Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Styrelseordförande Wrede om lärarnas massavhopp på Prakticum: "Inte speciellt förvånad"

Uppdaterad 17.10.2021 07:40.
Georg Henrik Wrede
Bildtext Prakticums styrelseordförande och Folkhälsans vd Georg Henrik Wrede.

Svenska Yles avslöjande att 16 lärare valt att inte jobba på yrkesinstitutet i höst förvånar inte styrelseordförande Georg Henrik Wrede. – Jag tycker inte att Prakticum ligger sämre till än andra, säger han.

Svenska Yles granskning visar att 16 lärare valt att inte jobba på Prakticum i höst. Fyra av dem har sagt upp sig, och 12 är tjänst- eller studielediga. Vi har talat med 24 lärare som jobbat på skolan under det gångna året.

Kritiken i ett nötskal

Prakticum är ett aktiebolag och Georg Henrik Wrede är styrelseordförande. Han är också vd för Samfundet Folkhälsan, som är största ägare i Prakticum med 45 procent av aktiestocken.

Den 5 oktober ber Svenska Yle om en intervju med honom för att höra hur han anser att Prakticum mår efter det tunga året. 

Lärarna upplever läget i skolan som kaotiskt, de är oroliga för kompetenstapp och för att arbetsbördan blivit väldigt stor. Många funderar på hur de ska orka. Flera lyfter också fram att kvaliteten på undervisningen sjunkit eftersom antalet undervisningstimmar minskat. Hur reagerar du som styrelseordförande på kritiken?

– Jag tycker att vi alltid försöker ta till oss kritik oberoende av om personal, föräldrar eller studerande kommer med kritik. Det är ju egentligen ett sätt att komma med förbättringsförslag.

Wrede är inte förvånad över att så många lärare valt att inte jobba på skolan i höst eftersom det varit ett tungt år med samarbetsförhandlingar och coronapandemi.

Han anser att läget på Prakticum inte är värre än på andra ställen. Wrede hänvisar till fackförbundet OAJ:s färska utredning. Enligt den överväger mer än hälften av lärarna att byta bransch. I våras var siffran en tredjedel.

– Jag är inte förvånad över att det är på samma sätt inom Prakticum.

Hur reagerar du på kritiken som kommer mot ledningen?

– Jag förstår att folk reagerar när de får sämre villkor. Lärarnas arbete har inte ökat, men de får inte övertid och det betyder att lönen blir mindre. Jag förstår att man är missbelåten över det. Men det är en reform som vi är tvingade att göra från statsmakten och som vi egentligen borde ha gjort för flera år sedan.


En del lärare säger att de har fått mera jobb just för att Prakticum har skurit ner på personalresursen.

– Jag tycker inte att lärarnas jobb har blivit större, men det har säkert blivit annorlunda med mindre närundervisning. Hela upplägget inom yrkesutbildningen har förändrats ganska mycket. Så ja, arbete inom yrkesutbildningen har säkert ändrat form.

Har du talat med någon där?

– Jag pratar framför allt via rektorn och vd:n som sköter det praktiska där. Jag ska inte detaljstyra och gå förbi henne.

Enkätsvar oroar företagshälsovården

Personalens oro och missnöje kommer också fram i den personalenkät vårdföretaget Pihlajalinna gjort på uppdrag av Prakticum under hösten 2021.

Svenska Yle har tagit del av enkäten som visar att över 60 procent av personalen upplever stressrelaterade symptom. Förekomsten av trakasserier ligger på 23 procent och ojämlikt bemötande på 49 procent. 74 procent av lärarna svarade på enkäten.

När intervjun görs har styrelsen ännu inte tagit del av enkäten. Men undertecknad har med sig ett utskrivet exemplar som vi går igenom. Wredes spontana reaktion är att helhetsresultatet på 6,2 ligger just över gränsen för ett ganska bra resultat.

Trakasserier ligger på 22 procent och ojämlikt bemötande på nästan 50 procent.

– Det är tråkigt med röda siffror. Samtidigt ser jag att 82 procent upplever att de kan påverka hur de utför sitt arbete.

Wrede antar att den svåra situationen med samarbetsförhandlingar syns i enkätsvaren.

– Det är precis det den är avsedd för. För att man ska kunna identifiera dem som inte är nöjda och diskutera med dem.

Är det rimliga siffror?

– Jag är inte expert på företagshälsovård så att jag kan säga om det är rimligt eller inte. Det är siffror man tar till sig.

Hur ser du på det att Prakticum har tappat så många lärare?

– Jag skulle inte använda orden "tappa så många lärare". Jag antar att du hänvisar till de här samarbetsförhandlingarna. Dem har vi varit tvungna att göra. Vi har gått inför en linje att den mängden lärare och den mängd timmar som undervisningsreformen införde 2018, säger Wrede.

Är det här helt normalt att 16 av 90 lärare själva väljer att inte jobba på skolan?

– Jag kan inte svara på hur mycket lärarna byter, men jag hänvisar till det som OAJ har sagt när de undersökt bland sina medlemmar att en tredjedel vill sluta. Då är 16 av 85 inte en högre siffra än allmänt.

Om jag tolkar dig rätt är du inte speciellt orolig över det här?

– Jag är inte speciellt orolig över just Prakticum, men jag är ju orolig över yrkesutbildningen och över gymnasielärarnas ork överlag.

En del av de lärare som slutat är behöriga. Hur viktigt anser du det är att Prakticum har behöriga lärare?

– Prakticum har försökt få behöriga lärare alltid när det går.

En linje på Prakticum som drabbats av nedskärningar och avhopp är social- och hälsovårdslinjen som "försörjer" Folkhälsan med personal. Hur tänkte ni när ni skar ner där?

– Som ägare måste Folkhälsan se jämnt på alla linjer även om vi har intresse av närvården.

Wrede konstaterar att social- och hälsovårdslinjen haft svårt att locka tillräckligt många närvårdarstuderande. Men enligt de uppgifter Svenska Yle publicerade i sin granskning lyckades lärarna på vuxenutbildningen för närvårdarna öka antalet studerande från 60 till 120 under 2020. Ändå sades fyra av femton upp.

– Problemet var att det var ett väldigt dyrt koncept resursmässigt.

Känner du att ni kunde ha gjort någonting annorlunda?

– I ett längre perspektiv så borde man antagligen ha gjort förändringarna i lärarnas arbetstid, som har lett till en del av missnöjet, betydligt tidigare.

Biter besparingarna som Prakticum gjort? 

– Vi tror att de biter och att de biter tillräckligt, men vi får se. Det avgörande för Prakticum är att man skulle kunna få tillräckligt många studerande.

I början av oktober fick Prakticum en ny styrelse. Nya medlemmar är bland annat SFP:s tidigare riksdagsledamot Mikaela Nylander och Finlands svenska lärares tidigare ordförande Christer Holmlund. I den nya styrelsen har sju av tio ställt upp som SFP-kandidat.

– Jag är jätteglad över att vi får många kunniga och tunga namn i Prakticums styrelse. Det ger oss en möjlighet att tala för yrkesutbildningen i huvudstadsregionen. Jag ser på yrkesutbildningen som en avgörande fråga för att vi ska ha service, och därigenom ett samhälle, på svenska.

Detta har hänt

  • Det senaste året har varit turbulent på yrkesinstitutet Prakticum.

  • Våren 2021 genomfördes stora samarbetsförhandlingar.

  • Anledningen var att institutet måste spara pengar när statsandelarna för yrkesutbildningen skurits ner.

  • Närmare 1,2 miljoner euro sparas in på personalkostnader när 13 tjänster lades ned. Dessutom gjordes 12 tjänster om från heltid till deltid efter att antalet undervisningstimmar skars ner.

  • Yrkesinstitutets lärare övergick också till årsarbetstid.

  • Prakticum slogs ihop med yrkesinstitutet Inveon i Borgå vid årsskiftet 2019-2020.

  • Institutet har också tagit i bruk en ny undervisningsplattform.

Prakticum

  • Yrkesinstitutet Prakticum har nästan 1 200 studerande.

  • Utbildning för både unga och vuxna i både i Helsingfors och i Borgå.

  • Prakticum ägs av Svenska Framtidsskolan i Helsingforsregionen Ab.

  • Svenska framtidsskolan ägs i sin tur av Folkhälsan, Sydkustens landskapsförbund och städerna Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, Borgå, Lovisa samt kommunerna Kyrkslätt, Sibbo och Lappträsk.

  • Fick ny styrelse i början av oktober 2021.

  • I styrelsen representeras Folkhälsan av Georg Henrik Wrede (styrelseordförande), Gun Eklund, Tomas Järvinen och Jan Selén, Sydkustens landskapsförbund av Christel Björkstrand, Helsingfors stad av Nora Grotenfelt, Esbo stad av Christer Holmlund, Kyrkslätt kommun av Linda Basilier, Borgå stad av Mikaela Nylander, samt Lovisa stad av Otto Andersson.