Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kuppförsök och demonstrationer – Sudans försök till demokrati hänger på en skör tråd

Folk står på rad på ett tåg, och en viftar med en flagga.
Bildtext Demonstrationerna har blivit allt fler på sistone i Sudan, den 30 september drog folk ut på gatorna i flera städer för att kräva ett fullt civilt styre.

Brist på mat och importvaror, ytterligare ett kuppförsök och misstro mellan civila och militären. Sudans väg till en fungerande demokrati är kantad av problem och på fredagen lade premiärminister Abdalla Hamdok fram en plan för att förbättra samarbetet mellan den civila och militära ledningen.

– Jag överdriver inte då jag säger att det är den värsta och farligaste krisen som inte bara hotar övergången (till demokrati, red. anm.), utan hela vårt land, sa premiärminister Hamdok i ett tal på fredagen.

I september uppgav myndigheterna att de hade stoppat ett kuppförsök, något som gav den sköra övergångsprocessen en törn.

– Kuppförsöket öppnade för osämja, dolda dispyter och anklagelser från alla håll, sa Hamdok.

Övergångsregeringens ledare, premiärminister Abdalla Hamdok som undertecknade fredsavtalet för Sudans del varnar för många fallgropar på vägen till varaktig fred.
Bildtext Premiärminister Hamdok medger att han är partisk och strävar efter ett civilt demokratiskt styre, men för ändå samtal med bägge läger och agerar medlare dem emellan. Arkivbild.

Militärofficerare och en del civila som sympatiserar med dem har påståtts ligga bakom kuppförsöket, men själva militären tillbakavisar anklagelsen.

Civila och militären styr tillsammans

Det var militären som slutligen störtade landets långvariga diktator Omar al-Bashir i april 2019. Misstron bland befolkningen mot militären var stor, och militären påstod efter kuppen att de inte skulle klamra sig fast vid makten.

Förhandlingarna om landets styre drog ut på tiden och ett förhandlingsresultat hann knappt träda i kraft förrän den överenskommelsen bröts.

I augusti lyckades ändå parterna komma överens om ett gemensamt övergångsstyre.

Målet är att Sudan ska lösgöra sig från sin långa historia av militärstyre och ordna fria demokratiska val år 2023.

Misstänksamhet på båda sidor

Alliansen mellan de civila grupperingarna, som går under samlingsbenämningen FFC (Forces of Freedom and Change), och militären har från första början varit obekväm, och på sistone har sprickorna i fasaden blivit allt fler.

Kritik mellan civila och militära ledare har utväxlats öppet, och de civila har anklagat militärerna för att försöka roffa åt sig makten.

De civila grupperna planerar demonstrationer för kommande torsdag, medan hundratals anhängare av militären på lördagen demonstrerade mot "hungerregeringen", alltså den styrande övergångsregeringen.

Hamnen stängd och ekonomin på knä

Det råder brist på enkla varor som bröd, men också på en rad importvaror, efter att regeringsmotståndare demonstrerat kring landets viktigaste hamn och hamnen har tvingats stänga.

Somliga tror att militären ligger bakom det här för att gynna sina egna intressen.

– De strävar efter att försvaga det civila styret genom ekonomiskt sabotage och genom att spä på etniska spänningar för att tvinga fram ett läge som låter dem ta kontroll i Sudan, säger Madani Abbas Madani, tidigare handelsminister och huvudförhandlare för den civila sidan till nyhetsbyrån Reuters.

Sudanin entinen presidentti Omar al-Bashir seuraa oikeudenkäyntiään vankikopista Khartoumissa.
Bildtext Efter kuppen har Omar al-Bashir dömts för penningtvätt och korruption.

Under diktatorn al-Bashirs nästan 30 år långa styre genomled Sudan ekonomiska kriser och var utstött från den internationella ekonomin. Nu har övergångsregeringen sakta lyckats förhandla fram löften om skuldavskrivningar och ny utländsk finansiering.

Anpassningen till den internationella ekonomin har ändå varit tuff för sudaneserna på sistone. Internationella valutafonden har bland annat krävt reformer som omfattat mindre subventioner för bränsle.

Andra ekonomiska reformer som civilstyret eftersträvar omfattar beslagtagning av tillgångar och flyttande av militärens stora egendomar under civil kontroll.

Gamla synder fortfarande i fokus

Militären har å sin sida beskyllt den senaste tidens oroligheter på civil kohandel och misskötsel, bland annat sämre tjänster för medborgarna.

Exempelvis säger en militärkälla till Reuters att de olika parterna inom FFC själva försöker roffa makt åt sig.

Diplomatkällor hävdar ändå att sudanesiska militärer blivit nervösa av krav på att diktatorn al-Bashir och flera andra borde utlämnas till den Internationella brottmålsdomstolen ICC för att svara på anklagelser om krigsbrott i Darfur.

ICC har efterlyst al-Bashir för människorättsförbrytelser under konflikten i Darfur i början av 2000-talet som krävde kring 300 000 personers liv. Al-Bashir tillbakavisar anklagelserna.

Dessutom anklagas somliga militärer, som i dag påstås sitta på ledarposter, ha deltagit i våldet mot demonstranter efter kuppen 2019. Tiotals civila dog i våldet.

Intern uppmuntran och extern press

I sitt tal på fredagen berättade premiärminister Abdalla Hamdok att han hade talat med bägge sidor, och lagt fram en rad åtgärder för att försnabba övergången till ett fullständigt civilt styre.

Bland annat ska samarbetet mellan grupper som är oense tryggas och respekten för övergångsgrundlagen och -rättsväsendet stärkas.

Utifrån kommer däremot hårdare bud.

På sistone har både Världsbankens ordförande David Malpass och USA:s sändebud Jeffrey Feltman besökt landet.

USA har varnat att en militärkupp skulle leda till samma ekonomiska sanktioner, som pressade landet under diktatorn Omar al-Bashirs tid, samt strykande av löften om skuldavskrivningar och finansiering.

– Sudans ekonomi är antagligen den sköraste komponenten i övergången. Stänger man av någon av de här kranarna, kommer det ha en kraftig negativ inverkan och vara ett hårt bakslag för övergången, säger Jonas Horner vid International Crisis Group till nyhetsbyrån Reuters.

Källor: Reuters, al-Jazeera