Stadsdirektören: "Raseborg borde sälja en del av Raseborgs Energi och använda pengarna för att utveckla staden"
Genom att sälja en del av Raseborgs Energi skulle Raseborg få loss pengar för att utveckla staden. Vinsten kunde användas till att utveckla infrastruktur eller sänka skattesatsen och på det sättet locka mera inflyttare, föreslår Raseborgs stadsdirektör Ragnar Lundqvist. Förslaget får ändå inget gehör i stadsstyrelsen.
Energibolaget Raseborgs Energi har potential att utvecklas och omsättningen och avkastningen till ägaren Raseborgs stad kunde bli större. Det anser stadsdirektören i ett ärende som stadsstyrelsen behandlade i måndags (18.10).
Raseborgs stad äger energibolaget, som har en omsättning på cirka 18 miljoner euro uppdelat i olika verksamheter: eldistribution, fjärrvärme, entreprenader, elproduktion och elförsäljning.
Modell av andra städer
Stadsdirektör Ragnar Lundqvist räknar i beredningen till stadsstyrelsens möte upp några exempel på städer som sålt en del av sina andelar i energibolag till externa investerare.
Han nämner bland annat Riihimäki som år 2019 sålde 49 procent av Riihimäen Kaukolämpö till investeraren Aberdeen Standard Investment för 51 miljoner euro. Riihimäki planerar att använda pengarna från vinsten till att amortera sina lån, investera i området kring järnvägsstationen och avsätta en liten del till en medborgarbudget.
Också Kajana och Sotkamo har sålt delar av sina energibolag.
"Det gemensamma för dessa transaktioner är att kommunerna har erhållit betydande finansiella medel, men också säkerställt att kommunens intressen i bolagen bevakas via bindande aktieägaravtal. Dessa aktieägaravtal är bindande avtal där ägarparterna kommer överens om hur bolaget i framtiden skall utvecklas", skriver Lundqvist i beredningen.
Raseborg kunde statsa på nya skolor för pengarna
Raseborgs stad skulle kunna satsa på utveckling efter en försäljning av minoritetsandel i Raseborgs energi, anser Ragnar Lundqvist och tillägger att det har man inte kunnat göra i önskad mån under den tid som Raseborg existerat.
"Staden kunde till exempel placera medlen långsiktigt, förslagsvis i fonder, så att enbart avkastningen skulle användas för utveckling av stadens verksamheter", skriver Lundqvist i beredningen till stadsstyrelsen.
Staden kunde också avkorta nuvarande lånebörda på cirka 110 miljoner euro, inlösa fastigheternas leasingavtal och således minska på driftskostnaderna och göra nya kapitalintensiva investeringar i till exempel fastigheter, så som nya skolor. Staden kunde också minska inkomstskattesatsen för att locka nya invånare.
Raseborg kunde få mellan 39 och 78 miljoner euro
Raseborgs Energi har fått i uppdrag att utreda hur mycket bolaget är värt och vad det skulle inbringa om en del av bolaget såldes till en investerare.
Man har estimerat värdet på bolaget till 130-160 miljoner euro och aktiestockens värde till 138-168 miljoner euro då bolaget för tillfället har cirka åtta miljoner euro i tillgångar.
Det är troligt att bolagets värde i viss mån påverkas negativt då det endast är en minoritetsandel som skulle säljas till en investerare. Villkoren i aktieägaravtalet kan även påverka värdet negativt. Bolagets värde bedöms då vara mellan 111-152 miljoner euro och aktiestockens värde mellan 119-160 miljoner euro.
Köpeskillingen skulle vara minst 39 miljoner euro om 33 procent av bolagets aktiestock såldes och högst 78 miljoner euro om 49 procent såldes.
Förslaget att stadsstyrelsen ber om tillåtelse av stadsfullmäktige att initiera en försäljningsprocess röstades enhälligt ned av styrelsen på måndagens möte (18.10).
19.10.2021 klockan 8.42: Artikeln har uppdaterats med att stadsstyrelsen enhälligt röstade ned förslaget.