Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Historikern Henrik Meinander lyfter fram Henrik Tikkanens politiska illustrationer från decennieskiftet 1970 i ny bok

Uppdaterad 21.10.2021 17:30.
Blå bokpärm och Helsingfors domkyrka i bakgrunden.
Bildtext Henrik Tikkanens illustrationer lyfts fram i ny bok av historikern Henrik Meinander.

Nästan fyrtio år efter konstnären, författaren och journalisten Henrik Tikkanens död vill historikern Henrik Meinander lyfta fram sin namnes politiska illustrationer från omvälvande år kring 1970. Enligt Meinander var teckningarna för Helsingin Sanomat Tikkanens samhälleligt mest relevanta alster.

Boken har titeln Tikkanens linje. Tidsbilder 1967–1972 (Schildts & Söderströms). I den lyfter Meinander fram Henrik Tikkanens (1924–1984) illustrationer från de första åren då han arbetade för Helsingin Sanomat. Tikkanen illustrerade egna texter, till exempel kåserier, men också andras.

Till texten består bokens 140 sidor genomgående av Meinanders essäer om det finländska samhällets utveckling under ifrågavarande decennieskifte. Trots fotnoter är det inte ett vetenskapligt alster. Texterna är lättlästa observationer och plock som löper parallellt med Tikkanens teckningar.

När jag träffar Meinander för en intervju frågar jag inledningsvis hur det kommer sig att historikerns gick igång på ett dylikt upplägg?

– Det var egentligen ett sidospår i samband med att jag skrev boken Samtidigt - Finland och omvärld 1968 för vilken jag gick mycket noggrant igenom Helsingin Sanomats nyhetsreportage. Då märkte jag plötsligt Tikkanens politiska och samhälleliga teckningar. Vi känner Tikkanen som en avbildare av landskap, arkitektur och den mänskliga kroppen, och förstås hans adressböcker, men få minns längre honom som en skildrare av sin samtid, säger Meinander.

Egentligen tycker jag ju att de här teckningarna är de bästa Henrik Tikkanen har tecknat.

― Henrik Meinander, historiker

Det som Tikkanen skildrar i de teckningar som valts till boken är samhället i slutet av 1960- och början av 1970-talet. Det var snabb samhällsutveckling, säger Meinander.

Snarare än om Tikkanens konst handlar boken om Finland och valda delar av samhällsutvecklingen. Meinander betar av utveckling som gäller bland annat alkoholkonsumtionen och -politiken, mediernas utveckling med televisionens genombrott, bilismen, den politiska debatten med tillhörande finlandisering och kritiken som riktades mot USA.

– Jag utnyttjar Tikkanens teckningar för att beskriva det som skedde i Finland och omvärlden just under de åren. Men samtidigt vill jag också lyfta fram hans konstnärsskap, inte som konsthistoriker, men helt enkelt för att jag beundrar hans förmåga som tecknare. Egentligen tycker jag ju att de här teckningarna är de bästa han har tecknat, säger Meinander, professor i historia vid Helsingfors universitet.

Enligt Meinander tvingades Tikkanen på olika sätt skildra det som just då skedde i samhället, något som föll bort i mitten av 1970-talet när Tikkanens adressböcker kom ut.

Vit man i svart läderrock.
Bildtext Henrik Meinander utanför Päivälehtimuseet på Ludvigsgatan i Helsingfors.

Kekkonen-beundraren breddade tidningens linje

Vi träffas med Meinander i Päivälehtimuseet som under de åren som boken skildrar inhyste Helsingin Sanomats redaktion. Enligt Meinander anställdes Tikkanen av dåvarande ägaren Aatos Erkko för att bredda tidningens politiska linje som hade varit "utpräglat Kekkonen-kritisk och västsinnad".

– Erkko var företagare och ansåg att det (den tidigare linjen) inte gick för sig. Han behövde läsare, samhällsatmosfären kom att bli mera liberal och öppen för intryck från omvärlden, televisionen slog igenom också i politiken, och bilismen blev ett centralt problem, säger Meinander.

På bilden syns tecknade människor stå på led och i mitten finns ett litet barn som kastas fram och tillbaka mellan vad som föreställer föräldrar och politiker.
Bildtext Genom sina illustrationer kommenterade Henrik Tikkanen samhällsutvecklingen och politiken i Finland. Här handlar det om rätten till dagvård där ett barn slängs fram och tillbaka mellan föräldrar och politiker.

Under samma period var Kari Suomalainen tidningens ledande karikatyrtecknare. Suomalainen ritade enligt Meinander "ganska fräcka" karikatyrer av Finlands dåvarande president Urho Kekkonen.

– Tikkanen kom i sin tur att lyfta fram Kekkonen som en ledande gestalt för Tikkanen beundrade uppriktigt Kekkonen. Också i övrigt ser man tydligt att hans beskrivning av världspolitiken och östblocket klart var i linje med Paasikivi-Kekkonen-linjen. Han var mycket försiktig i hur han hanterade östblocksländerna och Sovjetledarna, säger Meinander.

Assistent och grafiker förtjänar tack

I sitt förord skriver Meinander att hans urval av drygt hundra teckningar som ingår i verket har skett med deras historiska relevans som främsta kriterium, men han har också "försökt vaska fram bilder som visar Tikkanens briljans som tecknare".

Originalen till illustrationerna i Tikkanens linje saknas, vilket betyder att Meinanders grafiker Tom Backström har gjort ett stort arbete med att restaurera bilderna från tidningens arkiv så att de kan tryckas.

Meinanders forskningsassistent Pavel Petrov gjorde förhandsgallringen och samlade in de runt 2 000 teckningar som Tikkanen ritade under sina första sex år på Helsingin Sanomat.

Henrik i skuggan av frun Märta

Enligt Meinander minns många i dag Henrik Tikkanen framför allt som frun och författar- och journalistkollegan Märta Tikkanens "problematiska äkta hälft".

– Och det var han. Det har ju också på senaste tiden utkommit flera biografiska verk om Märta Tikkanen. Men då glömmer man lätt att se på Tikkanens (Henrik) konstnärskap, fristående. För på det sättet såg ju hans samtida hans teckningar. De visste inte om hans problem i privatlivet eller hur alkoholiserad han redan började bli under den här tiden. De såg hans fantastiskt fina, aktuella och kluriga teckningar och det är det som jag har velat lyfta fram, säger Meinander.

– Men det är inte ett motargument mot all den fina Märta Tikkanen-forskning som pågår, utan för att eftervärlden tenderar att se på det förflutna genom ett antal filter som uppstått efter att människorna har agerat. Det är viktigt för eftervärlden att också förstå det förflutnas aktörer i deras samtid, tillägger Meinander.

Tycker du att Henrik Tikkanen har fallit i skuggan av Märta Tikkanen?

– Så har det oundvikligen gått men det gäller också många andra framstående konstnärer och politiska aktörer. Det är konjunktursbundet. Tikkanen var född 1924, så om tre år kommer till exempel Päivälehtimuseet att ordna en stor Tikkanen-utställning. Vi ska inte kalla det rehabilitering, men då får han en ny puff, säger Meinander.