan i mitten av veckan blev det klart att världens länder nu lyckats enas om en deklaration om biodiversitetsarbetet.

Den så kallade Kunmingdeklarationen innehåller 17 punkter om hur den biologiska mångfalden mår idag, och om hur världen måste gå vidare med frågan. Punkterna gäller också att det måste finnas ambitiösa mål för att gå vidare, att målen ska följa människorättsavtal och att företagens och den offentliga sektorns ansvar i frågan måste utredas.

Von Weissenberg är nöjd med hur Kina hade förberett och utarbetat deklarationen och också tagit EU:s kommentarer väl i beaktande inför mötet.

Om vi inte når 30 procent kollapsar våra ekosystem och den risken kan vi inte ta

Men det som gör henne hoppfull inför mötets andra del i april är de klara signaler som deklarationen innebär om ett större mål det talats om redan länge: att 30 procent av världens land- och havsområden ska skyddas, fram till år 2030.

– Uppbådet från länderna i fråga om det här var väldigt skönt att höra. Det här tas på allvar. Även president Putin berättade att 25 procent av Rysslands marker är skyddade, så 5 procent till är inte så mycket.

Hur skyddskvoten på 30 procent skulle fördelas mellan länder återstår att utreda. Frågan är inte helt enkel. I länder som Indonesien och Brasilien som har stora regnskogar är målet på 30 procent långt under det som i dag är orört, och därför finns en rädsla att ett mål på 30 procent kan leda till ännu mer skogsskövling. Dessutom är Kinas avsikter i frågan fortfarande osäkra.

Men de positiva signalerna från så många länder den här veckan är viktiga, säger von Weissenberg. Målet om ett 30-procentigt skydd är globalt, och hur bördan ska fördelas mellan olika länder återstår att lösa. En del länder, som just Brasilien, har redan nått över målet.

– Målet på 30 procent är väldigt viktigt, för det är också ett klart besked. Jag hoppas vi får en så klar målsättning så var och en förstår vad som behöver göras. Om vi inte når 30 procent kollapsar våra ekosystem och den risken kan vi inte ta. 30 procent är egentligen ett minimimål.

Finländarna tror problemen inte finns här

Det talas ofta om att biodiversitetsfrågorna hamnar i skymundan för den globala klimatdiskussionen. Men under pandemin rapporterar flera länder om ett ökat intresse för naturen, vilket synats tydligt i Finland. Ändå menar von Weissenberg att finländarnas medvetenhet om hur hotad biodiversiteten är också i Finland behöver stärkas.

– Vi har gjort undersökningar om det här. Finländarna har en inställning att problemen inte finns i Finland, utan någon annanstans. Men om vi tittar på hur mycket utrotningshotade arter vi har och hur våra livsmiljöer mår i dag är det skrämmande.

Också i Finland ökar utrotningshotet mot arter, särskilt fåglar. Von Weissenberg säger att det här behöver beaktas bland annat i hur vi utövar vårt skogsbruk, då det är arterna i skogarna som är mest utrotningshotade.

Frågan om biologisk mångfald är dessutom starkt kopplad till klimatuppvärmningen.

– Klimatförändringen har en väldigt stor påverkan på hur våra arktiska områden ser ut, hur Östersjön mår, och på artmångfalden överhuvudtaget, säger von Weissenberg.

Med tanke på allt arbete som behöver göras, hur viktigt är ett globalt FN-möte jämfört med inrikespolitiska beslut?

– Det är jätteviktigt att vi har ambitiösa och klara målsättningar globalt. Finland som är ett litet land driver på multilateralism och att vi har gemensamma spelregler. Vår industri är beroende av andra länder. Det är verkligen en fördel för oss att lagstiftningen har hög standard och att vi får samma normer.

17 globala punkter om biodiversitet

Över hundra länder har skrivit på deklarationen i Kunming som listar sjutton punkter som länderna ska jobba med för att stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Länderna ska bland annat skapa ramverk och mekanismer för att följa upp, rapportera om och utvärdera förlusten av biologisk mångfald för att få utvecklingen att vända till 2030. De ska i högre grad samarbeta regeringar emellan, effektivera naturskyddet och den globala lagstiftningen kring miljöfrågor, och de ska se till att återhämtningspolitiken efter pandemin främjar arbetet för att trygga den biologiska mångfalden.

Deklarationen beaktar också att flera av länderna vill att 30 procent av lands- och havsområdena globalt sett ska skyddas fram till 2030.

Hela deklarationen kan läsas på FN-konferensens hemsida.