Växande konflikt mellan polis och fotbollsklubbar rör upp känslorna i Sverige: "Ett hån mot mig och min yrkesroll"

Klyftan mellan polisen och svenska fotbollssupportrar växer sig allt större. Bakgrunden är en så kallad villkorstrappa och det supportrarna och klubbarna anser vara en kollektiv bestraffning för att några beter sig illa.

När Stockholmsklubbarna AIK och Djurgården mötte varandra för två veckor sedan i Sveriges första stormatch i fotboll sedan coronarestriktionerna slopades var det tuff stämning på läktaren. Men en fråga enade de två supportergrupperna: när den ena klacken ropade “snutjävlar” svarade den andra klacken “fotbollsmördare”.

För att förstå supportrarnas inställning till polisen måste man förstå det som i media kallas för villkorstrappan.

I korthet går det ut på att polisen vill ha bort potentiellt brandfarlig pyroteknik från läktarna genom att sänka publikmängden eller införa flaggförbud på arenor där supportrar betett sig olagligt. Det här har lett till att supportrar svarat med att bränna ännu fler bengaler, och polisen har sänkt publikantalet ännu mer. Och så fortsätter dansen.

Frågan fotbollsklubbarna och supportrarna ställer sig är om den kollektiva straffmetoden är rimlig.

– Det finns jättemånga delar i villkorsskrivningen som vi tycker att är jättebra, men sedan finns det andra delar som blir inkonsekventa och man uppnår inte det resultat man vill ha, säger Hammarby Fotbolls säkerhetschef Göran Rickmer.

Det Hammarby och flera andra svenska klubbar är kritiska till är den kollektiva bestraffningen av supportrar då det kommer till begränsningar i antalet åskådare, flagg- och banderollförbud och utökade områden som klassas som arrangörens ansvarsområde.

– Det begränsar en massa människor som inte gjort något. Deras enda vilja är att gå på fotboll och så stängs de ute, säger Rickmer.

"Det är klart vi vidtar åtgärder"

Enligt Göran Rickmer leder förekomsten av pyroteknik på läktaren till att klubben kan tvingas plocka bort hundratals platser till nästa match. Det här för att motivera arrangören att vidta ytterligare åtgärder, enligt polisen.

– Det är helt befängt och lite som ett hån mot mig och min yrkesroll tycker jag. Jag ansvarar för dessa matcher hela tiden med tusentals människor. Det är klart att vi vidtar åtgärder, säger han.

I korthet kan man säga att de svenska klubbarna vill se mer långsiktigt trygghetsskapande och förebyggande arbete genom dialog och kunskapsfördjupning. Något man inte menar att polisens villkorstrappa bygger på.

Villkorstrappan slopad - men strategin densamma

Polisen har hela tiden menat att den så kallade villkorstrappan inte handlar om straff, utan om att öka säkerheten för åskådarna. Inför årets fotbollssäsong meddelade polisen att begreppet villkorstrappan är slopat och att man arbetar på en ny handbok som bygger på enhetlighet, förutsägbarhet och proportionalitet.

- Det vi vill uppnå är att villkoren ska vara proportionerliga. Det kan innebära att villkor även i fortsättningen kan komma att förändras. Att de kan skärpas och att de kan mildras, beroende på vad arrangören vidtar för åtgärder och hur problembilden ser ut, sade Magnus Roglert, enhetschef för enheten för förvaltningsrätt till Aftonbladet då.

Göran Rickmer är kritisk till den nya handboken, som ännu inte är klar.

– Det kommer bli mycket sämre. Den är en nedgradering på den villkorstrappa vi har i dag, men sista ordet är inte sagt i den skrivningen ännu så vi får se, säger han.

Trots att begreppet villkorstrappan har försvunnit är polisens strategi fortfarande densamma tills den nya handboken är klar. Under hösten har polisen bland annat infört ett förbud mot stora flaggor och banderoller under en match mellan Sirius och IFK Norrköping, eftersom personer tidigare maskerat sig under flaggor när de bränt bengaliska eldar.

Både spelare och supportrar protesterade då mot polisens åtgärd och effekten blev den motsatta: 42 pyrotekniska pjäser användes under matchen.

Svenska Yle har sökt polisen för en kommentar, men hänvisades till ett dokument om polisens arbete mot idrottsrelaterad brottslighet.

Stockholms stad vill medla

Debatten mellan klubbarna och polisen har blivit så infekterad att Stockholms idrottsborgarråd Karin Ernlund (C) har bjudit in stadens fotbollsklubbar och polisen till möten. 

– Vi politiker värnar om idrotten. Och istället för att fokusera på fotbollen så har fokus nu legat på konflikt, säger Ernlund och fortsätter:

– De restriktioner som polisen har utfärdat mot klubbarna med publikneddragningar och flaggförbud, det är ju mycket av det som supportrarna gillar med fotbollen, att få stå där med sin flagga och heja på sitt lag, det är delvis därför konflikten har låst sig, säger Ernlund. 

Ernlund vill skapa en bättre dialog mellan polisen och klubbarna.

– Istället för att fokusera på det positiva med att publiken har kommit tillbaka har diskussionen handlat om något helt annat. Vi hör vad barn i ung ålder ropar om poliser från läktarna. Det är inte den situationen vi vill ha, utan vi vill ha en positiv supporterkultur, säger hon.

Förra Stockholmsderbyt ledde till JO-anmälan

På söndag möter Hammarby AIK i ännu ett Stockholmsderby. Efter det förra derbyt i staden mellan AIK och Djurgården anmäldes polisen till justitieombudsmannen efter att till synes ha stängt in supportrar och sprayat pepparspray på dem.

Händelsen ska ha inletts efter ett våldsamt upplopp utanför entrébyggnaden till stationen, enligt Aftonbladet.

Göran Rickmer är inte orolig över att debatten om villkorstrappan ska leda till någon större konflikt mellan supportrar och polis. Han tror inte att supportrar överlag ogillar polisen, utan att man kan vara mot villkorstrappan utan att hata polisen.

– Jag tycker att supporterrörelsen överlag har gått från obstinat tonåring till halvtråkig medelålders 30-åring i sitt resonemang. Man kan se skillnad på äpplen och päron. Klart att det finns vissa delar som är mot polisen och de är emot oss också på säkerhetsavdelningen, men de flesta kan se skillnad på polisen i uniform och kritiken mot själva villkorsskrivningen, säger Rickmer.