Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Massavhopp på Prakticum – lärare riktar hård kritik mot ledningen

Uppdaterad 22.10.2021 18:43.
Tre personer tittar in i kameran med löv i bakgrunden. I hörnet en stor skolbyggnad.
Bildtext Lärartrion Stina Forsberg, Pontus Johansson och Michael von Bell framhåller att yrkesutbildningen är mycket viktig. De vill inte att negativ publicitet avskräcker elever från att söka, men avhoppen oroar dem.

Svenska Yles granskning avslöjar stort missnöje med ledningen på yrkesinstitutet Prakticum. 16 lärare väljer att inte jobba på skolan i höst. Nästan hälften av all Prakticums personal har upplevt ojämlikt bemötande visar ny personalenkät.

13 år. Så länge har el-läraren Pontus Johansson jobbat på yrkesinstitutet Prakticum. Nu har han sagt upp sig och i dag är hans sista arbetsdag.

– Det känns tudelat. Jag skulle vilja jobba och det känns sorgligt att sluta. Jag hade tänkt att jag skulle jobba här länge, länge ända fram till pensionen. Men nu har jag inget annat val än att tänka på min hälsa och försöka på något nytt, säger han.

Pontus Johansson.
Bildtext Jag hade nog tänkt mig att jag skulle jobba här länge, länge ända fram till pensionen, säger Pontus Johansson som jobbat 13 år på Prakticum men som nu valt att säga upp sig.

Pontus är långtifrån ensam med sin oro och frustration. Svenska Yle har talat med 24 lärare som jobbat eller jobbar på institutionen under 2020 och 2021. De allra flesta har undervisat där i över tio år och har genuint tyckt om sina jobb.

Detta har hänt

Kaotiskt. Kompetensflykt. Nedskärningar i undervisningen. Frånvarande ledning som inte beaktar och lyssnar på lärarna. Det är ord och beskrivningar som förekommer i många av samtalen.

Men efter vårens samarbetsförhandlingar har sammanlagt 16 av skolans 90 lärare valt att göra något annat än undervisa på institutionen. Fyra lärare har sagt upp sig och tolv lärare är tjänst- eller studielediga. De har alltså inte blivit uppsagda, utan har själva sökt sig bort.

Flest avhopp har tekniklinjen och social- och hälsovårdslinjen. Ingen av dem vi talar med har varit med om liknande massavhopp tidigare. Istället framställs Prakticum som en arbetsplats där många har trivts bra under många år.

Kritiken i ett nötskal

Svenska Yle har talat med 24 av Prakticums 90 lärare. Genom att prata med dem försöker vi reda ut varför så många valt att lämna skolan just nu. Kritiken varierar beroende på vad läraren jobbar med, men vissa saker är återkommande.

De är:

  • En ledning som inte lyssnar och beaktar lärarna när beslut fattas.

  • Ledningen upplevs som frånvarande, framför allt under samarbetsförhandlingarna.

  • Stor arbetsbörda, som blivit ännu större efter samarbetsförhandlingarna.

  • Stort kunskapstapp när kollegor slutar.

  • Föråldrad eller söndrig utrustning förekommer på grund av att institutet haft det kämpigt med ekonomin under flera år och investeringar uteblivit.

  • Lärarna känner oro för hur eleverna ska klara sig i arbetslivet när antalet undervisningstimmar skurits ner ytterligare.

  • Den administrativa personalens andel växer.

Personalenkäten

Personalens oro och missnöje kommer också fram i den personalenkät vårdföretaget Pihlajalinna gjort på uppdrag av Prakticum under hösten 2021. Svenska Yle har tagit del av enkäten som visar att över 60 procent av personalen upplever stressrelaterade symptom. Förekomsten av trakasserier ligger på 23 procent och ojämlikt bemötande på 49 procent.

Kvällen innan vi träffas har Pontus Johansson räknat hur många av hans kollegor på tekniklinjen som slutat under de tre senaste åren. Slutresultat blev tio, han själv blir nummer 11. 

– Tillsammans har vi nästan 100 kompetensår och åtta av lärarna var behöriga.

Johansson understryker att han inte har något emot sina nya kolleger, men att det blir en stor börda när de byts ut konstant. 

– Jag får en känsla av att vi diskuterar samma saker som vi diskuterat i flera år och de blir inte bättre, utan det går mot det sämre.

De allra flesta som lämnat Prakticum lyfter fram dåligt chefskap, att undervisningen nedprioriteras och att för mycket resurser läggs på administration som anledningar. Flera säger också att de inte planerar återvända.

Varför slutar så många på tekniklinjen?

– Vi kunde inte längre ge det vi ville till eleverna. I de diskussioner vi haft med ledningen om det som inte fungerar har vi inte fått svar på våra frågor, säger Pontus Johansson.

Scheman saknades

Ett konkret exempel på att grundstrukturer saknas är att alla scheman inte var klara när höstterminen började.

– Schemat är lärarens arbetsplan och elevens arbetsplan. Det behövs för att vi ska kunna planera läsåret, kunna ge betyg och kunna ge studerande den information som de behöver, säger Pontus Johansson.

Splittrade scheman med korta dagar är, enligt Johansson, problematiskt för skoltrötta ungdomar eftersom lockelsen att stanna hemma blir större om skoldagen bara vara i några timmar.

Stina Forsberg.
Bildtext Stina Forsberg tror fortfarande det finns många vuxna som är beredda att sadla om och studera till närvårdare.


Också närvårdarutbildningen drabbades

På institutets närvårdarutbildning för vuxna hoppades lärare länge på att de inte skulle drabbas. Året innan hade vuxenteamet lyckats fördubbla antalet vuxenstuderande från cirka 60 till 120 och i praktiken har alla studerande fått jobb redan före examen. Teamets målsättning: Prakticum ska ge Nordens bästa närvårdarutbildning för vuxna, berättar läraren Stina Forsberg.

Men framgången och ambitionsnivån hjälpte inte, fyra av femton tjänster inom social- och hälsovårdsbranschen togs bort. Vuxenutbildningen för närvårdare drabbades hårt, trots att antalet studerande fördubblats.

– Jag är mest besviken på att de slog sönder ett team som fungerade jättebra, som brann med hela sitt hjärta, säger Stina Forsberg.

Stina Forsberg blev inte uppsagd i våras, men valde själv att vara studieledig i höst. 

– Orken att fortsätta jobba på samma ambitionsnivå fanns helt enkelt inte där längre och inte heller resurserna som skulle ha möjliggjort det. Jag är ändå pedagog och vet vad bra kvalitet är, säger hon.

Forsberg har full förståelse för att Prakticum måste spara pengar på grund av att statsandelarna minskade. Men hon hade hoppats på att ledningen hade prioriterat undervisningen och uppgiften att utbilda närvårdare eftersom det finländska samhället har ett skriande behov av dem. Dessutom hade hon önskat att ledningen på ett bättre sätt beaktat hur tung samarbetsprocessen är för anställda, framför allt de uppsagda.

Michael von Bell.
Bildtext Bristen på ingenjörer gör det lätt att hitta arbete, säger Michael von Bell som jobbade med information- och kommunikationsteknik på Prakticum i 19 år. Nu jobbar han som testingenjör på ett bilföretag.

Färre lektioner

Lärarna oroar sig för att de ska hinna ge tillräckligt med undervisning.

Antalet närundervisningstimmar har skurits ner och lärarna oroar sig för att studerande inte lär sig tillräckligt innan de ska ut i arbetslivet.

Michael von Bell hann jobba på Prakticum i nästan 20 år. Den främsta anledningen till att han sade upp sig i våras var att han såg studerande som vill lära sig mycket mera, men lektionstiden bara sjönk och sjönk.

– Jag kan inte längre sätta mitt namn på den undervisningen som ges.

Tidigare har inga krav ställts på hur mycket undervisning som ska ges i en yrkesskola. Men från och med hösten 2022 ska ett ett kompetenspoäng motsvara 12 timmar undervisning. Det är den nivån Prakticum ligger på i dag, efter att institutet skurit ned.

von Bell, Stina Forsberg och Pontus Johansson vill inte lägga allt ansvar på Prakticums ledning utan riktar också kritik mot de politiska beslut som fattats och lett till nedskärningar inom yrkesutbildningen.

– Det började med Sipiläs nedskärningar. Det blev en nedåtgående spiral, säger von Bell.

Lärartrion framhåller att yrkesutbildningen är mycket viktig. De vill inte att negativ publicitet avskräcker studerande från att söka, men avhoppen oroar dem. Därför är det viktigt att lyfta fram problemen, så man kan ta tag i dem och i längden förhindra att flera lärare slutar.

Prakticum

  • Yrkesinstitutet Prakticum har nästan 1 200 studerande.

  • Utbildning för både unga och vuxna i både i Helsingfors och i Borgå.

  • Prakticum ägs av Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab.

  • Svenska framtidsskolan ägs i sin tur av Folkhälsan, Sydkustens landskapsförbund och städerna Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Borgå, Lovisa samt kommunerna Kyrkslätt, Sibbo och Lappträsk.

  • Fick ny styrelse i början av oktober 2021.

  • I styrelsen representeras Folkhälsan av Georg Henrik Wrede (styrelseordförande), Gun Eklund, Tomas Järvinen och Jan Selén, Sydkustens landskapsförbund av Christel Björkstrand, Helsingfors stad av Nora Grotenfelt, Esbo stad av Christer Holmlund, Kyrkslätt kommun av Linda Basilier, Borgå stad av Mikaela Nylander, samt Lovisa stad av Otto Andersson.

Vet du mera? Tycker du att det är någo mer vi borde titta? Hör av dig till vår reporter Annica Lindström på annica.lindstrom@yle.fi eller på 040 776 3783 (även på Signal).