Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Oro bland psykoterapeuter och klienter för att terapiansvaret ska flyttas över på välfärdsområdena: "Jag hade känt mig hopplös utan den FPA-stödda terapigarantin", säger Esbobon Sebastian Granskog

Uppdaterad 25.11.2021 11:23.
En man som sitter på en bänk.
Bildtext Sebastian Granskog har haft stor nytta av FPA:s terapigaranti. Utan den hade hans terapibehandling blivit begränsad.

Rätten till FPA-stöd för långtidsterapi riskerar försvinna i och med social- och hälsovårdsreformen. Det här på grund av regeringens planer på att flytta över psykoterapiansvaret på välfärdsområdena, tidigast från och med 2024.

Regeringen ser just nu över hur vården ska organiseras i och med vårdreformen. Det staten vill åstadkomma är ett enklare ekonomiskt stödsystem för hälsovård och rehabilitering. En möjlig utväg är att flytta över allt vårdansvar på välfärdsområdena.

Det hela är ändå inte helt oproblematiskt. För ifall också psykoterapiansvaret flyttas över från Folkpensionsanstalten till välfärdsområdena, försvinner den lagstadgade rätten om FPA:s rehabiliteringsförmåner. Det skulle innebära att vi bara har Hälsovårdslagen att luta oss mot i terapistödsfrågor. Formuleringarna där är dessvärre mera allmänna.

Det här är en sak många psykoterapeuter runt om i landet nu oroar sig för.

– Det skulle leda till att garantin för subjektiv rätt till psykoterapi försvinner, säger psykoterapeuten Max Ervast.

Han sitter med i en delegation av psykoterapeuter, som informerar en parlamentarisk arbetsgrupp om följderna av beslutsfattande i den här frågan.

– Med den nya rehabiliteringsenheten skulle psykoterapin konkurrera med all annan vård och rehabilitering som kräver specialiserade åtgärder, kanske också med de kortare psykoterapibehandlingarna. Vi är ganska övertygade om att den längre psykoterapins ställning blir hotad om den flyttas över från FPA till välfärdsområdena.

Olika terapilängder

Korttidsterapi

  • Handlar vanligen om 10–20 besök

  • Lämpar sig bra vid kriser eller för symtomlindring

Långtidsterapi

  • Pågår i 1–3 år

  • Max 80 besök per år eller 200 besök på tre år

  • Beviljas med ett läkarintyg, för ett år i taget

  • Används för att återställa och återuppbygga psykisk kapacitet och arbetsförmåga

  • Används ofta när korta terapiförsök misslyckats

Den lagstadgade rätten försvinner, pengar går förlorade och svenskspråkig service blir lidande

Ervast lyfter upp tre frågor som psykoterapeuterna upplever som oroväckande.

– För det första försvinner den lagstadgade rätten till psykoterapi, som nu står skriven i Lagen om FPA:s rehabiliteringsförmåner.

För det andra skulle en stor del av de pengar som nu är öronmärkta för psykoterapin försvinna.

– Det är frågan om ungefär 33 procent av hela den summa som nu används för rehabiliteringspsykoterapier. Det innebär närmare 30 miljoner euro årligen, som nu kommer från socialförsäkringsavgifter men som inte går att flytta över till välfärdsområdena.

För det tredje riskerar också den svenskspråkiga psykoterapiservicen bli lidande.

– Vi tror att språket kommer spela en mindre roll i kommunernas och sjukvårdsområdenas psykoterapiupphandlingar.

En man.
Bildtext Max Ervast är psykoterapeut och sitter med i den delegation som informerar riksdagen om eventuella risker i och med vårdens omorganisering.

Risk för att korta terapibehandlingar blir det nya normala

Ifall psykoterapiansvaret flyttas över på välfärdsområdena, oroar sig Ervast för att det på längre sikt kommer leda till att just långtidsterapin uteblir.

– Faran är att vi kommer gå mot en linje där allt fler får korta terapibehandlingar.

Visst behövs de korta insatserna också, påpekar Ervast. De gör det möjligt att få snabba behandlingar, med låg tröskel.

Lagen om FPA:s rehabiliteringsförmåner är den enda rätt vi har till psykoterapi. Skrotas den skrotar vi en ganska stor del av den psykoterapihelhet som just nu finns i Finland.

― Max Ervast

– De som behöver längre rehabilitering blir dessvärre lidande. De skulle behöva bekosta terapin själva, utan det stöd som nu finns att få från FPA.

Ervast tycker det målats upp en lite väl överoptimistisk syn på de korta terapibehandlingarna.

– Möjligheten till längre rehabilitering behövs också. För tillfället är Lagen om FPA:s rehabiliteringsförmåner den enda rätt vi har till psykoterapi. Skrotas den skrotar vi en ganska stor del av den psykoterapihelhet som just nu finns i Finland.

Esbobon Sebastian Granskog har haft stor hjälp av FPA-stödet

En som snart redan utnyttjat sitt fulla FPA-stöd för långtidsterapi är Esbobon Sebastian Granskog. Han är inne på sitt tredje år av terapi. När Svenska Yle träffar honom har han en månad kvar av det statliga stöd där FPA betalar en del av terapibesöken.

Granskog planerar fortsätta terapin utan stöd efter att den tre år långa perioden är över. Trots det uttrycker han djup oro inför regeringens planer.

– Jag har haft jättestor nytta av terapin. Utan FPA-stödet hade mina terapibesök blivit begränsade. Jag skulle kanske bara ha kunnat utnyttja krisjourens tjänster, som bara sträcker sig över några veckor. Alternativt hade jag behövt vända mig till den privata sidan, där det kostar kring 100 euro per besök.

Trygghet i desperata tider

När Granskog påbörjade sin väg mot terapin befann han sig, som han själv uttrycker det, på botten.

– Jag mådde jättedåligt. Det var en nödsituation för mig.

Eftersom det var sommar vid den tidpunkten kunde Granskog inte påbörja sin terapi direkt.

– FPA tog inte emot ansökningar då och jag behövde besöka krisjouren.

Jag hade känt mig hopplös. Det skulle vara katastrofalt ifall rätten till FPA-stödd terapi skulle försvinna.

― Sebastian Granskog

Vetskapen om att räddningen inte låg långt borta ingav ändå hopp.

– I tre månader behövde jag vänta på att få terapi. Bara det kändes som en jättelång tid. Tanken på att hjälpen ändå är på väg gjorde att jag klarade mig.

Utan FPA-stödd terapi vet Granskog inte vad han skulle ha tagit sig till.

– Jag hade känt mig hopplös. Det skulle vara katastrofalt ifall rätten till FPA-stödd terapi skulle försvinna.

Visst, tänker Granskog, skulle han eventuellt ha kunnat få ekonomiskt stöd av föräldrarna.

– Men jag vet att det finns många personer som inte har samma ekonomiska förutsättningar, som inte kan betala 90–100 euro för ett terapibesök var eller varannan vecka.

Till och med det nuvarande stödet hade kunnat vara längre

Granskog tycker också att den tre år långa rätten till FPA-stödd terapi rentav ligger i underkant.

– Den skulle gott kunna vara längre. Jag tillbringade till exempel mina två första år på terapiformer som inte fungerade för mig. Först under det senaste året har jag upplevt en förbättring.

Rätten till FPA-stödd terapi skulle gott kunna vara längre. Jag tillbringade till exempel mina två första år på terapiformer som inte fungerade för mig. Först under det senaste året har jag upplevt en förbättring.

― Sebastian Granskog

Det här är heller ingen ovanlig företeelse.

– Få hittar direkt den terapiform de behöver. Dessutom finns det en stor brist på terapeuter i huvudstadsregionen, både på svenska och på finska, säger Granskog.